Ja, den där lilla i magen som sparkar, trycker och får hela magen att se ut som en bergodalbana. Det värsta just nu är att sparkarna hamnar på samma ställe på de nedre högra revbenen. Just nu känns det som om det blir blåmärken innefrån. Öm och trött på att ha problem med andningen, andas tungt och andfått hela tiden nu.
Igår var det barnmorskebesök, fortfarande inga provsvar. Så det blev bara den vanliga rutinen vikt 71,5 vilket innebär en uppgång på 7,5 kilo. Sedan magmått, min kurva planar ut och har inte växt i samma takt som tidigare. Piggelin i magen hade en hjärtfrekvens på 154. Sedan blev det blodprov för blodgruppering och antikroppar. Mitt blodtryck var som vanligt inga problem, så trots krämpor så mår vi väl rätt bra, vi två som delar kropp.
Imorgon kliver vi in i vecka 35, detta är veckan då Tom är född, så visst finns tankarna på att nu kan förlossningen starta när som helst.
Prenumererar på loppi/ vi med barns gravidbrev. Lite intressant läsning, men också en påminnelse om att jag inte räknas som en normal omföderska. Jag har tätare kontroller nu än vid min första graviditet trots att det brukar vara tvärt om.
Nu är det lugnt en vecka, sedan är det dubbla kontroller veckan efter när jag träffar specialist mödrarvården på måndagen och min barnmorska på tisdagen.
Tills dess skulle jag fundera lite kring hur jag önskar ha min förlossning och det sätter igång en hel del tankar så imorgon tänkte jag ge er min bild av Toms förlossning i sin helhet eftersom den påverkar hur jag ser på den kommande.
Senaste kommentarer