Lyckliga Små

Det är tur att någon får pengar imorgon.

För min försvinner imorgon. Och då är det inte för att jag har bokat någon flådig resa till Maldiverna eller köpt någon ny väska som jag hade önskat. Nä, jag har betalat mcförsäkring, moppeförsäkring och min cykel. 

Och det värsta är att alla tre sakerna står orörda i garaget.

Jag får hoppas att tandfén är god så jag kan låna Flisans pengar.

Idag har vi annars hängt på sjukhuset. Jag och Flisan. Hennes sista tänder är nu utdragna och den eviga väntan har startat. Och om jag någonsin kommer behöva dra en tand, kommer jag kräva samma behandling som Flisan. Alltså dricka lugnande, MASSA lugnande och få dubbelbedövning. För herre jösses. Tandsköterskan måste ha sett hur jag började vingla, för hon bad mig titta bort när de börja gräva efter de nya tänderna. Och när jag började titta på planschen med den glada hundvalpen märkter jag hur jag nästan krossar Flisans hand.

Nu efteråt förstår jag att tandsköterskan måste ha sett mina vita knogar och Flisans blodsprängda fingrar, och tyckt att det räcker med att tandfén kommer inatt. Att börja blanda in en handfé hade varit lite jobbigt.

Men en sak är ju i alla fall säkert det här jobbet kan jag verkligen stryka på min vad-vill-jag-bli-när-jag-blir-stor-listan.