familjenannorlunda

Familjen Annorlunda

Annons

Förtydligar lite…

Jag vill förtydliga lite angående sonen.

Jag är definitivt inte en sån förälder som tror att mina ungar är små änglar och aldrig gör något fel. Tvärtom. Min första fråga är alltid: Och vad gjorde DU då? Jag backar i nio av tio fall upp läraren, och lägger mig i princip aldrig i undervisningen.

Jag låter lärarna sköta det de ska, sitt jobb. Det gör jag med största förtroende, för jag anser att de allra flesta lärare är på rätt ställe och gör ett bra jobb.

MEN. När en lärare medvetet medverkar till att en elev, i vilken årskurs det än må vara, även på universitetsnivå, inte klarar av sin kurs, då tycker jag att det är SKIT.

Som lärare hör det väl ändå till att tas med (skit)ungar? Det hör väl till att individanpassa så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen? Det hör väl till att bemöta alla elever på ett schysst sätt?

Och nog fan tycker jag att fingertoppskänsla hör dit. Det gör det i alla yrken som har med människor att göra. Tänk om en läkare struntade i att vara lyhörd, det är då det missas diagnoser. Tänk om förskolläraren inte var det, utan drog alla ungar över en kam. Det funkar ju inte! ,Att bara sätta sig med ungen och checka vad problemet är är ju en början. Jag var riktigt skeptiskt till vad jag fick höra först, och bad om lärarens version av det hela. Men när han bekräftar att han avvisar min unge varenda jäkla lektion av den enda anledningen att han har sin mobil i fickan, helt oanvänd så blev jag sur. Med all rätt tycker jag eftersom ungen inte är myndig, och jag inte fått veta ett dugg.

Jag tycker att han är en korkad skitunge som inte kan lämna in den där förbannade mobilen, men när han av nån anledning inte kan det då? Ska man inte som lärare försöka komma fram till en acceptabel lösning för alla parter? Vi snackar om små klasser här för övrigt, så det handlar inte om hundratals elever.

Övriga lärare har uttryckt att så länge de inte ser mobilen så är det inget problem. Och mobilen ligger långt ner i en jackficka, på ljudlöst och ”stör ej” läge. Gör mig tokig när jag försöker få tag i honom eftersom hah inte hör. Så NEJ hans mobil stör ingen, allra minst läraren, Läraren har ett behov av att statuera exempel, och att utöva sin makt.

Den här läraren har sen även dragit upp min son på fötter genom att dra i hans hoodie. Ruskat om honom för att få honom att plocka upp mobilen, som då LÅG UTE I SKÅPET. Tagit ett rejält tag i jackan och lyft upp honom från stolen där han satt och sen tryckt ut honom genom dörren.

DET är då fan inte okey.

Inte ens för mig. som nog är det minst lättkränkta människan som går på den här jorden.

 

Så, det jag menar är inte att min son är nåt slags oskyldigt offer i detta. Jag har haft så många duster med honom och jag vet exakt vilken pain in the ass han kan vara, han kan reta gallfeber på en. Men jag menar, och det står jag för, att som lärare så kan man inte avisa en elev, lektion efter lektion efter lektion utan att försöka komma fram till en lösning. Var lite lösningsfokuserad i stället för att utöva makt. Om han inte lämnar ifrån sig mobilen de första tio gångerna så kommer han mest troligt inte att göra det den elfte. Något måste förändras. Det gäller att ta reda på vad som är problemet.

Min son har hänvisat till det här avtalet. Hur svårt ska det vara att skaka fram ett nytt då? För jag skiter i att nån av er sa att det inte är juridiskt bindande, må så vara, men upprättar man ett avtal ska det gälla.

Från båda håll. Annars finns det ingen anledning att slösa skrivarfärg och papper på det.

 

Jag  måste stötta min son i det här. För det är fel.

Att läraren inte svarat på mitt mail, där jag bad även honom närvara vid mötet, är fel. Att rycka i någon och tvinga ut dem, är fel. Att förutsätta att min son har mobilen på sig är fel. Förvisso skulle jag göra det jag med, men det är ändå fel. 

Den här ungen har ingen diagnos, hade han haft det hade det säkert varit en annan femma, för då minsann hade det tagit speciell hänsyn. Han kanske har nån bokstavskombo, toppat med lite av varje inom autismspektrat, för det är så han uppför sig, men det är inget problem med lite fingertoppskänsla och lyhördhet från skolan. Så jäkla besvärlig är han inte. Men envis.

 

Jag vet att lärare får massa skit, jag har massor av vänner som är eller har varit lärare. Många har slutat för de orkar inte med föräldrarna. Jag älskar lärare med fet pondus, som  bara äger klassrummet och det är de som får ungarnas respekt. Jag har svårt för mesiga lärare som kräver att föräldrarna ska gå in och agera.

Jag överlåter skolans värld till lärarna. Tills den gången det görs övertramp. Och det tycker jag att den här läraren gjort. På flera sätt.

Och då, men inte förrän då, går jag in och ryter till, Fast på ett rätt trevlig sätt, för det är sån jag är:)

 

Så. det var nog allt jag ville förtydliga.

Annons
Kommentera (27)

Kommentera

  1. Ulrika

    Skolans värld är i mina ögon en förberedelse på den vuxna världen, därför får han nog ta sig i kragen, inse att han snart är vuxen och följa reglerna. Annars lär det komma som en chock för honom att i den stora världen och arbetslivet kan regler och kontrakt ändra sig över en natt. Jag tycker dessutom det verkar vara ett konstigt sätt att kommunicera med läraren via mail, finns alltid utrymmer för missförstånd i det skrivna ordet och rekommenderar dig istället att ringa och prata eller boka ett möte. Vi vuxna sköter väl ändå inte våra konflikter via mail, varför göra det i detta fallet. Hade det varit min son hade jag tagit mobilen ifrån honom, slått näven i bordet och bett honom tänka över sin framtid. Hans ambition är väl att skaffa ett jobb och kunna försörja sig, inte sitta och spela tv-spel hela livet…..

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Han har ingen ambition. Det är ju det som är problemet. Tro mig men jag har slagit näven i bordet, jag har plockat mobil, tv-spel och vad man kan tänka sig.
      Även jag tycker det är förberedelse men att det även fortfarande finns utrymme för att mogna.
      Mail är enda sättet att kontakta lärare, och jag har ju bett om ett möte.

  2. Lisa från Skåne

    Tycker så synd om dig som ska tampas med detta själv är svårt nog när man är två. Har pappan inget som helst intresse för hur det går för sina barn? Vad jag förstått har ni gemensam vårdnad och då får man ta skiten också och hjälpa till när det kärvar.. Kram på dig och hoppas att det blir bra i slutändan.

  3. Rebecka

    Om det bara är en kurs som han ev blir underkänd i så skulle inte jag oroa mig. När jag gick gymnasiet för tre år sen kunde man ha underkänt/F i två kurser a 100 p styck och gick ändå ut med godkänt betyg från gymnasiet. Jag fick F på idrotten men har ändå godkänt slutbetyg. Förövrigt låter läraren som en idiot. O jag förstår Robban, jag har alltid haft svårt för auktoriteter o ännu svårare för auktoritära idioter, jag hade nog hamnat i mindre skit i tonåren om jag inte huggit emot varenda gång nån vuxen/ lärare/whatever sagt åt mig vad jag skulle göra… Men men.

  4. Lena

    Tänker som dig, man kan inte försöka trycka in alla ungar i samma fyrkantiga mall. Som lärare får man välja sina strider, och undvika att hamna i dessa maktkamper. Jag är själv lärare och man får de elever man får och måste då anpassa sitt förhållningssätt efter eleverna. Jag kan varken önska bort eller ändra på dem, däremot kan jag ändra på hur jag bemöter eleverna och på min inställning.
    tycker läraren får tänka efter vad som är viktigast – att vinna den här striden eller att alla elever kan delta i undervisningen.

  5. Jenny K

    Bekräftar läraren att han ruskat om Robban i kläderna,tryckt ut honom genom dörren osv? Just det borde läraren veta är fel sätt att försöka få sin vilja igenom.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Haha nä just det låter han stå helt oemotsagt. Vilket i mina ögon är ett slags bekräftelse för om han INTE gjort det skulle han mest troligt vara noga med att framhålla att så var det inte alls.
      Han bekräftar att han varje gång avvisar honom om han inte lämnar mobilen. Och att han alltid förutsätter att han har mobilen på sig. Sonen har ibland lagt den i sitt eget skåp, istf det avsedda i klassrummet, men det duger inte. Då åker han ut ändå

      1. Jenny K

        Håller med dig,hade det inte funnits nån sanning i det Roban berättar/säger till har hänt så hade läraren redan i första mailet tydligt påpekat att han inte ruskat Robban i kläderna o vidare lett/tryckt ut honom genom dörren,utan istället gett sin version av det hela. Många gånger tycker ja läraren har alldeles för lite att säga till om,för att så fort de säger nåt så kommer en mamma/pappa springande o direkt gapar att min lilla söta son/dotter skulle aldrig göra si el så utan det är alltid nån annans fel men i detta fall så har läraren gått på tok för långt,i ett enda syfte,att visa sin makt,att han bestämmer,punkt slut. Ja blev själv kallad till ett möte med min dotter för många år sen,tillsammans med rektor,skolsköterska,andra lärare m.fl. redan innan mötet gjorde ja klart att oxå berörd lärare skulle vara med,o det blev ja lovade. Blir ju en aning lättare om läraren själv får säga sin bild av det hela istället för andrahands info. Men när vi väl kom till mötet så visa det sig att den berörda läraren inte skulle vara med,det behövdes inte för de andra hade tidigare pratat med läraren. Ja sa då lugnt o tydligt att då blir det inget möte,hej då sen gick vi därifrån. Så kräv du att den läraren som Robban inte kommer överens med SKA vara med, Borde ju egentligen räcka med dig,Robban o läraren. Stå på dig!

  6. Jennie

    Det verkar tyvärr vara så att ditt barn inte vill/orkar gå i skolan och har hittat det perfekta sättet att slippa, och samtidigt flytta fokus och ansvar på detta ‘misslyckande’ till någon annan, i detta fallet en lärare han inte klickar med. Hoppas att han snart nog inser att det här tramset bara och endast drabbar honom och hans framtid och inte någon annan. Hoppas att det löser sig…

  7. Karin

    Jag är ledsen men efter att ha läst bägge inläggen om detta anser jag att det största problemet är din son.
    Att bara för att konsekvent vägra att lämna mobilen till läraren är så dumt, även om jan inte fyllt 18 riktigt än är han snart myndig och bör ha ett eget sunt förnufy och något slags konsekvenstänk.
    Nu är det 15 år sedan jag själv gick i skolan och jag vet att klimatet har hårdnat rejält, att vara lärare är nog väldigt svårt.
    Att din sons lärare föste ut honom ur klassrummet genom att ta tag i hans kläder en gång tycker jag inte är så jättefarligt, dock kan jag förstå om din son tycker att det var pinsamt och därför gör en större grej av det än det är?
    Jag håller med den som skrev att många ungdomar är ett gäng slapprövar, så jäkla jobbigt är det inte att gå i skolan.
    Hur ska det gå när dessa ska börja jobba sen?
    Klarar man inte av att sköta sin skolgång ocj ta order från en överordnad, hur sjutton ska man då klara att sköta ett arbete?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag håller med. Han är ett stort problem och borde kunna anpassa sig. Men han kan inte det. Han är extremt fyrkantig. Det går liksom inte att ändra på folk, pressa in dem i mallar. Jo många men vissa funkar det inte för. Han har inget sunt förnuft och konsekvenstänk, men berätta gärna hur jag ska lära honom det! Jag har ju alltid haft problem med honom men skolan har alltid försökt hjälpa honom. Inte stjälpa som den här läraren.
      Han är udda, det märker man snabbt. Han är en superkul unge också, men udda. Det måste man ju få vara utan att bli dåligt behandlad.
      Och det har han blivit.
      Och nej det är inte okey att slita och dra i folks kläder! Vad skulle du tycka om din chef gjorde lika med dig?

  8. Lena

    Stå på dig Carola. Och allt stöd till Robban. Blir så för…… när jag hör hur läraren trycker ner Robban. Denna lärare är nog en väldigt feg , och har säkert varit mobbare hela sitt liv. Innan gömt sig bakom kamrater och nu som vuxen tror han att lärarrollen skyddar honom.
    Fy fan…
    Kram till dig Carola och dina barn

  9. Jessica

    Avtalet är inte juridiskt bindande men Skollagen är det och den trumfar alla former av avtal som skolor hittar på för att lösa mobilproblemet. I den står att elever får endast avvisas från ett klassrum om eleven stör undervisningen i den grad att den inte kan genomföras. Du har enligt Skollagen inte rätt att som lärare ta egendom (i det här fallet mobil) från elevens kläder/väskor o liknande. Då räknas det som olaga intrång iom att kläder o väskor är personlig egendom. Med andra ord kan en lärare be eleven att lämna ifrån sig mobilen men gör inte eleven det så kan läraren inte göra nånting så länge inte eleven använder den på ett sätt som stör undervisning och resten av klassen. Enligt skollagen är även lärare o rektor skyldiga att anpassa undervisningen så att varje elev uppnår godkänt betyg. Om det uppdagas att en elev inte kommer uppnå godkänt SKA särskilt stöd inrättas.
    Du kan läsa mer om detts i Skollagen Kap 3 och 5.

    Din version av saken visar att Skollagen inte följs. Stå på dig Carola både för dig men främst för din son då det är hans utbildning och framtida möjligheter som hotas.

    Ps. Har följt din blogg länge o sett er i FA men aldrig kommenterat tidigare. Är nyexaminerad lärare och gått kurs i skoljurudik så kände stt jag hade saklig information att erbjuda.

    1. Ella

      Fråga av ren nyfikenhet, hur fungerar det med skillnader i lärarens skyldighet mellan gymnasium (som inte har skolplikt) och grundskolan?

    2. Hanna

      i mina öron låter det som en maktkamp..& läraren har bara bestämt sig för och vinna den…😠
      Herregud en telefon…super allvarligt ! Lika töntigt som att bråka om keps el mössa….kan jag tycka… Välj striderna liksom..
      Däremot om barnet stör lektion med kepsen telefon etc..helt annan sak….
      Sonen vart av med sin mobil engång (15år) ..& fick ej tbks den efter lektionens slut utan vi föräldrar var tvungna att hämta den hos rektorn..?!?! & skolan stängde kl 17…..vi hann ej…. Hemskt ledsen men jag tycker inte att det var ok……bara demonsterara makt..skapar bara dåliga relationer lärare/elev..i onödan..! Visa respekt så får man respekt tbks..!!!

