Jessica

Livet med en Tom – om livet med min prins

Annons

Vardag eller helg

Just nu flyter allt ihop, jag känner att allt är jobb och måsten. Jag har en kommande vecka som innebär total fokus på hem och jobb.

Jag vill få ordning på allt här hemma innan bebis kommer det betyder att lite extra måste göras innan dess.

Tyvärr har jag helt missat att ta bilder, värst är det väl med före bilder för jag jan ju inte direkt röra till igen. Efter bilder kommer på det som hunnits med.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

MVC

Igår var jag på inplanerat möte på MVC. Det var snabbt avklarat och allt var som det skulle. Mitt låga blodtryck fortsätter att vara lågt och just som gravid så hyllas det stort.

Annars protesterade pyret stort mot att flyttas runt när hon mätte livmodern. Svårt att hålla sig för skratt, det är gott gry i pyret.

Ja och mina fysiska besvär är ju inte helt ovanliga när det gäller graviditeten. Ont i ryggen, andfåddheten och till och från halsbränna. Får ta det för vad det är, något övergående. Fast ibland måste man få klaga, bara för att det känns skönt att få göra det.

Hon sa det som finns i våra tankar också, att om detta vårt pyre föds som Tom i vecka 35 är det mindre än sex veckor kvar.

Så nu är det slut på längre utflykter för jag tänker inte föda någon annanstans än här. Japp jag tror inte på förlossningsvård utanför mitt landsting. Just nu hoppas jag att pyret stannar så länge som möjligt och att RS-viruset som går är snabbt övergående för mindre risker och lättare för besök. Just nu är det mycket restriktioner på BB och tidig hemgång brukar inte vara aktuellt när man föder prematurt. Vilket är en stor risk att det blir även denna gång.

Jag har redan varit i kontakt med förlossningsläkare här på grund av min förra förlossning och fått ett super bra stöd. De tror inte att jag kommer att gå full tid, när är dock svårt att avgöra. De tror dock inte att det ska finnas några hinder för en vaginalförlossning så vi håller tummarna för att det blir så. Annars är jag trygg med att de på plats vet vad som är bäst.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Graviditets gnäll

Jag har fortfarande hiskeligt ont i ryggen. Jag vet inte hur jag ska bete mig, försöker att aktivera mig, men så fort jag sitter får jag ont. Spelar ingen roll om det är vid datorn, framför tv eller i köket. Det gör såååå ont.

Imorgon har jag möte på mvc, känns bra att få träffas, sedan är det inte många veckor kvar tills jag ska träffa läkarna på specialist mödravården.

Så en liten lista på vad som skiljer denna graviditet mot förra.

1. Detta är helt klart en piggare individ som sparkar och far dygnet runt om det är för lugnt.

2. Medans jag förra gången mådde bra i stort sätt hela graviditeten. Så har jag snart tappat räkningen på antal förkylningar jag haft denna gång. Jag är i och med det tröttare. Sover sämre och håller den andra hälften vaken med snarkningar och oljud. Jag har svårt att andas, blir väldigt andfådd.

3. Jag är tryggare inför förlossningen, jag VET att allt kan hända, jag har varit med när allt blir annorlunda. Jag vet också vad som är viktigt för mig. Jag kan också vara trygg i hur min sambo är, han kan hantera det som kommer.

4. Jag är mindre förberedd rent praktiskt denna gång, vi har varken babyskydd, säng eller vagn. Ja det finns tid kvar till det. Jag har mycket mer att göra eftersom jag förra gången gick på havandeskapspenning och kunde rå om mig själv. Nu har vi sonen och jag har massor med saker som skulle behöva genomföras.

5. Jag har ett annat stöd från läkare i och med min förra förlossning och de tror liksom jag att det blir en tidig födsel denna gång också. Det gör att jag kan vara mer beredd på att det händer när det händer. Inte som förra gången då jag helt plötsligt insåg att det var dags i vecka 35.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Nytt år, möjligheter och drömmar

Så firade vi in nytt år igår. Det var lugnt med lunch hos mamma och pappa. De har båda varit sjuka över julhelgen så det var viktigt att få träffas. Nu är vi här hemma total förkylda, ja detta är väl femte förkylningen på ett halvår. Jag är helt slut, jag är gravid, känner mig som en flodhäst och andas som ett helt kraftverk.

Idag firade vi istället vår årsdag jag och sambon, eller firade, jag sa grattis på årsdagen och så var det avklarat.

Nu är det dock här, det nya spännande året.

Året då vårt andra barn förväntas komma till världen.

Året då jag tar det sista steget på min diakonresa.

Året då saker faller på plats.

Året då jag vågar välja för att orka.

Nu är det 364 dagar kvar att fylla detta år med … Äventyr, vardag och lite fest.

Välkommen 2017

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

I alla fall inte byxlös

Idag hade sonen julavslutning, inga föräldrar fick vara med. Barnen gick gemensamt till kyrkan och vad jag vet så sjöng de i alla fall nu tändas tusen juleljus. Sedan mötte jag upp med Toms farmor utanför skolan och efter diverse paket byten och kramar tog Tom jullov och fick åka med farmor på äventyr. Själv gick jag hem för att fortsätta med julplaneringen och städningen. Började med en kopp kaffe i lugn och ro tills jag inser att jag har byxorna ut och in. Så ja så såg jag ut på Toms skolavslutning, han uppklädd i skjorta och jag med byxor på avigan. Man kan ju undra om det är julstress eller gravidhjärna.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera