Hej nu är jag tillbaka i vardagen efter Mona och Maggans helt underbara feelgood weekend. Tänk att få vara borta en hel helg och bara tänka på sig själv det var både syftet och resultatet därför tog jag imte med mig datorn och därför har jag inte bloggat. Nu tänkte jag däremot berätta lite om vad jag har uppleft den här helgen. Allt började som vanligt när jag ska i väg på något med att jag vaknar snor tidigt. Resfeber till tusen. Sedan när jag nästan var klar att ge mig iväg vaknar sambo och son och son inser att nu ska mamma gå så han blir hysteriskt ledsen och försöker med alla medel att få mig att stanna. Han ber om juice han ber om glass sju på morgonen och när jag säger nej så eskalerar tårarna, sedan klamrar han sig fast vid mitt ben. Allt detta resulterar i att jag missar bussen till stationen och får total låsning i hjärnan och tänker jag skiter i det här jag stannar hemma. Så min kära sambo får väcka mig ur pessimismens träsk och ge förslag på hur jag hinner med tåget till exempel taxi, väldigt fungerande. Så på tåget och sedan en abonerad buss för oss alla kvinnor – kärringar ut till Friibergsherrgård där vi ska tillbringa helgen. Med ett späckat schema av underbara föreläsare god mat och underbart sällskap så har den här helgen varit helt helt underbar. Tackk Mona och Maggan
Inte den bästa minen på mig men jag är ändå jag.
Senaste kommentarer