      Eller som i dotterns klass…läraren tappar en mobil i golvet ! Skärmen spricker……. Vem bär ansvaret?! Skolan? eleverna ? Läraren vägra ens kännas vid att hon hade haft sönder den…..
      Då tappade hon den ändå inför en hel klass..🙈
      Shysstaste hade då varit ..shit jag dappade mig..förlåt..jag tar kontakt med dina föräldrar.. Olyckor händer……men man gör rätt för sig!!!

      1. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Håller helt med dig i allt. 😘 och just ansvarsfrågan gällande mobilerna har jag hört diskuteras på många skolor.

    3. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Tusen tack för detta😘 ska kolla paragraferna! Svårt att läsa hela, jag surar ur över språket;) Jag fattar det utan större problem men det är så högtravande och onödigt mkt krångliga ord😂
      Jag önskar dig all lycka till som lärare:)

  10. Emelie

    på skolan där jag jobbar(dock ej lärare utan i matsalen) så har vi också mobil förbud. Alla telefoner skall lämnas i ett såkallat ”mobil hotell” som sen förvaras i vårt kansli :) har funkat jättebra för de flesta men självklart finns de de som inte lämnar den ifrån sig. Men vi skall inte gå in i någon ”duell” har vi gemensamt kommit fram till :) och det tas kontakt med föräldrar att personen ifråga inte lämnar in den :) absolut inteutkastad från varje lektion :(. Det finns också de som tar med sig 2 telefoner och lämnar in den ena så att personalen tror de lämnat in sin riktiga ;) den har vi genomskådat men går ändå inte in i några dueller så om den ligger i fickan ej använd är det ju inget problem igentligen. Tips till pojken din ta med en gammal telefon och lämna och behåll din riktiga ;)

  11. Ella

    Jag tänker inte diskutera mobilförbudets vara eller icke-vara, det får stå för skolans policy. Däremot verkar avsaknaden av kommunikation mycket märklig. Jag har pluggat i 18 år nu, med universitetsstudier inräknade, och min erfarenhet är att i de allra, allra flesta är lärare/kursansvarige mycket villiga att i viss mån individanpassa undervisningen så länge man ger förklaringar och konkreta lösningsförslag. I mitt fall har jag förvisso haft diagnoser i form av psykisk ohälsa att hänvisa till, men det har sällan ens behövts så länge jag kontaktat personen ifråga och förklarat att ”jag vill verkligen att det här ska gå bra, men jag klarar inte av att göra precis såhär, skulle vi kunna göra såhär istället eller har du något annat förslag?”. Så ja, jag är mest förvånad över att läraren inte är mer öppen för diskussion, för det känns som om det skulle underlätta för alla inblandade. Visst, det går kanske att hänvisa till att all utbildning efter grundskolan är frivillig och att eleven/studenten därför får finna sig i vad kursansvarige bestämmer om den vill läsa kursen ifråga. Men bristen på kommunikation känns ändå förvånande.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Vad jag fattar så har det förekommit väldigt lite kommunikation mellan de två. Mest : lämna mobilen . – nej jag har ett avtal.. och så vidare.
      Det förvånar mig med.
      Nu har jag haft barn på just denna skola förut och det var väldigt märkligt då med. Väldigt många fel begicks som sen ungen fick svara för. Uppgifter tex som lämnades in, som jag VET lämnades, som sen försvann.. inte bara en gång, och gjorde att den ungen fick massa rester. Fast uppgifterna var gjorda och inlämnade. Det var väldigt märkligt och alla skyllde på varandra. Och på ungen. Självförtroendet på henne förstördes ordentligt. Så jag var inte Happy Happy över att sonen kom in här. Men tänkte att det blir nog bra.
      Och nja ;)

  12. Karin

    Förstår inte när du säger att du inte fått veta. I ett halvår har du vetat att han inte varit närvarande. Tycker du att skolan, i en automatisk frånvarofunktion, ska lämna tilläggsiinfo för varje barn. Tycker själv att det är mer rimligt att föräldern frågar sitt barn. När hen fuller 18 får man inte ens info om frånvaro. Oavsett vad man tycker om mobilregeln finns den säkert där av en anledning.. Ett av mina barn gick på engelska. Där skrev föräldrar och barn under ett kontrakt. Toppen. Även om det inte är juridiskt bindande så är det moraliskt bindande och ger en tydlig info till alla om vad som gäller. Det är bara att tugga och svälja.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag har ju vetat att frånvaron är hög. Vi har diskuterar det massor och han fattade allvaret när CSN försvann. Sen dess har han försökt och mkt av ströfrånvaron är borta. Men jag får inte via smset reda på mer än att det förekommit frånvaro. Inte hur mkt. Det har jag aldrig sett. Jag har /haft tre ungar i gymnasie tidigare och då har jag blivit underrättad av skolan i ett mkt tidigare skede.

  13. Mumintrollet

    Jag tycker att du oftast verkar så otroligt klok och rejäl på alla sätt och vis. Däremot förstår jag inte argumentet gällande mobilen ”om man av nån anledning inte vill lämna den”… Vilken anledning skulle det vara i så fall som är så livsviktig och vattentät? Hur skulle man kunna motivera de andra eleverna i så fall?

    1. Mammafrida

      Jag förstår om han inte vill lämna den i skåpet, det gör inte mina ungar heller för på deras skolor klipper man helt enkelt upp låsen och själ…

    2. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      I hans fall handlar det om i mina ögon trams. Men läraren har ju inte ens frågat. Det skulle kunna finnas mängder av anledningar som eleven kanske inte känner sig bekväm med att prata om. I sonens fall handlar det om att han anser att han har rätt och läraren fel pga det här jäkla avtalet. Han är infantil men det är ändå korrekt. Hade det aldrig upprättats hade det inte varit något problem.

Se fler...

Hur gör jag för att hålla mina tonåringar från alkohol och droger?

 

Vi ska spinna vidare på detta med Sista april.

 

 

Hur gör jag för att hålla mina tonåringar från alkohol och droger?

Vi pratar mycket om det. Frågar de om mina (rätt blygsamma) ungdomsfyllor så får de veta. Och jag kryddar ordentligt så det låter väldigt mycket hemskare än det var;)

Jag berättar att det är roligare om man kommer ihåg vad man gjort, helt värdelöst att ha minnesluckor, och kanske veta att man gjort bort sig, men inte hur.

Jag ägnar mig åt skräckpropaganda. Berättar i detalj hur en magpumpning går till, eller hur man kan bli blind av fulsprit. Kanske man inte blir längre, men skit samma:) Berättar om hur alkohol påverkar unga kroppar och knoppar. Med extra allt.

Jag förskönar inte, utan jag är brutalt ärlig i hur vidrigt det är att bli ”för full” Det ligger verkligen i topp på min lista över saker jag avskyr. Att vara salongsberusad kan vara trevligt, men att bli dyngpackad är bara vedervärdigt.

Jag går vidare och berättar om hur enkelt det är att bli utsatt för brott om man inte kan ta vara på sig. Hur lätt man kan hamna i en situation man inte bemästrar.

Jag berättar hur samhället sviker för blir du våldtagen och är snorfull, så kommer killen gå fri.Helt jäkla sjukt, men bra att skrämmas med.

Jag ”hotar” med polisen, berättar hur pinsamt det är att bli plockad av dem och hur man hamnar i brottsregistret och att det påverkar framtiden. Nä, kanske inte för en fylla vad vet jag, men det vet heller inte de;)

För sakens skull måste jag tillägga att jag inte har egen erfarenhet av detta:)

Jag vägrar att köpa ut, det skulle aldrig falla mig in. De har aldrig frågat, så jag vet att de är fullt införstådda med det och varför. Jag fattar inte hur föräldrar kan tycka att det är svårt att stå emot? Varför? De får gå på krogen när de är 18 år, men innan dess har vi ju lagar att luta oss emot. Så länge man inte backar en millimeter så är det inga problem att stå emot. Som förälder är det ens förbannade skyldighet att göra det. Jag blir på allvar riktig provocerad av folk som köper ut sprit åt sina ungar med motiveringen ”Jamen alla andras föräldrar gör ju det” Skitsnack. Jag är förälder i första hand, och kompis i andra.

Om de ändå blir fulla eller har en kompis som är full så försöker jag pränta in i dem att de aldrig ska lämna någon ensam eller gå iväg ensam. ALDRIG.

I dykning kallas det Diving Buddy, och är ens livförsäkring om nåt går fel under vattnet. I livet på land kallas det KOMPIS och är precis lika viktigt.

Det är svintråkigt att ta hand om en full polare när man själv är i bra skick, men man måste. Man kan se till att kompisen kommer hem, eller i vård av någon annan, typ sjukhus/polis/föräldrar, och sen festa vidare, helst nykter då;)

Jag frågar vart de ska och vad de ska göra, med vem och när de kommer hem

Men jag har egentligen ingen aning om vad mina tonåringar gör när de är ute. Jag fattar inte vem som har det, eller så tror man bara att man har koll. Helt ärligt nu, även om jag litar på mina ungar så antar jag att de gör saker bakom min rygg ibland. Det hör ju till att bli vuxen att testa gränser, och även om jag inte vill att de ska göra det så är det ju på något sätt oundvikligt. Förr eller senare kommer de bli för fulla.

Jag tänker att det är bättre med senare.  Om de är 18 och går på krogen så är det tillåtet att dricka, men jag kan försöka hindra dem från det innan dess. Och genom att fråga dem så måste de hitta på nån lögn, som jag kan genomskåda:)

Kommer de hem så märker jag om de druckit, och hittills har det aldrig hänt. Ta i skitmycket trä!

Jag försöker alltid anamma Frihet under ansvar.

De flesta av barnen är superduktiga på det. De vet att ju bättre de sköter sig ju mer frihet får de. Och tvärtom, missköter de sig så blir det inte speciellt kul. Jag är inte främmande för utegångsförbud eller att plocka mobiler.Som sagt. frihet under ansvar och jag är förälder det är jag som bestämmer. Det kommer jag aldrig att backa på.

Och krisar det så finns jag där det är jag noga med att tala om. Skiter det sig, så ring, spelar ingen roll vad klockan är.

 

Man är inte mer än människa när det kommer till kritan. Man gör så gott man kan. Jag hoppas att även årets Sista april komma förlöpa utan att jag behöver göra några akututryckningar.

Ta i det där trät igen.

 


På många ställen i landet, tror jag i alla fall? , så är Sista april /Valborg en av de värsta dagarna för fylla. För ungdomar men även för vuxna. Man ser aldrig så många redlöst berusade vuxna som den här dagen i Uppsala.

Jag kan bara prata utefter min stad, men det är oerhört mycket alkohol här, och då inte bara en dag utan fyra. Hur folk orkar? Om jag går ut en kväll så är det ungefär det sista jag längtar efter nästa kväll…har aldrig varit så det är inte åldern:)

En vanlig Sista april i Uppsala inleds redan typ två dagar innan, men om vi tar bara Valborg, så börjar den med champagnefrukost, helst med gröt till vilket ju är bra för då finns det någon grund för all vätska som sen åker ner. För sen dricks det dagen lång. Det hinkas vid forsränningen, och sen är det mösspåtagning och spring i backen. Folk samlas i enorma mängder, vid Ekonomikum är det tjockt på alla gräsmattor. Lite som en invasion av gräshoppor,) När de går ligger en matta av skräp kvar….Grillar, flaskor, salladsburkar, pizzakartonger…

Sen är det champagnegalopp på nationerna, och nånstans mitt på dagen en sillunch med nubbe. Sen bara fortsätter man tills man inte pallar mer.

Man drinking bottle of cider silhouette

Det är väldigt många tonåringar som tas av polis eller social för fylla, Vid Akademiska tror jag att de har, de har iaf haft, ett akuttält utanför barnsjukhuset, där man samlar alla intoxer. Alltså de som dricker sig redlösa på riktigt allvar och behöver magpumpas och tillsyn. Där ligger de sen och spyr tarmarna ur led. För vad dricker tonåringar? Jo, det de får tag i. Nån blandning kanske från föräldrarnas barskåp. Kan bli riktigt starkt och riktigt farligt. Eller nåt skit de köpt från nån. Smuggelsprit. Dålig sprit.

Och mycket sprit.

Med alkohol kommer bråk. Och även idiotin att testa annat. I Uppsala har vi varit väldigt förskonade från droger. Eller iaf från tunga droger. Klart att vi har haft, men inte så synligt.

Nu sista åren så har det ju blivit så löjligt enkelt att köpa droger på nätet.

(Jag gjorde en snabb googling nu, hoppas att ingen kommer begära att få se min sökhistorik;) och skulle lugnt kunna klicka hem allt möjligt skit. Helt sinnesjukt.)

Nåväl, blanda sprit och piller och det kan bli riktigt farligt, riktigt fort. Lägg till det att du är väldigt ung. Och katastrofen är ett faktum.

 

Ta det lugnt med alkoholen helt enkelt. Avstå gärna helt, men om inte så drick med omdömet kvar.

 

Annons
Kommentera (8)

Kommentera

  1. Syrran

    Blev (glatt) förvånad över att läsa att polisen ändå tycker att det inte är så mycket fylla på sista april. Kanske har kampanjen Varannan Vatten och arbetet med servering av överförfriskade studenter haft effekt, mycket bra iså fall!
    Det som är obehagligt är väl de riktigt unga fylltrattarna, de som varken har koll eller kontroll…och tycker att detdär med vatten är störtlöjligt. Rådet att aldrig lämna någon ensam borde alla föräldrar pränta in i sina ungar, både killar o tjejer…

  2. Linda

    Kär liknande som du – brutalt ärlig. Men vet också att det är svårt att säga nej även om man vill. Har därför försökt pränta in mina ungar att om de är i en situation de känner börjar gå för långt, oavsett orsak eller tidpunkt, så behöver de bara smsa mig bokstaven X så ringer jag upp och ”tvingar” hem dem. De slipper förlora ansiktet men kommer därifrån. En annan sak jag är noga med eftersom jag har två killar: ett nej är ett nej och ett ja om tjejen är full är också ett nej. Risken finns att hon ångrar sig eller får minnesluckor så är anklagelsen om våldtäkt där och även om killarna inte skulle bli dömda så kommer de alltid ha stämpeln/ryktet. Var gentleman istället – följ fulla tjejen hem. Visst, kyss henne men bra sen. Ring dagen efter och kolla av hur hon mår, då kanske du får pluspoäng så istället för ett one night på fyllan får du något mycket mer och bättre. ;)

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Mkt bra tips, med smset 👍det tar jag med mig. Försöker också vara extra tydlig mot tonårssonen om att nej är nej. Alltid.

  3. Carina H

    Alltid ett gissel detta, spelar nog ingen roll hur mycket vi föräldrar propagerar för att INTE dricka, så kommer detta att ske förr eller senare. hjärtat på handen, vem har inte tagit en första fyllan? gjorde detta själv men inte på en valborg utan på ett annat tillfälle, och sen dess dricker jag inte öl överhuvudtaget, fy vad sjuk jag blev. tror alla föräldrar vare dom vill eller ej så kommer detta att ske.

  4. Tolv

    Härligt inlägg, dock om en allvarlig grej. Jag har bara två ungar och gu´skelov varit förskonad från alltför mycket fylla.
    Har sett unga tjejer ligga i diken och behöva hämtas där, med trasiga kläder och sårskubbade kroppar, genom mitt arbete med bla kvinnojour där vi även fick ta hand om sånt ibland.
    Man vill inte att ens barn ska hamna så och just därför är det viktigt att prata med ungarna. De vill liksom inte ligga med rumpan i vädret och sen inte minnas det dagen efter. Unga människor som kan ställa till hela sitt liv för en valborgsfylla,. Verkar också ibland så att ”finare” ungar ska festa mer och det ska skrävlas och skrytas, det är nog därför det blir som det blir som på ställen som Uppsala. Traditioner som är av helvete egentligen.
    Sprit kan väl vara kul och intressant och GOTT ibland men i måttliga mängder. Det sämsta är att många unga verkar tro att ”ju mer, ju bättre”- Men det är då tråkiga saker händer. Likadant till studenten, så många unga som super bort den dag som borde vara den lyckligaste i deras liv. Egentligen är det väl lite KONSTIGT att det vid vissa tillfällen är tillåtet med offentliga tillställningar utomhus, som t ex champagnefrukostar och liknadne, medan det andra gånger inge går för sig alls. Hoppas alla unga (och andra) får en trevlig valborg utan för mycket fylla.

  5. Rille

    Tack och lov att man inte bor i en anrik studentstad, det är helt tydligt. Där jag bor är det skapligt lugnt vad gäller alkohol på Valborg.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Skönt :) Här kör alla på principen all-in, fullast vinner och vad hette båten?
      Titanic
      Vad hände med den?
      Botten upp…. i fyra dagar

Se fler...

Damn, he´s hot;)

Idag var det måndag. Hela dagen, det är det bästa med dagar att de liksom håller sig i 24 timmar. Jag har flera möjligheter att komma ihåg vilken dag det är;)

Funkar extra dåligt när det är röda dagar mitt i veckan, då blir det kaos i min inres tidsklocka.

Och det håller i sig nån vecka eller så. Att det var röd dag förra måndagen och är det kommande måndag är som gjort för att jag ska få problem;)

Idag dök Mirka och Jennifer upp nån gång vid halv tio ungefär. Hon lämnade in sin bil på verkstaden och sen skulle jag köra henne till dagis på eftermiddagen, men först hänga.)

Jag hade velat fram och tillbaka hur jag skulle göra med träningen, men alltså det är ju ändå David;)

Mirka är sugen på att börja träna, och hade till idag inte satt sin fot på en träningsanläggning, så hon puffade och sa att jag skulle träna så skulle hon kolla om det såg kul ut:)

Sagt och gjort! Vi drack kaffe här hemma först och sen snackade vi innan det var dags att dra. Jamie sov gott när de kom och när han sen vaknade höll han på att springa in i famnen på Mirka i tron att det var jag. Han blev lite förvånad:) Jamie älskar Mirka, och han älskar hennes kids.♥ När vi var där i fredags ville han aldrig åka hem, och han har pratat om dem flera gånger under helgen.

Det gick snabbt att köra dit dag, passet var klockan 12 och trafiken var lugn så vi var där en halvtimme innan.. Gott om tid att visa alla lokaler och gå i trappor upp och ner.

När klockan närmade sig gick vi ner, och de satte sig på en bänk och kollade på avstånd;) Det fanns lediga platser på passet, så de hade kunnat vara med, men det avböjdes vänligt men bestämt;)

Jag säger ofta att jag nästan dör, men idag var det riktigt tungt. David är ju grymisch, och det är precis som det ska vara. Härliga människor var det som tränade också. Jamie satt och höll koll i dörröppningen och såg ut att trivas rätt bra.

Jag har dissat det här dagpasset förut eftersom det är lite trista barnrum på Friskis, men det verkar ju inte bekomma honom, tvärtom. så jag kör nog vidare på detta:)

Måndagar 12. Check.

Apjobbigt, men en bra början på veckan.

Mirka och Jennifer var trötta av att titta på och jag helt slut.

 

Min syster är ju sjuk, och messade mig i morse och frågade om jag fortfarande skulle träna, och om, kunde jag tänka mig att handla lite till henne då? Passet idag var på Ekeby, och hon bor bara en bit ifrån, så det fixade vi efteråt. In på Hemköp och shoppade, och sen sprang jag upp med det.

Cola, Rostat Bröd och Blåbärssoppa. Gissa sjukan? ;)

 

Vi körde sen till Gränby för att käka lunch, sushi kan vara det godaste som uppfunnits någonsin i matväg:) Det tog tid innan jag vågade testa, och jag gillade det inte alls första gången. Men var tvungen att testa igen och sen var jag fast. Lite som med heroin;) Fast nyttigare.

Och sen drog vi vidare ut till Björklinge för att hämta kiddos på dagis, innan vi landade hemma hos Mirka med en kopp kaffe. Älskar heldagar med härliga människor.♥

Jag älskar även Mirkas ungar. ♥ Killarna kom och kramades, det var länge sen vi sågs nu, de är ju alltid i skolan när hon och jag ses. De små träffar jag lite oftare,men inte ofta nog:) Jamie trivs som fisken i vattnet och röjer runt med alla, och vill aldrig åka hem.

Nu var vi tvungna att sticka vid halv fyra så jag kunde möta upp mina föräldrar vid RA Motor där de lämnat in bilen på service och behövde skjuts hem. Jamie försökte på alla sätt och vis undvika det, och hade mer än gärna stannat kvar om han fått:) Å andra sidan var Nellie sugen på att haka på mig hem.

Hon fyller sju år till helgen. SJU år! Jag minns när hon var en liten pluttig bebis som om det var igår…

 

Nåväl vi hann iväg så jag stannade bilen EXAKT 16.00 vid bilfirman, och hämtade upp mamma och pappa. Körde hem dem, och sen mig själv:)

 

Doris.

Hon tror att hon är en katt, helt säkert. Det är okey med mig när det gäller att ligga på ryggkuddarna i soffan och så, men när det kommer till att kissa i (närheten av) kattlådan, då är det INTE okey alls.

Det hade hon gjort idag, och det är ju så rätt, men så fel. Och eftersom hon inte kliver I lådan utan bara står intill så funkar det inte alls för mig. Morr.

Nu har jag skurat lilla toan och kattlådan är ren och fräsch och har fått en ny plats på lilla toan nere. Återstår bara att se om Smulan tycker det är ok att gå dit i stället. Hon har haft sin låda på samma ställe i alla år, och hon har redan varit inne och letat efter den på gamla vanliga stället. Vi har burit ner henne ett antal gånger och visat henne var lådan står nu så hon VET, men sen gör hon exakt som hon vill. Hon är ju en katt :)

 

Jag har haft ett långt snack med min äldste son idag med. Han är skoltrött deluxe, och har en kass närvaro, men för den sakens skull så får inte lärare behandla honom riktigt dåligt.

Ni som är lärare, en fråga. Får en lärare konsekvent avvisa en elev från lektioner pga den enda anledningen att eleven inte lämnar ifrån sig sin mobil?

Det är ett avtal skrivet mellan skolan och eleverna att de får ha dem i fickan om de inte använder den, och det följer min son. Men läraren vill att han ska lämna ifrån sig den för så har de bestämt senare. Utan att ändra avtalet. Min unge är infantilt envis, och han HAR ju juridiskt rätt här. Ett avtal undertecknat av båda parter är giltigt tills det går ut eller ett nytt upprättas.

Han har mobilen i fickan, utan att använda den.

Läraren ber honom då lämna lektionen. Varje gång. (Sen nån gång under höstterminen.) Och han är inte välkommen tillbaka.

Detta innebär ju att han får shitloads av frånvaro, speciellt som förra veckan när jag äntligen fattade att de här smsen som skickas med Ogiltig frånvaro inte bara rör EN lektion…. I tisdags, och så många andra gånger rör det sig om en hel dag. Sex lektioner…..samma lärare, samma anledning.

Jag mailade läraren efter att ha ifrågasatt, som jag alltid gör, den ogiltiga frånvaron. Bad honom om hans version, för min son målade upp ett ”ryck och slit i tröjan för att lämna ifrån dig mobilen – scenario.”

Jag brukar sällan ta strid med lärare, de gör ofta så gott de bara kan, men detta lät märkligt. Ännu märkligare blev det ju av hans svar, Att han konsekvent avvisat min unge pga att han inte lämnar ifrån sig mobilen. Och sen hade han mage att säga att han inte skulle klara kursen? No shit Sherlock.

Jag gick rätt hårt åt honom i mitt svarsmail kan man ju lugnt säga. Att som lärare medvetet medverka till att en elev inte klarar kursen, genom att avvisa honom pga en jävla mobil som ligger oanvänd i fickan, är det korrekt?

 

Att rycka och slita i elevers kläder, det vet jag inte är korrekt, men det har läraren inte kommenterat.

Vad jag fattade det nu så har den här läraren via nån annan lärare låtit meddela min unge att han noterat mina mail….öh? Jaha? Svara i stället.

Det ska nu vara nån elevvårdsmöte med mig, sonen och skolsköterskan samt nån mentor. Jag krävde att den här läraren skulle vara med, för är det hans lektioner som är problemet så lär han ju medverka

Det misstänker jag att han inte kommer göra.

Jag har en unge som är snart 17 år, och försöker, trots att han är så less på skolan att han nästan dör. Jag är på honom varenda gång det är frånvaro, och jag tjatar och gapar och skriker, men jag kan inte följa med honom till skolan och sitta och vakta honom. En snart 17-årig unge gör exakt som de vill. Det ska Gudarna veta. Han lyssnar på mig, bland;) och sen gör han som han vill.

Han är inte elak, men så less.

Jag talade om för honom att han är en idiot, som inte bara gör som de säger åt honom, och det flinade han åt, fullt medveten om att det stämmer, men sen talade jag även om för honom att om nån behandlar honom på ett sätt som inte känns bra, så kommer jag gorma tills jag känner att det blir nån förändring.

För det är så mammor gör. Vare sig han vill eller inte: Men nu var han rätt glad över att få backup.

Fy farao, det där Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer  Det stämmer så jäkla bra.

Nu får vi se vart detta leder. Jag vet mer eller mindre hur det kommer bli. Been there, done that, Jag borde lärt mig av läxan sen förra ungen hade det jobbigt i samma skola.

 

I morgon ska jag hämta mamma och pappa, köra dem till bilfirman och sen kommer de hit och hjälper mig med min deklaration. Bah.

Sen ska jag väl fortsätta mitt röjande och tvättande, och åka och handla. Och sen köra tjejerna till gympan.

Det var nåt mer, men det har jag glömt:D Kommer på det sen.

Och just ja, rubriken kanske kräver sin förklaring? Det är en replik som fälldes under dagen, av någon/några som känner ett stort behov av att träna på Friskis nu;) Hehe.

Nu sova lite kanske… lika gott:)

 

Natti natti ♥

 

Annons
Kommentera (21)

Kommentera

  1. Fanny

    Juridikstuderande här. Avtalet gäller inte då din son inte är myndig. Han har alltså inte rättshandlingsförmåga och avtalet är då ogiltigt, det är alltså inte juridiskt hållbart. Det ”avtalet” mellan skolan och elever ses nog mer som en överenskommelse om vad som gäller angående mobiltelefoner. Jag tolkar det som att om en viss lärare vill samla in på mobilerna under en lektion så är det alltså inte fel, men minimumreglerna angående mobiltelefoner är att de ska ligga i fickan under lektionstid. Vill en lärare ha mobillåda eller liknande så är det ok.

    Skollagen reglerar även mobilanvändning under lektionstid, i 5 kap. 22-23 §§. Där stadgas det att ”rektor/lärare får omhänderta föremål (mobiltelfoner) om de anser att det stör utbildningen…” Anser därför en lärare att en mobiltelefon stör undervisningen om den faktiskt ligger i fickan så är det därför ok att omhänderta mobiltelefonen under lektionstid. I allvarligare fall kan det omhändertas under hela dagen och i mer allvarliga fall är det vårdnadshavare som måste hämta mobilen vid skoldagens slut.

    MEN vill dock inte eleven lämna ifrån sig mobilen ska eleven lämna klassrummet. Eleven bör inte bli ”portad” från övriga lektioner, det låter konstigt om din son blir det. Men han kan bli avvisad från den lektionen. Vägrar han både lämna in mobiltelefon och vägrar lämna lektionen så säger det ju sig självt (av allmänt folkvett) att avvisningen inte får ske med våld.
    Men det är en svår fråga det där, vägrar eleven att lämna in mobil och lämna lektionen – vad ska läraren göra? Läraren måste vara konsekvent och visa att det inte är ok, om en elev får ett undantag – varför skulle inte det gälla alla andra?

    Sen är det väl lite eget ansvar också eftersom han går på gymnasiet, han har ingen skolplikt eller liknande. Klarar han inte en kurs på grund av för mycket frånvaro (som möjligen bör anses vara lite självförvållat) så är det så. Men med det sagt, skolan bör ändå säga till i tid att han inte kommer klara kursen som det ser ut nu, och då även sätta in någon form utav åtgärder för att se till att han iallafall har en möjlighet att klara kursen.
    Men han kan ju inte få en individuell deal för att han vägrar lämna ifrån sig mobilen, då ska alla andra elever också ha det.

    Hoppas jag gjorde det något förståeligt!

