Idag hittar ni min debattartikel om könsneutralisering på Aftonbladet Debatt.
Varje förälders största uppdrag är att ge sina barn de verktyg och de möjligheter som de behöver för att kunna stå på egna ben, forma sin egen framtid och blomstra på sina egna villkor.
Men i dagens samhälle ska flickor och pojkar allt oftare, i sann hipsteranda och en rädsla för att inte hänga med i globaliseringens allt snabbare tidevarv, tituleras hen och uppfostras i en medvetet könsstereotypt förvrängd miljö.
När söner uppmuntras att klä sig i klänning eftersom det anses modigt, normbrytande och positivt för pojkens självbild, medan döttrar inte får gå i klänning eftersom det skulle påverka hennes självbild negativt, så gör man sina barn en björntjänst. Man tar ifrån dem deras identitet.
Tänk på det, hur identifierar du dig? För mig står det bortom allt tvivel att det naturliga för mig är att identifiera mig som kvinna, som revisor, influencer, medmänniska, dotter, syster, fru och mamma. En man kommer aldrig att kunna vara gravid, föda barn eller amma. Det är unikt för kvinnan.
De genetiska skillnaderna innebär inte att kvinnor och män bör behandlas olika i samhället, men att förneka dessa och ta ifrån varandra våra identiteter leder oss in på ett sluttande plan.
Att barn inte ska identifiera sig med ett kön och därför leka och klä sig så könsneutralt som möjligt ökar inte jämlikheten eller formar barnen till starka individer, det gör att vi anpassar oss till männen.
Titta i ett kontorslandskap, i medievärlden, bland politiker och företagsledare, hur många kvinnor är inte klädda som män, i en svart-blå-gråskalig illasittande kostym? Hur många av de framgångsrika kvinnorna ombeds inte att dölja känslor och att sänka sina röster, för att ge ett ”seriösare” och ”proffsigare” intryck – och därmed efterlikna manliga stereotyper mer?
Det är dags att sluta använda våra barn som sociala experiment och politiska slagträ. Det är lika ok för en flicka att leka med en bil som med en docka. Likadant är det för pojkar. Men att förbjuda dem att leka med en viss leksak eller ha på sig ett visst klädesplagg vore att förneka våra biologiska skillnader, det som karaktäriserar det kvinnliga och det manliga.
Det är dags att uppfostra våra barn som de individer de är och inte förneka dem deras kön. Vill mina söner hålla på med exempelvis stereotypt manliga sporter som fotboll eller boxning, så kommer jag att uppmuntra dem i deras val. Likaså skulle jag uppmuntra en dotter att utföra samma sporter om hon så skulle vilja.
Vi måste sluta förminska tjejer som vill klä sig i prinsessklänningar eller leka med Barbies. Valet är hennes och hon kommer inte att bli en sämre människa för sina val, snarare tvärtom.
I stället för att sträva efter ett könslöst samhälle, så bör vi sträva efter att uppfostra våra barn till att bli starka, självständiga, empatiska och älskvärda individer med unika karaktärsdrag och val.
Det är när vi är förenade i mångfald och pluralism – inte i begränsningar – som vi är som starkast.
EDIT:
Hej!
Jag uppskattar att ni, mina följare, delar era tankar och åsikter på min sida, men jag förväntar mig att ni gör det på ett respektfullt sätt. Min policy är tillåtande och jag tycker att alla ska få komma till tals, så länge det inte sker på ett hatiskt eller intolerant sätt.
Därför kommer inlägg tas bort om de innehåller:
• hets mot folkgrupp
• förtal och personliga påhopp
• kommentarer vars huvudsakliga syfte är att sälja en produkt
• kommentarer som bryter mot upphovsrätten
• spam
• andra kommentarer som jag anser vara olämpliga
Upprepade överträdelser kan leda till att ni blockeras från min sida.
Sociala medier är aktiva 24 timmar om dygnet. Jag modererar så snabbt jag kan, men jag hoppas ni hövliga användare kan antingen ignorera eller svara så artigt ni kan på personliga attacker och allmänna provokationer om de dyker upp. I längden leder det till en bättre samhällsdebatt!
Har ni några frågor om min policy, maila [email protected].
Vi alltid haft dockor och bilar m.m o barnen fått leka med vad dom kände sig för, min ena grabb älskade rosa och det fick han ha för han ville det… om någon kommenterade sa jag bara finns inga pojk/flick färger, vi får använda vilka färger vi vill allihopa
Så bra! Heja er ?
Är inte troende men : Halleluja..:) Tack omjag kunde dela den 150 ggr så skulle jag. har en dotter 14 år, hon har fått välja själv, hon är stark, envis killig, tjejig klok. Man kan även om man inte ”tvingar” barn till könsneutralisering. Hylla skillnaderna. Det viktiga kommer på arb marknaden, lika lön för lika arbete oavsett kön.
Jag håller med dig! Äntligen någon av svenskar säger detta!
Tack! =) =)
Precis så!!
Vi är ju trots allt olika, och så ska det väl vara.
Heja dig! kram
TACK!! KRAM!
Helt rätt! Håller med dig till 110%?? Du är den som vågade säga det??
TACK! =) <3
Hej! När jag läste din text tror jag att jag fick en viss förståelse för hur du inte tyckte att barn skulle uppfostras. Däremot fick jag ingen insikt i hur du anser att barn rent praktiskt ska uppfostras för att bli starka, självständiga, empatiska och älskvärda individer med unika karaktärsdrag och val. Många vuxna jag känner har inte åtnjutit denna uppfostran, så hur ska de göra för att ge något till sina barn som de inte har själva?
Lyssna på ditt barn och följ deras väg. Låt barnet själv välja om de vill köpa blått, rött, rosa, svart, gult etc. Låt barnet välja leksak själv, oavsett om det är en rosa leksaksdammsugare eller en Ironman. Låt barnet välja idrottsaktivitet själv, låt barnet välja färgen på sina rumsväggar själv etc. På så sätt utgår man från individen och vad den tycker om. Stötta och respektera ditt barns val. Så tycker jag. Oavsett uppfostran så tror jag inte att detta är så svårt att applicera hos en förälder. KRAM!
Håller med 100%!!!!
TACK!! <3
Självklart ska vi uppmuntra barn till att få välja vad dom vill och uppfostra dom till starka individer. Men förstår egentligen inte vad problemet är? Alla föräldrar uppfostrar sina egna barn. Därför tycker jag personligen inte att du har någon anledning att kalla de andra föräldrar gör för trams. Jag är inte förälder men jag vet hur det är för ickebinära, transexuella personer att leva i dagens samhälle.
Vad jag tror så förstår inte du det faktiska problemet. Det handlar inte om att barn inte får vara ”flicka eller pojke”, det handlar inte om blått och rosa, det handlar inte om prinsessor eller bilar.
För det första, när ett barn växer upp har denne ingen aning om vem den är. Det vet vi som är vuxna inte ens själva. Att uppfostra ett barn som majoriteten av samhället gör (boys will be boys och klart tjejer ska ha rosa) kan leda till enorma konsekvenser för barnet i framtiden.
Du har antagligen ingen aning om hur det känns för ickebinära, transexuella personer att växa upp. Osäkerheten och rädslan för hur andra ska uppfatta en. Om man som barn lärt sig att vara i en roll som ”kvinna eller man” hur ska man nånsin våga ta sig ut därifrån? Att gå runt hela sitt liv och må dåligt för att det var något som fattades, något med en själv som inte stod rätt till. Men att man aldrig förstod vad det var, för ens föräldrar uppfostrat en till en tjej eller kille. Och om man väl inser vad det var som fattades vågade man inte berätta, för ens föräldrar har aldrig visat att dom stöttar det. Därför tycker jag det är fantastiskt att uppfostra sina barn könsneutraliserat. Så dom själv får bestämma exakt vad dom vill och vem dom är. Även om vi är deras föräldrar ska vi aldrig påverkas deras val och även om du tror att du inte gör det när du leder in på de könsnormativa rollerna så gör du det. Vad är egentligen problemet med att låta BARN få vara BARN, inte behöva vara tjej eller kille?
Och att säga att man gör detta i ren hipsteranda? Det är det absolut sjukaste jag läst och bevisar bara att du inte är påläst inom ämnet och inte har en aning om vilket världsligt problem könsnormativa roller är idag. Det tar liv och bidrar till ångest.
Tänk om, tänk rätt. Vem är du att välja någon annans kön eller identitet? Du väljer själv vem du är. Inte någon annan, inte ens dina egna barn.
Du verkar ha missförstått artikeln, den handlar inte om ickebinära, transexuella personer och deras uppväxt. Läs om och läs rätt. Mvh, L.
Då kan jag berätta för dig vad problemet är.
Tycker man inte att kön är neutralt samt förknippar ”saker och ting” med ett kön så anses det fel och fult och i debatten stigmatiseras ofta personer med den typen av åsikter. Det anses vara goda åsikter att kön är neutralt och onda åsikter att vilja göra en skillnad på kön.
Sjukt är vad det är!
Tack för att du skrev det jag inte orkade skriva. <3
Wow ?????
Jag håller med dig 100%
Mina pojkar kan leka med vad dom vill
Men ALDRIG skulle jag köppa klänning till dom . Det är förvirrande och dubbelt budskap. Men vill dom ha långt hår varsågod så länge dom orkar tvätta och kamma deras afro varje dag????
<3
Bara så jag förstår rätt..
Tvång:
att låta en kille som vill ha klänning, ha klänning + visa barn att det finns massa kläder som man kan gilla för att de har fina färger och mönster på eller för att det helt enkelt är bekvämt. Att köpa olika leksaker och vara glad att barnet hittar något de vill leka med oavsett vilken färg eller ”kön” det ”tillhör” (hur har leksaker och färger kön ens?!). Att öppet prata om att allt är okej att gilla, så länge ingen far illa.
Inte tvång:
att inte ge barnen friheten att välja själva, att bestämma att en flicka ska ha ”flicksaker” och en kille ska ha ”killsaker”, att inte tillåta barnet bestämma själv, att ta ifrån dem möjligheten att själva bestämma genom att endast visa ett förslag/färg/typ av kläder, att bestämma vilka leksaker barnet ska få leka med, att bestämma vilka färger barnet ska växa upp med och ta ifrån dem möjligheten att själva hitta vad de gillar genom att minimera utbudet. Att berätta VAD de ska gilla och vad de INTE får tycka om. Tydligt visa att deras känslor och val är DÅLIGA och FEL.
Oh, the logic.
Och tror man att det är en klänning som en tjejs styrka och självständighet ligger i och inte möjligheten att själv välja och växa och skapa sig en egen identitet (där det SJÄLVKLART är okej att älska rosa, barbie och allt debattören menar är ”tjejigt”) är man ute på tunn is.
Förstår inte alls vad du menar? Styrkan ligger inte i en tjejs klänning, den ligger i valfriheten att man får välja sina kläder själv – oavsett kön.
Laila!! Jag älskar dig ta mig sjutton, det här är huvudet på spiken vad jag tycker ❤️❤️
Håller med om allt. Speciellt att det strävas efter det manliga… kvinnor på höga poster i kostym.
Låt tjejer vara tjejer och stolta över det. Och samma sak med killarna 🙂
Skönt att höra att jag inte är den enda som tänker så! Tack Carola för att även du vågar göra din röst hörd! STOR KRAM! <3
Håller inte med whatsoever.
Men vadå tar ifrån dem deras identitet? Ett barn börjar leka vid ett års ålder, vad är det för identitet du pratar om då, den växer ju fram under hela uppväxten? Sen har du fått helt om bakfoten hur och när man använder hen, det gör man när man INTE vet könet, inte till sitt eget barn. Överhuvudtaget är ju allt det här en icke fråga för det finns ytterst få människor som förbjuder något som de ser att deras barn tycker om. I så fall är det snarare typiskt ”traditionella” föräldrar som nojar mer över vad andra ska tycka än att bry sig om barnet.
Håller så med i det du skriver ??
När jag stod inne på kaphal såg jag en mamma med sin son han tittade på en blå jacka å sa : den älskar jag mamma ! Brevid den fanns en rosa exakt samma fast rosa ! Och hon sa mamma tycker du skulle bli så fin i den rosa
Pojken sa : men mamma jag tycker om blått inte rosa
Sen tar hon den rosa endå !!! Ja exploderade i mitt mamma hjärta deluxe ! Trött på detta tramset låt barnen välja och bestämma själv!
Precis! <3
ÄNTLIGEN någon som säger precis som jag tänker 😉
Tack! <3
Okej, jag brukar hålla mig undan kommentarsfälten på sådana här inlägg, just för att det blir massa gastande hit och dit…
Grundpoängen i artikeln håller jag helt med om. Låt barnen vara de de är, vill Lisa leka med dockor så får hon det och vill hon leka med bilar så får hon det. Men blir hon uppmuntrad av de ”genusmedvetna” föräldrarna att leka med bilar, kanske hon inte vågar önska sig den där dockan som hon innerst inne vill ha för hon vet att föräldrarna inte kommer att ge den till henne. Och DÄR blir det extrema genustänket ett problem. Fast åt andra hållet.
Poängen är att det FAKTISKT är OK för tjejer att leka med dockor och ha klänning, precis som det BORDE vara lika ok för pojkar.
Tro inte att jag ignorerar problematiken att killar blir mobbade om de vill ha klänning, jag är helt för att de ska få ha klänning OM DE SJÄLVA VILL och naturligtvis ska de inte behöva bli hånade för det! Men jag kommer ALDRIG att trycka på mina söner klänningar om de inte själva uttrycker önskan om det, bara för att göra en poäng av det. Lika lite som om jag skulle tvingat en dotter att leka med bilbanan om hon nu inte uppenbart själv vill det. Däremot har jag gett dem VALEN!
Mina söner är starkare individer för att de har fått välja själva vad de vill leka med och ha på sig, utan dömande blickar eller ord (nu har våra ungar gått på en fantastisk förskola där äldsta sonen hade en volangkjol en hel höst och ingen sa ett pip om det). De har respekterats i sina beslut och fått behålla sin individualitet och därigenom också utvecklat respekt för andra och andras beslut.
Och ja, jag har både sett och hört föräldrar som står i leksaksaffären och säger till dottern; Men den där dockan vill du väl inte ha, titta på den här fräsiga bilen i stället!
Eller till sonen i klädaffärer att tröjan han gillar inte är ok, för den har en dinosaurie, titta här på de rosaglittriga, de är väl fina!
Och barn är såååå medgörliga. De vill vara oss vuxna till lags. Så de följer snällt med och tittar på bilar istället. Eller hmmm:ar över de rosa tröjorna. Och mitt hjärta brister lite för att de inte får vara sig själva bara för att föräldrarna ska anses duktiga och genusmedvetna. Så visst existerar problematiken. Och bara för att man tar upp den betyder det inte att man för den skull säger att pojkar inte får ha klänning eller att flickor inte bör leka med bilar.
Alla borde behandlas med samma respekt oavsett ras, kön, om de är prickiga eller randiga, stora eller små!
Precis så är det och det är därför jag har tagit upp ämnet till debatt. Det där påtvingande bara för att de ska framstå som duktiga genusmedvetna föräldra trots att barnet inte vill. TACK för att även du gjorde din röst hörd, det uppskattas! <3 <3
Oj vad många kommentaret du fick på detta inlägg. Spännade tydligen för många. Mina döttrar gillade aldrig att leka med dockor men de var ändå väldigt flickiga på många andra sätt. Det gäller nog bara att visa respekt för individen. Hjälp vad folk tar detta ämne allvartlig!
Ja väldigt spännande ämne detta, haha 🙂
Håller med dig helt och hållet!
Tack!!
Så bra!
Gillar din blogg för att du verkar vara en jordnära mamma med sunda åsikter och som fattar egna beslut efter sunt förnuft.
Jag har 7 barnbarn och är både farmor och mormor. Alla barnbarnen är idag tonåringar och ”bestämmer” själv sina kläder och fritidsintressen.
2 barnbarn – pojke och flicka- är jag mormor till. När första barnet föddes visste jag att det var viktigt att verkligen tänka på att kösneutralisera – så inga rosa kläder, inga dockor eller annat gulligt köpte jag -och mamman (min dotter) var nöjd. Gamlamormor köpte inget alls utan gav pengar istället. När lillebror föddes blev det tvärtom – inga bilar eller blåa kläder- nu fick vi gärna köpa rosa!
En jul hade en äldre släkting köpt byxor och tröja till flickan i rosa färger, dottern blev ursinnig och talade högt om att dessa fick tända brasan hemma dagen efter. Allt slutade med osämja och en totalt misslyckad julafton.
Nu är som sagt dessa syskon också stora och ”väljer” själv och nä pojken klär sig inte i klänning fast att det var ”norm” i hemmet och flickan är väldigt mycket för klänningar,kjolar och smink fast hon aldrig fick det som yngre.
Många tråkiga minnen från deras yngre år för mig, blev utskälld mer än en gång pga att jag faktiskt inte förstod hur jag skulle prata med baren helt politiskt korrekt – fick tex inte säga att något av barnen var söta eller fina och speciellt inte flickan.
När jag passade barnen någon gång fick jag inte välja saga om inte mamman läst igenom först och ändrat innehållet, man fick inte läsa om prinsessor eller att pojkar var stora och starka osv……
Så jo det finns de som till varje pris gör ”tvärtom” och jag kan inte se hur det utvecklar barnen men vad vet jag som tant som fostrade mina 4 barn på 70-80 talet……..med klänning på flickorna (om dom ville) och pojken i ganska vanliga pojkkläder.
Tack Karin för fina ord och Tack för att du delar med dig <3
Hej.
Gratulerar! Slutligen någon som vågar direkt säga det som många tänker – som är helt enkelt sunt förnuft – men som många inte vågar uttrycka då det inte är politiskt korrekt. Den moderna indoktrineringen av att främja jämlikhet har börjat gå över i absurda former likt de som pågick under kulturrevolutionen i Kina där man bestämde sig för att utplåna skillnaderna mellan olika människoklasser genom att placera lantarbetare som professorer på universiteten och placera intellektuella och akademiker på krisarbete. Vilket ledde till fullständigt kaos och de tvingades avsluta gela projektet.
Allt är inte ett – det är ett och forskjelligt därför att vi är individer/personer där ingen är helt lik. Det finns de som har en dragning mot feminin natur och de som har en dragning mot maskulin natur och olika variationer av detta och det är, som du säger, viktig för ens identitet att kunna få vara den man är av natur utan att tvingas vara något annat mot naturen. Denna artificiella form av påtvungen identitet minnar om kommunistiska totalitära regimer eller dogmatiska religioner.
Och det leder inte till ett sunt liv. Inte att undras att mental ohälsa säglat upp som den globala vörldens största hälseproblem. Det har väldigt mycket med förvirrad identitet att göra. Mycket motig att du som kvinna, mamma och professionell har skrivit detta. Mvh Tapas
TACK! 🙂
Och du behöver inte förklara för mig hur jag är som pedagog,jag är väldigt uppskattad i min yrkesroll bland föräldrar/barn och ledning,och arbetar på en väldigt omtyckt förskola/skola:) Kom ut till verkligheten istället för att spekulera och gömma dig i ditt eget sätt att tänka! Ha en fin dag?
Jag känner starkt att hela argumentet här på bloggen står och faller i sig själv. Var kommer vanföreställningen om att det finns förbud för vissa barn att leka med vissa leksaker?
Ett annat problem är väl synsättet på hela situationen. Du skriver om steriotypiskt manliga saker, jag skulle nog kalla det roten till problemet. Jag känner ingen som ser den här utveckligen som ett problem. Men om man talar om steriotypiska yrken och sporter så tror jag att man har missat poängen med att strunta i kön. Med andra ord det är ingen maktkamp, man får vara som man vill oavsett kön.
Varför är kön så viktigt för dig?
Argumentet kommer ifrån verkligheten. Precis som någon beskrev i en kommentar här på bloggen så blir det ett himla hysteri om man har målat barnrummet rosa – eller blått, eftersom att det bör vara neutralt. Den personen blir i princip utskälld. Jag tycker att detta är sorligt. Borde man inte få ha en färg man tycker om – istället för att bli påhoppad om att det är fel färg just för att ens barn är född som flicka/pojke?
Superbra artikel!
TACK Lars! =)
Jag har då sannerligen aldrig stött på föräldrar som vägrar låta son dotter bära klänning om hon nu önskar det. Och trots medlemskap i diverse föräldrargrupper på facebook har jag heller aldrig stötr på föräldrar som vägrar låta sina söner leka med bilar. Något som jag däremot har stött på är hur min son srändigt fått upprepa ”jo jag är pojke” när det gar ifrågasatts att han inte har kort hår eller att han har rosa jacka. Min son har alltid äkskat starka färger och det gör så ont att se hur detta ifrågasätts av barnen på hans nya förskola. Detta är ett problem! Här begränsas min son och för all del kamraterna på förskolan som inte har fåtr lära sig att pojkar och flickor kan ha precis samma saker.
Usch så tråkigt! Håller med dig om att detta är ett problem! <3
Det bästa jag har läst på länge! Tack!
Tack själv!
Kan också tillägga (jag arbetar på förskola) när barnen är ca 2,3+ så väljer flickorna oftast ”tjejiga leksaker” och tvärtom med pojkar,och väljer detta av egen vilja:) I många fall(inte alla) har man olika intressen.. precis som när vi blir äldre.. man kanske inte gillar samma film eller sport som pojkvännen t.ex och det är väl inget fel med det?
Ja precis. Låt alla välja den leksak de tycker om eller den film de tycker om. <3
”…när barnen är ca 2,3+ så väljer flickorna oftast ”tjejiga leksaker” och tvärtom med pojkar, och detta med fri vilja”. Tänker du Becca att det är något slags bevis på att det är skillnad i vad tjejer och killar är intresserade av? Och vad menar du med att barnen väljer som de gör av egen vilja? Menar du att de på er förskola på något magiskt sätt är helt opåverkade av hur vuxna (till exempel du) och andra påverkat och hela tiden påverkar dem i ena eller andra riktningen (i vilken riktning du påverkar dem framgår av ditt inlägg)?
Tänk på tonen, tack 🙂
Om jag visar dålig respekt på något sätt, berätta gärna det för mig, tack.
Jag var och är fortf rätt så stressad(på jobb) därav väldigt korta drag av vad jag menar. Och vad skulle det vara för fel att de ser upp till kvinnor? Tror du inte vi pedagoger leker med olika saker och pojkar/flickor? Du borde kanske praktisera på en förskola för att se!
Hur kommer det sig att du utgår från att jag inte jobbar/vet hur det är på en förskola?
Jag förstår inte vad du menar med dina motfrågor. Men om du ör intresserad av att utbyta tankar så föreslår jag att du läser mina frågor i lugn och ro. Kanske efter jobbet?
Kul att du känner dig uppskattad på jobbet.
Förstår verkligen inte varför välformulerade frågor får din ”kritik” om att tänka på tonen. Ger man sig in i debatten så får man ju tåla lite ifrågasättande. En helt annan sak om någon är otrevlig eller går till personattack, men så är ju verkligen inte fallet här. Tänk på det, tack. 😀
Jag tyckte inte att det var en välformulerad fråga utan snarare ett påhopp. Här inne håller vi en god ton, på så sätt kan alla komma till tals utan att känna sig påhoppade. Tack =)
Laila! Du får som sagt gärna berätta om vad i mitt ifrågasättande du uppfattade ett påhopp. Det är ju en form av anklagelse du riktar mot mig. Jag tycker det är rätt fräckt att tala om för någon att de gått över gränsen utan att berätta på vilket sätt de gått över gränsen. Det är för övrigt en klassisk och beprövad härskarteknik. Effektivt och respektlöst.
Helt enig! Det fokuseras på fel saker… stackars barn som blir indragna i något de inte förstår! Jag älskar att vara kvinnlig och har inga barn eller varit gravid-så jag tror också att det är viktigt att inte endast se kvinnan som kvinna p.ga det..?
<3
*Nåde
TACK! ÄNTLIGEN någon som vågar sticka ut hakan och slå näven i bordet. Jag är med i en inredningsgrupp på Facebook och både den som lägger ut ett kort på ett blått eller rosa bebisrum, det blir ett jävla liv! Jag blir så arg. Låt folk välja färg på rummet själv utan att bli påhoppade om att färgen ska vara neutral. Jag gav mitt brorsbarn ett leksaksstrykjärn och lite andra prylar eftersom att hon alltid vill gärna sin mamma/pappa när de pysslar i hemmet så då tänkte jag att hon kunde få en egen att leka med . Men då blev det ett liv bland vissa släktingar som tyckte att jag var hemsk som köpte detta till en flicka. Det var sexistiskt och inte bra. Jag blir så fruktansvärt trött på detta.
Tack för att du delar med dig <3
Det handlar väl mest om att barn ska få vara barn & att det inte ska spela någon roll hur hen (hen används när könet är orrelevant eller istället för att använda den/det som pronomen) är skapt mellan benen. Så finns det även dem som inte ser sig själv som någon könstillhörighet eller har någon könsidentitet som vill kallas annat. Sen finns det ju såklart vissa värre exempel som föräldrar som prompt ska klä sina snoppbarn i klänning för att det är som du säger normbrytande eller snippbarn som inte får leka med dockor.. däremot får vi inte glömma dem som redan som små inte känner sig som sin könstillhörighet och inte vill identifiera sig som varken kvinna/man, det måste vi acceptera och respektera också. Det är 2017 nu, våra barn är framtiden & uppfostra dem med öppna hjärtan ❤
Exakt!
Jag känner dig inte Lady Dahmer, men du verkar vara en klok person. Håller med dig om mycket.
Laila! Jag har läst din debattartikel några gånger nu och fattar inte riktigt. Jag tycker det är synd att du, som verkar nå ut till många läsare, gör ett så torftigt debattinlägg i ett så viktigt ämne. Det hade varit betydligt mer intressant att läsa om du hade benödat dig med att kontextualisera lite. För…det är klart det finns situationer där det är rimligt att uppmuntra sin son att bära klänning. Till exempel situationer där sonen vill bära klänning men av någon anledning känner sig otrygg med det. Klart att vi ger barnet större möjligheter att forma sin egen framtid om vi presenterar kläder eller fritidsintressen för dem som de inte har haft tillgång till tidigare.
Det hade också varit intressant att läsa dina reflektioner kring hur du tänker när du handlar kläder till/med dina barn. Vilken hylla går du först fram till i affären? Vilken affär går du till från första början? Hur tänker du över huvud taget kring den påverkan du själv utövar på dina barn genom din uppfattning om vad som är vackert/manligt/kvinnligt?
???
Tack.
Det är stor skillnad på att ge barnen frihet till egen identitet och pracka på dom att gå emot normer. Att vägra låta sina döttrar ha på sig klänning eller leka med barbie är lika illa som att vägra låta sina söner ha på sig klänning och leka med barbie. Låt barnen bara vara. Att ens dotter gillar rosa mer än blå betyder inte att man har misslyckats som förälder. Bra skrivet!
Tack Maja =)
”Att barn inte ska identifiera sig med ett kön och därför leka och klä sig så könsneutralt som möjligt ökar inte jämlikheten eller formar barnen till starka individer, det gör att vi anpassar oss till männen.”
– Hur menar du med det? Att uppfostra barnet på ett sätt där de får forma sin egen identitet handlar ju inte att de blir utan ett kön, snarare får de ju forma sin egen identitet i sitt kön, i de flesta fall är ju en flicka en flicka och en pojke fortfarande pojk, trots att det får forma sig själva i vad den rollen betyder för just han eller henne. Att de inte måste tycka om vissa saker eller vara på ett visst sätt just pågrund av sitt kön. Att vara transperson är ju något helt annat, och inget som påverkas av uppfostran, att man skulle bli transperson för att man exempelvis inte fått ha princessklänning.
Om du skulle fortsätta att läsa texten så kommer nästa stycke precis efter, där får du också ditt svar på vad jag menar med citatet du tog ut.
”Titta i ett kontorslandskap, i medievärlden, bland politiker och företagsledare, hur många kvinnor är inte klädda som män, i en svart-blå-gråskalig illasittande kostym? Hur många av de framgångsrika kvinnorna ombeds inte att dölja känslor och att sänka sina röster, för att ge ett ”seriösare” och ”proffsigare” intryck – och därmed efterlikna manliga stereotyper mer?”
Så jag kommer alltså få barn som i vuxen ålder klär sig i illa sittande kostymer? Katastrof. Jag läste det stycket men fick inte ihop det. förstår inte hur vi får från en medveten uppfostran, där målet är att ge barn alla möjligheter istället för de snäva mallar som traditionellt funnits till, en manlig norm.
Klädnormen för samhällets maktpositioner har ju med vår historia att göra, Kvinnorna som tog på sig kostymerna och gick in i traditionellt manliga sfärer använde ju kostymen som ett medel med det hade ju inget med att de inte fick ha princessklänningar och leka med Barbie. Idag är det ju inte längre så, ingen kvinna måste ju ha en illasittande kostym för att passa in längre, det är ju en förelag syn på det hela.
*förlegad syn
Laila du bör verkligen gå en genus kurs , och historia i mode , den svarta kostymen Du ”förnedrar” är en skapelse av den franska revolutionen , efter dena formades män i dessa kostymer för att vissa arbetes nytta och demokratisering medans kvinnorna hade mer differentiering och frihet i sin beklädnad . Kostymen har sen dess varit kvar, innan revylutionen var de få saker som va olikt kvinnor , män bar man ljusa färger , klackskor och pälsar , hur förklarar du de ? Hur kan du indentifiera oss med kön ? När vi vet efter flera hundra års forskning ätt feminint och maskulint är skapat och konstruerat ! Ja kan inte med ord Belysa okunnigheten i denna artikel !
Fanny, skulle inte du kunna omformulera ditt inlägg så det blir lite mer läsvänligt? Jag förstår inte riktigt vad du skriver.
Inte jag heller..
Alltså nej! Jag är övertygad om att det här är en missuppfattning eller ett skämt. Kanske finns det några få som förbjuder sina barn det ena eller det andra, men nä, det är inte särskilt utbrett. Det finns en medvetenhet hur vårt agerande som vuxna påverkar våra barn, och vi försöker undvika en negativ påverkan. Jag har medvetet undvikit klänningar och lullull då jag inte vill pracka på mina döttrar det bara för att de är flickor, jag har medvetet kört på en bredd när det kommer till kläder och allt annat. Sen om de själva velat ha något, från princessklänningar till bilar, så har det inte varit ett problem. Jag som förälder ska inte forma barnet till något som de inte är, att passa in i föråldrade könsroller. Barnet ska få välja sin egen väg. Sen att princessklänningar är sjukt opraktiskt och i lek till och med farligt (snubbelrisk), samt begränsande, tycker jag inte är helt orelevant och en anledning att vi ibland förbjudit klänningar i vissa sammanhang. Och sann hipsteranda, alltså jag skrattar ihjäl mig. Blanda sen inte in hen, snälla, läs på lite. Hen suddar inte ut kön, det finns där som ett könsneutralt alternativ när man inte pratar om ett specifikt kön. Mina barn ska få vara det dom vill vara, huvudsaken är att de är goda människor som vill väl. Det här känns som en debattartikel som är skriven under en sten, byggd på antaganden och missuppfattningar.
Wow! Blir så imponerad över att du faktiskt går ut med det som, åtminstone nästan alla jag har omkring mig, tänker men är svårt att säga rakt ut för att det finns en stor klick med människor som av någon anledning känner sig mindre värda för att många av oss förknippar saker och ting med ett kön.
All respekt till dig!
Jag håller med om allt i din text.
Kram från en stolt kvinna
TACK Sofie! Jag vet att det finns en rädsla att säga detta rakt ut, därför tycker jag att det är extra viktigt att säga det. Jag tycker att det är dags att föra denna debatt framåt. Tack för din kommentar, den betyder mycket! <3 STOR kram!
Jag tror att du har missuppfattat det här med genustänk i föräldraskap helt och hållet. Du skriver att det är en dum idé att förbjuda våra barn från att leka med en viss leksak eller bära ett visst plagg.
Samtidigt säger du att det skulle vara skadligt för en pojke att bära klänning. ”Man tar ifrån dem sin identitet”.
Poängen med genustänket är just att ge barnen valmöjligheter. Så att de ska slippa trängas in i samhällets mall för pojke och flicka.
Fundera noga över vilken typ av människor du verkar få uppmuntrande kommentarer från här.
Hej Nadja. Jag tror att du har missuppfattat artikeln. Jag skulle aldrig påstå att det är skadligt för en pojke att bära klänning.
