Ibland blir det bara för mycket, jag vill krypa in under täcket och inte kliva fram alls. Fast nu är man både mamma och dotter och imorgon är det morsdag så det är bara att kliva upp och fixa det sista av städningen innan mamma och pappa kommer på lunch.
Sedan ska jag gömma mig en stund med mina bekymmer och tårar och på måndag antar jag att jag måste vara fit for fight igen och bara ta tag i allt. En sak i taget fast alldeles för mycket.
Trött på att inte få känna lugn och ro eller bara lite andrum åtminstone. Det sista som hände var droppen, det satte sig både på hälsan och ekonomin. Vet inte i vilken ände som det känns värst och hur det ska lösa sig, men så är livet och någonstans hittar man alltid både kraft och råd.
Senaste kommentarer