Jessica

Livet med en Tom – om livet med min prins

Annons

Boktips

Här kommer ett litet tips på barnbokstemat. Det är just nu världsbokveckan och då kan man om man besöker en akademibokhandel få en dubbelbok på lättläst temat. Tidigare år har det varit så att om man är sju år har man fått hämta ut den gratis. I år får alla som köper en barnbok denna bok på köpet.

Jag valde att köpa Mademoiselle Oiseau och landet Argentine
av Andrea de La Barre de Nanteuil. Då fick jag den fina tygkassen med illustrationer av Lovisa Burfitt som också gjort illustrationerna i boken. Boken är den tredje i serien och de är helt underbara.

20170424_210809_001

Böckerna i gratis exemplaret var Nelly Rapp och varulvarna och Sagasagor. Ska bli kul att höra vad Tom tycker om dem. De är ju mer av läsa själv böcker medan den övre är en högläsningsbok.

20170424_21081820170424_210824

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Kampen med maten

Min lilla tjej gick ner från sin födelsevikt på 3975g till 3550g innan vi åkte hem från BB och på grund av vad vi trodde tröttheten med gulsoten så gick hon inte upp igen i den takt som vi hoppats på. Hon hade dessutom en ovilja att ta bröstet helt plötsligt så det som fungerat ett par dagar blev till ett krig om att få henne att äta överhuvudtaget. Vi valde då att ge henne ersättning i vanlig flaska. När vi sedan kom upp på BB för att sola så valde hon själv att gå tillbaka till bröstet. Så det blev en kompromiss med amning och tillägg på ersättning.

Sedan trodde vi att nu skulle hon gå upp i vikt, men inte vi har fått kämpa för varje gram och hon har gått upp och sedan ner. Nu känner vi att vi hittat ett sätt som fungerar inte oss alla. Hon äter falska med ersättning först och sedan kompletterar vi med amning. Vi hel ammar tillexempel på nätterna. Nu har hon haft en stabil viktuppgång och vi hoppas att det ska fortsätta.

Så nu ligger hon på medelkurvan i vikt, men under på längd detta beror med största sannolikhet på att vikten inte räckt till att växa också.

Vi behöver verkligen lite lugn och ro i vår vardag så vi hoppas att det ska fortsätta med stadig viktuppgång. Jag kan lova att när man är till BVC och väger två gånger i veckan så blir man knäpp allt som pågår handlar het plötsligt om vikt och mat. Man tänker på det hela tiden är livrädd för att hon ska sova för länge om hon äter för lite.

20170423_160339

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Sola mot gulsot

Det här inlägget har legat ett tag i utkast. Vi kom hem efter 48 timmar, mest för att jag längtade hem tror jag. Kände mig dock trygg i mitt föräldraskap och hon hade börjat amma. Förra gången gick det så lätt när vi väl kom hem.

På söndagkvällen åkte vi hem och på tisdagen hade vi återbesökstid. Då upptäckte de att jon var gulare och de tog prover och skickade hem oss. På onsdagen togs nya prover och vi fick åka tillbaka till BB för att sola. Vi kom in klockan elva och vi fick en plats under lampa och jag fick en säng.

I och med att det var min lilla bebis som var inlagd så ingick ingen mat till mig så det slutade med att jag på kvällen insåg att jag inte ätit något alls. Så jag var glad att jag fick kvällsfika och frukost i alla fall. Mamma kom med lite tidningar, så jag hade något att göra när hon låg under lampan. Hon skulle sedan väckas var trdje timme för mat. Vi hade perfekt tajming med personalen som kom med ersättning.

Hon blev bättre på ett dygn så på fredagmorgonen åkte vi gem igen. Så skönt för oss alla.

DSC_0144

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Prata vikt efter/ under graviditet

Är det något som är tabu att prata om så är det vikt. Antingen är det komentarer som ”är du säker på att det inte är två” eller bara ”vad stor du är”. Jag vet att jag fick en rätt stor mage nu när jag var gravid. Dock var min viktuppgång inte speciellt stor. Speciellt inte efter de sista tillväxt ultraljuden som visade på en storek på bebis 26% över medel.