Jag skriver: ”När söner uppmuntras att klä sig i klänning eftersom det anses modigt, normbrytande och positivt för pojkens självbild, medan döttrar inte får gå i klänning eftersom det skulle påverka hennes självbild negativt, så gör man sina barn en björntjänst. Man tar ifrån dem deras identitet.” Min åsikt är att både pojken och flickan ska få ha klänning – om de önskar. Men att inte neka en flicka varken klänning eller typiska killkläder.
Jag både håller med dig och inte håller med dig. Jag är en sån som ”hejar på” när mina ”genusmedvetna” vänners söner vill ha klänning. Tycker det är helt sjukt att det inte är helt självklart att killar ska kunna bära klänning likaväl som att en tjej kan göra det. Världens skönaste plagg enligt mig. Och det gör mig ledsen när jag hör att mina vänners söner som väljer att ibland gå med klänning till förskolan, blir ifrågasatta/retade av sina kompisar. Jag har själv ”endast” en dotter som är 6 mån gammal och pga av hennes ålder är det jag som bestämmer vad hon ska ha på sig. Försöker alltid att blanda alla möjliga färger och plagg för att jag inte vill ”styra” henna åt ett visst håll, utan hoppas att hon själv ska få en känsla av vad hon tycker om, senare när hon själv ska välja vad hon vill ha på sig. Köpte t ex nu till vintern en rosa jacka på ”tjejavdelningen” och en blå overall på ”killavdelningen”. Men dock så märker jag på mig själv att när jag ska träffa mina ”genusmedvetna vänner”, är jag jättenoga med att just den dagen att inte sätta på min dotter rosa kläder, för att jag är rädd att dom ska se ner på mig för att jag klär henne ” typiskt tjejigt”. Den känslan blir ju också lite fel.
Hej Hanna, jag tycker att du ska sluta tänka på vad alla runtomkring dig tänker och välja kläder efter vad du tycker är fint på din dotter. Om det är ett klädesplagg från killavdelningen eller tjejavdelningen spelar mindre roll. Ingen ska se ner på dina val av kläder på din dotter eller få dig att känna att det är fel. Kram!
Jag tror att du har missuppfattat det här med genustänk i föräldraskap helt och hållet. Du skriver att det är en dum idé att förbjuda våra barn från att leka med en viss leksak eller bära ett visst plagg.
Samtidigt säger du att det skulle vara skadligt för en pojke att bära klänning. ”Man tar ifrån dem sin identitet”.
Poängen med genustänket är just att ge barnen valmöjligheter. Så att de ska slippa trängas in i samhällets mall för pojke och flicka.
Har alltid gillat att läsa här, men det här var faktiskt ett av dina bästa inlägg. Håller med varenda ord!!!!!!
TACK!! Vad glad jag blir!!
Ber om ursäkt för min sura ton förresten, men jag blir väldigt personligt engagerad i de här debatterna eftersom att jag ofta används som exempel för detta ”experimenterande”. Jag älskar mina barn över allt och skulle göra vad som helst för att de ska må bra. Där ingår också ett genusmedvetet föräldraskap. Inte för att bevisa nåt eller göra politik av mitt föräldraskap utan för att jag, genuint, vill ge mina barn hundra möjligheter istället för två. Samhället ger inte så mycket valmöjlighet och då behöver jag vara en motpol.
Hej Lady Dahmer, Jag förstår att denna debatt ligger dig varmt om hjärtat. Dock måste vi hålla en god och respektfull ton mot varandra för att föra debatten vidare. Jag tycker att vi ska ge våra barn hundra möjligheter istället för två – precis så som du skriver. Därför är min åsikt att vi varken bör neka flickan eller pojken en klänning. Likaså ska vi ej neka en flicka eller pojke att bära typiska killkläder. Låt barnen utforska deras identitet själva och uppmuntra de till att bli självständiga och starka individer. Det är min åsikt.
Vem VEM nekar flickan klänning?!
Det är ju pojkar (som gärna skulle vilja) som blir nekade hela tiden. DET är problemet.
Sååå bra skrivet!! Tack!!
TACK!! =)
Tack!! Bra skrivet! Äntligen!
TACK! =)
”Själv längtar tills lilla J börjar gå upprätt. Jävlar vad klänningar jag ska trycka på honom då. Han har redan rosa och hello kitty och annat gullegull. (Jag handlar bara på tjejavdelningen till mina söner)”
Citat Lady Dahmer. Varför ska du trycka på honom en klänning för? Varför ska du isf inte trycka på tjejen en klänning? Varför gör du skillnad mellan könen om ditt mål är att alla är en Hen?
Resten av samhället vill trycka på min dotter klänning. Resten av samhället och alla vuxna och barn hon möter i sin vardag lär henne att det är viktigt att vara fin och att klänning är för tjejer. Min son å andra sidan, mina söner snarare, får varje dag veta att klänning på pojkar är dåligt och att riktiga pojkar inte har klänning eller rosa eller hello kitty. Varje dag. Jag behöver vara en motpol till detta. Är det svårt att förstå?
Och vem har sagt att mitt mål är att alla ska vara hen? Vad betyder ens det? Hen är ett pronomen som används antingen när man inte vet kön, när kön inte är relevant eller när personen ifråga är ickebinär. Ingen blir ickebinär beroende på vilka kläder de har eller hur de fostras, precis som ingen blir tjej av klänning eller kille för att de inte har klänning på sig. Könet föds vi med nämligen. Om du nu inte visste det.
Jag förstår inte riktigt vad du vill få sagt, än fast du upprepar dig gång på gång. Det landar hela tiden i det här med kläderna. Att flickor nekas klänning. Samtidigt som du tycker att individen ska stärkas och får göra det hen, förlåt..DEN, vill när det kommer till exempelvis idrott. Men inte hindra deras naturliga tillhörighet till könet.
I tell u that, just när det kommer till kläder finns inget naturligt och könstypiskt. Däremot kan vissa intressen ligga mer biologiskt rotat hos oss, om vi nu ska prata om det.
Men hallå, det jag vill få sagt är ungefär samma som Lady Dahmer: den här ”politiska kampen” du hänvisar till handlar inte om att min dotter inte får ha klänning om hon vill. Det handlar om att min son får ha klänning om han vill. Och det handlar om att visa barnen, oavsett kön, att precis som du säger: gör det du vill. Klä dig som du vill. Älska vem du vill och hur du vill..
Ocj nej, det är ingen politisk kamp. Det handlar om att jag älskar min unge och vill att min unge ska älska sig själv och andra.
Om jag inte missminner mig, Dahmer, så fick inte din dotter bära klänning ett tag just för att hon var en flicka.
Fick och fick. Hon uttryckte ingen önskan om det och jag lät bli att köpa. Och alla som träffat mina barn kan ju intyga om vilka starka personligheter och identiteter de har så det gick nog ingen nöd på dem!
Fick och fick. Hon uttryckte ingen önskan om det och jag lät bli att köpa. Det fanns inget uttalat förbud.
Och alla som träffat mina barn kan ju intyga om vilka starka personligheter och identiteter de har så det gick nog ingen nöd på dem!
Tack! Håller med i mycket av det du skriver, och har, till skillnad från Dahmer, även sett det på riktigt.
Oj Simon, det har du? Låter allvarligt! Var det ett utbrett fenomen det du såg? Många stackars flickor som berövades det viktigaste av allt: ett stycke tyg. Vad sa föräldrarna? Hur många var det?
Helt rätt uppfattat Laila!!
TACK!!
Och! Att föräldrar skulle använda sina barn som verktyg i en politisk kamp eller att vi skulle experimentera på våra barn är nåt av det vidrigaste jag läst. Det är en jävla anklagelse faktiskt. Som att det vi gör inte skulle handla om att vi vill våra barn det bästa utan om att vi totalt skiter i dem för vår egen politiska övertygelses skull. Tror du verkligen det? Att vi sätter politiken före våra barns väl och ve? Att vi bryr oss mer om att göra politiska poänger än om att våra barn mår bra?
Det gör vi inte. Bara så du vet.
Alltså VEM förbjuder sina döttrar att ha klänning eller leka med dockor? Har du verkligen träffat en enda? På dig låter det som att det är nåt som sker tillräckligt ofta för att du ska känna dig nödgad att skriva en hel debattartikel om det så jag undrar verkligen när och var detta händer? Det jag upplever personligen är nämligen motsatsen: Att det är många föräldrar som förbjuder sina SÖNER att ha klänning eller leka med dotter. Och förbjuder de inte så får de iallafall aldrig tillgång till det alternativet. Det tycker iallafall JAG är ett större problem.
Word Lady Dahmer! ??
Spot on LD! Skulle gärna vilja höra lite om dessa föräldrar som vägrar sina döttrar att ha klänning, för jag har då aldrig träffat nån… Och då bor jag ändå i hipsterville 😉
Är med i flertalet föräldragrupper på facebook, och jo det förekommer mer än man tror. Det är som att vissa föräldrar vill göra en poäng av athaatt ”flicksaker” till en pojke eller vice versa, snarare än att barnet själv har bestämt. Är även med i grupper där det är förbjudet att kalla sitt eget barn han eller hon eftersom ”barnet inte själv har uttryckt vilket kön det är; och därför ska kallas hen.
Köper själv från både flick och pojkavdelningen till mina flickor både när det gäller kläder och leksaker, men ibland blir folk för mycket.
Okej, de föräldragrupper jag är med i så lyser sådana kommentarer med sin frånvaro. Däremot så ser jag mycket ”Ja, jag skulle då ALDRIG ta på min pojke rosa kläder”. Det anser jag vara vanligare än det du beskriver, både på nätet och IRL. Tycker att extremer åt båda håll är dumma. Men, könsnormativa tankar är ju det som anses ”rätt” i dagsläget, vilket är skrämmande.
Köper också kläder i alla färger till mina flickor. Men hur tragiskt är det inte att det finns kill- och tjejavdelningar f.ö.? När mina flickor kommit till världen har jag bara utmanat mina nära och kära när det kommer till presenter att tänka utanför den könsnormativa boxen. Och då har vi sluppit det där typiska rosa och prinsessa. Sen om mina barn i framtiden vill ha sådant, då får de ju naturligtvis det.
Ja precis. Folk tror att jag hittar på med att vissa föräldrar förbjuder sina barn klänning. Sanningen är att det förekommer och det märker man av i, precis som du beskriver, i exempelvis föräldragrupper på Facebook. De som tror att jag överdriver borde istället ta sig en funderare och förstå poängen med denna artikel. Det förekommer oftare än vad man tror – därav denna artikel.
Okej, jag märker att vi har helt olika upplevelser av fenomenet. Olika föräldragrupper, olika umgänge i guess 😉
Och det handlar inte om att tro att nån ljuger, utan mer att göra en höna av en fjäder. Extremer kommer ju alltid finnas. Men när många genusmedvetna föräldrar står som levande frågetecken inför en sån här debattartikel så frågar man ju sig hur pass utbrett fenomen detta är.
Det som genomsyrar vårt samhälle idag i vad som anses vara okej om du är född med snopp eller snippa. Eller att det anses som något dåligt när pojkar är ”för feminina”. Det skulle jag anse vara viktigare att debattera då det är normen och något som definitivt fler uttrycker åsikter om.