Igår var det som bekant morsdag en dag som i mångt och mycket blev som vanligt Tomsdag för det var han som tog extra sovmorgon, jag vaknade tdigt i vanlig ordning. Sedan var det present inslagning till kompis födelsedagskalas och så gå iväg med sonen dit som blev super blyg och ville inte släppa iväg mig och när han äntligen mjuknade så slog han omkull in i en rabatt och skrapade både knän och armbågar så då blev det gråt och mamma tröst. sedan kom korven och då kunde han släppa mig.
Jag frågade om jag kunde gå och glatt nickade han och när jag kommit en liten bit iväg hör jag hur han ropar efter mig mamma och kommer springande och så kommer det där underbara: vi glömdepuss och kram. Då kände jag mig så uppskattad och älskad som mamma. Min goa lilla (förlåt mig) stora pojke.
Sedan en liten promenad hem pusta en stund tillbaka hämta sonen som hade haft det jätte bra, tillbaka hem fixa lite och sedan fixa något till svärmor och så hem dit på mat och samkväm en liten stund och så hem och sängen inte blev det mycket till egen tid.
Men medan jag flängde runt så var sabon hemma och städade så det var lite av det gamla frufridagen här hemma.
Men min morsdagblomma fick jag ordna själv så jag plockade några liljekonvaljer och njöt av en liten promenad i skogen mellan kalasen, ljuva tystnad.
Imorgon får vi hoppas på ett inlägg om mammma minglet i Norrköping som var lördagens nöje.
Senaste kommentarer