Jag vägde in mig på 64 kilo i augusti och väge ut mig 72 kilo. Upp 8 kilo, lika mycket som med första, men med skilnaden att han låg i magen 35 veckor och denna 40 veckor bara 5 dagar från planerat förlossningsdatum. Jag har absolut inte fokuserat på min vikt och att den stod still sista månaden handlade nog mer om att det ständigt kändes fullt i magen, det var för trångt för att äta speciellt mycket. Jag behövde inte mer och ja jag har det tillbaka nu. Den 27e vägde jag mig ny hemkommen på 66,2 kilo och nu är jag nere på 65,4 kilo. Snart nere på start vikt.

Dock är det inte så mycket kilona som räknas för inte sjutton ser kroppen ut som i augusti. Det finns en pösig mjuk öm mammamage i mitten. Desutom har jag sjukt svullna fötter, vilket jag inte alls räknat med. Trodde inte att saker kunde hända efter förlossningen, men tydigen. Höll knappt på att få på mig skorna när vi skulle hem, fick knyta upp dem och ha dem oknytna. Sedan har jag bara använt flipp flopp skor barfota trots väderleken.

Så vad är bättre kroppsligt efter mot att vara gravid:

Jag kan andas utan problem, ingen mage som trycker konstant på lungorna.

Man når nästan alla delar av sin kropp.

Ingen liten i magen som försöker sparka dönder revbenen.

Trycket ner mot bäckenet är borta. Vilket gör det lättare att gå.

Det som fortfarande är jobbigt är att snittet läker och minskar rörligheten. Det gör jävulusiskt ont.

DSC_0141

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Förlossningen

Nu har den varit, min andra förlossning, den första var som sagt dramatisk och denna blev inte mindre. Alla förlossningar är nog dramatiska för de inblandade, men det är dock ändå så att vissa är annorlunda.

Man talar om att en av tio startar sin förlossning med vattenavgång. Jag har startat båda mina på det sättet utan en tillstymelse till värkar före eller i samband med detta. Istället kommer värkarna igång en timme senare. Sist var jag ju tidig och blev då inlagd direkt. Nu var jag ju fullgången och kände att jag måste göra en del av arbetet hemma. Efter två timmar med värkar hemma hade jag dock fått nog, det gjorde för ont och var för täta för att bara vänta ut hemma.

Efter ordnad barnvakt till Tom, så åkte vi upp till förlossningen och ja vi fick vara kvar. De tyckte jag hade en snabb utveckling av mina värkar. Tyvärr inte lika stor påverkan på öppningsskedet. 1,5 cm var ju inte mycket att hoppas på.
Lite tidsaspekter vattnet gick 23.00 cirkus och tolv började mina värkar strax efter två kom vi till förlossningen. Så vi andades och vi kämpade på vi fick mycket beröm för vårt teamwork.

Första bedövningen blev morfin liksom förra gången. Vi hoppades då på en snabb utveckling av öppnandet, och visst 5cm är mer än inget. Sedan blev det utdraget mängder med värkar inget hände, lustgas provades och var livsuppehållande, tyvärr var det också rejält förvirrande på hjärnan jag visste knappt vad som var upp eller ner på mig själv. Fick bedövning nere i underlivet som inte gav någon egentlig effekt alls. Det tryckte på rejält i värkarna. Så kom frågan om ryggmärgsbedövning och det togs ett nytt prov på mina trombocyter. Jag fick godkännt och fick bedövning. Tack gode gud i detta läge var jag trött och behövde verkligen lite vila i värkarna. Vi hann även med en ny påfyllnad av denna. Då börjar jag tappa orienteringen om både dag och tid. Jag har bara ont och jag har öppnat mig 7-8 cm och här avstannar allt, jag har värkar och värkstimmulerande dropp som de gång på gång får koppla bort efterdom bebis inte mår bra av det. Vid denna tidpunkt tas ett beslut om akutsnitt. Jag får medicin som tar bort värkarna och det förbereds för operation i lugn men snabb takt. Det bestäms att jag ska få vara vaken. Min underbara sambo får swicha om i operationsgrönt och sedan förflyttas vi in i operationssalen och där 17.13 nästan 17 timmar sedan värkarna startat kom hon till världen vår vackra lilla dotter.

DSC_0137

Det var trötta föräldrar som tog emot sitt barn. Det som hände under snittet vill jag berätta i ett eget inlägg för det kräver en del resonemang.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera