Igår var jag tillsammans med ett gäng andra bloggare (som deltog i lilla blogg dagen tema foto som jag var på tidigare) på Maxim för att se publikrepet av Dödsdansen. Biljetten till denna låg i vår goodiebag och jag har verkligen sett framemot denna kväll.
Dödsdansen är ett mörkt äktenskapsdrama av August Strindberg med mycket bitter humor. Jag har nog sedan tidigt tonår varit intresserad av Strindbergs litteratur och jag måste säga att jag gillade galghumorn tillsammans med det mycket stora allvaret i det havererade äktenskapet som gestaltas som helvetet på jorden.
Jag tycker att det är spännande att man kan skapa så mycket känslor och effekter med den lilla ensemblen på bara tre personer och med så begränsad rekvisita. Det är ingen lättsmält historia och man går inte ut med ett leende på läpparna ändå eller kanske just därför så sätter den sig och skapar funderingar. Den lämnar en inte oberörd.
Skådespelar insatsen var makalös och vid flera tillfällen så lyfter den till höjder som imponerar med rapphet, glöd och känsla.
Jag är glad att fått chansen att uppleva något som jag förmodligen inte skulle valt själv, men som berikade mig tack vare denna inbjudan.
Senaste kommentarer