  2. Mari

    En minderårig kan inte ingå bindande avtal, så dessa avtal man skriver mellan elever och skolan är i princip icke-bindande överenskommelser…. En lärare kan ha speciella anledningar att vilja att eleverna inte har mobil etc på lektionen, ens i fickan, lite beroende på vilken kurs hon undervisar , vilka elever som är i klassen eller vilka moment som gås igenom. Det kan handla om säkerhetsföreskrifter i en kurs; skolan vill inte ta ansvar om tex en mobil går sönder under ett praktiskt pass etc. Det kan handla om en klass där det finns elev/lärare med skyddad identitet som man inte vill riskera ska filmas, spelas in eller annat.. Detta kan man kanske inte heller tala om för de andra eleverna, utan läraren talar om att såhär är det på den här lektionen, punkt. Det kan handla om att mobilen vibrerar/låter vid inkommande samtal/sms och det är fruktansvärt störande under vissa lektionsmoment. Kort och gott så kan läraren/skolan skapa regler som inte alla är med på, men som alla ändå måste respektera. Om eleven inte vill följa reglerna, kan läraren avvisa eleven från lektionen. Eleven har då att välja på att följa regler eller få ogiltig frånvaro. Vid ogiltig frånvaro är det upp till eleven att ta reda på vad lektionen handlade om och läsa ikapp. Eller följa regler och delta i lektionen. Om man inte tycker att reglerna är rättvisa, riktiga eller fungerande, så har man som elev möjlighet att via klassråd/elevråd ändra på regler. På demokratisk väg. De vuxna som arbetar på skolan har till syvende och sist ett ansvar för ALLA elever och deras arbetsmiljö, så ibland måste en enskild elevs känslor stå tillbaka för majoritetens bästa. Man måste även ta hänsyn till lärarens arbetsmiljö. Dessa mobiltelefoner är på gott och ont. De är riktigt bra hjälpmedel när de används vettigt. Men i en klass med 20-30 elever finns det alltid några som glömmer hur de används vettigt och då kan halva lektionen gå åt till att påminna ”glömska” elever om detta. Då är det enklare att redan innan lektionen börjar be elever lämna in mobilen (om man som lärare vet att den inte kommer att behövas), så kan man använda lektionen till det den är till för, nämligen undervisning. Har man fyra-fem klasser med 20-30 elever i varje, så använder man väldigt många minuter varje dag till onödigt tjafs om mobiler. Man kan inte heller alltid ha specialregler för enskilda elever, för då får man istället ta den diskussionen på lektionstid: ”Varför får han, varför får inte jag!?” Säg att en elev vägrar att rätta sig till reglerna- en tillsägelse med åtgärd kanske tar en minut, att åter hitta tråden och få resten av klassen med sig – tre minuter. Säg att tre elever per lektion kräver tillsägelse och åtgärd- nio minuter per lektion. Säg att man har ca 18 lektioner per vecka- ca 54 minuter per vecka. En hel lektion och lite till. Inget ovanligt alls. Vi lärare behöver föräldrars stöd i vårt arbete. Även om sonen har telefonen i fickan, så kanske läraren har sina anledningar att vilja ta in den. Stöd henne i det, tiden hon lägger ner på tjafs är tid borta från undervisningen. Energin hon lägger ner på detta varje vecka med din son och säkert många andra är energi som hon skulle behöva till att planera och efterarbeta sina lektioner. Vi lärare har inte mer tålamod eller energi än andra människor, vi kan få slut på orken vi med. Visst, det finns lärare som gör fel, men ibland handlar det om att man är så jäkla trött, trött på att behöva tjata om självklara saker och samtidigt förklara och försvara sina beslut för personer som inte ens varit i närheten när saker hänt, men som ändå vet exakt hur det gick till. Det här är en allmän reflektion om hur det kan vara att vara lärare. Ibland är det min vardag också, men eftersom jag mest arbetar med nyanlända har jag sällan problem med just mobiltelefoner. Men jag ser mina kollegor kämpa. De flesta lärare älskar sitt jobb och gör allt de kan för eleverna, även reglerna brukar vara för elevernas bästa, även om det ibland är svårt att tro :-)

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Och jag stöttar lärare i 99 fall av 100. I det 100e gör läraren något jag anser är ett riktigt övertramp och då agerar jag. Att inte agera i de lägen jag gör är att ignorera och det är fel. Jag är INTE en förälder som tror att mina barn är änglar, tvärtom, jag förutsätter att läraren har rätt. Men för detta finns faktiskt ingen ursäkt.
      Riva och slita i kläder, och med våld tvinga ut en unge.. är det också okey?
      Den här läraren har gjort fler saker som sammantaget gör att det blir för mkt att bara låta gå.

  3. Helena

    Fy sjutton för att vara lärare idag!! Din son ska rätta sig efter vad läraren säger och bestämmer och det tycker jag du ska ställa upp på. Ska löraren ha fingertoppskänsla kring varje elev? Nä kräv att din son följer det läraren hävdar ska gälla och ställ inte krav på hur läraren ska förhålla sig och inte till en elev som vägrar inrätta sig i ledet.

    Carola: Fast så här kan man inte säga. JA en lärare ska ha fingertoppskänsla med varenda en av sina elever. På exakt samma sätt som en chef ska ha det med sina anställda. Fast ungdomar är ännu mer sårbara.Det är väl för sjutton en stor del i yrket som lärare att kunna handskas med skitungar och lösa konflikter?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Fast avtalet då? Ska jag skita i det, som ändå är juridiskt hållbart om jag skulle vilja dra det till domstol? Varför upprätta kontrakt isf? Det ska ju gälla åt båda håll. Inte bara för att skolan ska ha rätt.
      Jag är så grymt jäkla bra på att låta lärare sköta sitt jobb och lägger mig ytterst sällan i. Så när jag reagerar då är det allvar.
      Det här är inte okey. Jag kan ju inte skriva ut helt så det blir svårt att greppa för er, men har diskuterat med kunniga människor utanför skolans värld och de håller med.
      Jag brukar normalt stå på lärarens sida när det gäller den här ungen men blir han felaktigt behandlad så lär jag ju ställa upp för honom . Ingen annan gör det ju…

      1. Helena

        Litar du mer på din son än läraren då? Ja skolan har skrivit kontrakt men läraren anser inte att det funkar och vill göra på ett annat sätt för att lära ut sitt ämne som din son och andra skoltrötta ungdomar gratis får ta del av-gratis eller snarare genom skattsedeln. Jag har själv fyra barn och vet vad skoltrötthet är men ta me fan att är det ngt område jag stökat i så är det detta med obligatorisk/frivillig utbildning för alla i detta land. Jag morrar inombords när jag tänker på dessa proppmätta slöhögar som är så jävla omotiverade, trots att de får allt serverat på ett silverfat. Din son har väl själv valt att gå i gymnasiet? Vad gör han där om han skiter i det hela för att han vägrar inrätta sig i ledet? Varje utbildningsplats kostar massor. Vore jag rektor på den skolan skulle jag överväga att be din son gå hem och ta sig en funderare över sitt liv, vad vill han och vad tror han att skolan och lärarna är till för? Är han inte intresserad av att få en gratis utbildning så hej då!! Gymnasiet är frivilligt. Att du som mamma sitter och jiddrar med en lärare via mail runt din snart myndiga son känns så konstigt. Kräv att han växer upp och vill han inte gå i skola så kan han väl klippa sig och skaffa ett jobb. Egentligen tror jag att du håller med mig Carola!!

        1. familjenannorlunda
          familjenannorlunda

          Nä jag håller inte alls med dig. Frivilligt absolut men ändå inte. Man måste gå gymnasiet för att klara sig.
          Jag har bråkat ett fåtal gånger med lärare, alla gånger med ordentligt på fötterna. Skulle aldrig falla mig in att göra det för småsaker. Men. Läraren har som yrke att få skolungdomar genom skolan. Han har som yrke att guida vilsna ungdomar. De må vara slöskallar men det är ju inte enkelt att veta vad man vill när man är 15 år. Fan jag är 47 och vet fortfarande inte!! Finns så mkt kul/ intressant/ viktigt att välja på.
          Min som är speciell. Annorlunda. Ingen diagnos men egen. Det sätter käppar i hjulet för honom och ska jag då bara luta mig tillbaka och låta honom sabba sitt liv? Det kanske du kan göra, men inte jag.
          Han försöker, men har riktigt svårt med bla sociala koder. Detta har jag kämpat med och mot hela hans skolgång så det vore väl fan om jag skulle sluta nu.
          Och i det här fallet har läraren betett sig illa. Min unge är inte oskyldig men han är inte en lärare som utövar makt.

        1. familjenannorlunda
          familjenannorlunda

          Pratar du med mig? Jag har ingen funktion att godkänna kommentarer så allt publiceras direkt. Om inte, så är det inte pga mig, portalen kan ha teknikstrul vilket varit fallet i några dagar nu. Men hos mig kommer alla kommentarer fram. Det är inget kul annars :)

    2. Majken

      Fy 17 för att vara elev till en lärare som använder makt istället för kommunikation!! Klarar man inte av att lösa situationen på egen hand som lärare så tar man hjälp från andra. Inte står och ser på när en unge sabbar sin skolgång vare sig om det är genom påtvingad eller frivillig frånvaro.

      1. Helena

        Ja du kan redogöra för lärarens roll men i detta fall inte din egen tycker jag. Jag har givetvis inte sabbat ngt av mina barns liv men jag har krävt att de ska lyda sina lärare vad gäller regler i skolan, nej han kan inte välja ånnu men han behöver en grund att stå på inför framtiden och den får han inte genom jidder och maktkamper med en lärare, måhända inte den bästa men ändå. Att din son är speciell förstår jag men frågan är då vad du ska stödja? Hans dumdristighet eller lärarens önskan om att få undervisa honom och hans klasskompisar utan att de tafsar på sina mobiler? Kämpa med löraren istället för emot, så hjälper du din son på bästa sätt. Det är inte läraren som i slutönden förlorar på att din son inte får slutbetyg. Jag måste såga att jag inte kånner igen ditt vanliga jag i ditt resonemang faktiskt. Hjälp din son – stå bakom lärarens regler! Så länge de är relevanta. Du skrev att din son snart är 17 år (jobbig ålder i skolan, jag vet) och inte 15 år som du skrev i svaret. Han behöver rätt stöd och det är inte att du också jiddrar med läraren, tvärtom.

      2. Helena

        P.s. Jag är utbildad lärare sedan många år. Jag älskade mitt jobb med barn och ungdomar och också med mina kollegor och de flesta föräldrarna som visade mig stor tillit. Runt år 2000 hände något: föräldrar som lämnade in bucketlistor och ville styra mitt arbete genom att bomba mig med mail och telefonsamtal om alla undantag jag skulle göra för just DERAS barn. Jag kunde konsten att göra undantag men jag kunde också konsten att jobba ihop klasserna så att barnen fick uppleva gemenskap, respekt, koncentration i grupp m.m. Ibland krockar då behoven om vi säger så. När jag slutligen fick ett mail om att om jag inte gjorde si eller så så skulle rektor tillkallas. Jag välkomnade det, jag fick stöd av rektorn och övriga kollegor men något i mig dog där och då. Hej då svenska skolan, eller rättare sagt: hej då curlingföräldrar som talade om för mig hur jag skulle förhålla mig och undervisa. Jag saknar än idag mitt gamla jobb men min själ är inte till salu och mitt yrkeskunnande ska inte tafsas på av föräldrar som inte ser helheten i en lärares arbete. Kanske ska jag tillägga att jag hade en god relation till alla mina elever. Det var inte dår skon klämde. Nu vill du tala om för din sons lärare hur han ska göra och det känns heltokigt. Måhända är lärarendu talar om plump/inte ngn bra pedagog men.,ja då är det så och din son får gilla läget om skolans ledning har förtroende för läraren.

  4. Tolv

    Det sämsta är att när gossen väl fyller 18 kommer inte skolan bry sig ett dugg i vad DU säger, så ligg i fram till dess. Men att gorma och skrika hjälper nog inte. Lämnar de andra eleverna ifrån sig sina mobiler så varför kan inte han göra det? Principfast kanske i så unga år, det är bra, men ibland kan man svälja lite och backa ett steg, OM han nu vill klara sina kurser, om det är det som det hela handlar om. Hoppas det går bra på mötet sen.

  5. Camilla hockeymamma

    ELevårdskonferns borde vara med dig din son din sons far,mentorn,elevvårdsteamt (skolsköterskan,kuratorn Syv )rektorn och någon lärare.Har han endast problem med en lärare skulle jag kräva att denne är med.En studieplan ska upprättas och vem som ansvarar för vad samt tid för återkoppling.Måste säga att detta kommer sent då det är en månad kvar på terminen.Kanske han kan plocka bort en del kurser ? Syven brukar ha koll.De kan också föreslå att han ska gå om eller byta program.
    Hoppas att detta löser sig bra för sonen.

  6. Therese

    stör mobilen undervisningen eller elvens koncentration finns definitivt anledning att ta den tillfälligt, ibland kan den ju dock också vara ett hjälpmedel. Jag var tidigare lärare och brukade t ex säga till eleverna att lyssna på mina genomgångar istället för att anteckna för att sedan ta foto med mobilen. En annan fråga här är ju, är den alltid i fickan oanvänd eller kan det finnas fog att anta att den faktiskt tas fram under lektionen och att detta är anledningen att läraren vill att han lämnar över den.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det handlar nog allra mest om en maktkamp nu misstänker jag. Där ingen vill ge sig. Jag tycker att läraren skulle kunna ha fingertoppskänsla och iaf kolla upp varför han vägrar lämna den, och ev göra en individuell deal med honom. Inte sänka sig till samma barnsliga beteende som sonen..
      Mobilen är ALLTID i fickan och används inte under lektion, enbart på rasterna. Det mer el mindre bekräftade läraren.

  7. M

    Jag har, på grundskolenivå dock, inte känt anledning att avvisa elever pga telefon som ligger i fickan. Däremot om den tas upp, ens för att kolla klockan så var det sagt att telefonen skulle tas om hand. Gav eleven den inte frivilligt skulle rektor kallas in. Klockor finns i alla lektionssalar så att kolla på telefonen ens för en sekund var otillåtet under lektionstid. OM inte annat kommit överens om mellan elev/-er och lärare för en specifik arbetsuppgift.
    Min fundering är först : Hur vet läraren att han har telefonen med sig ens?
    Han KAN ju ha lämnat den i skåpet/ hemma.
    Jag tycker att så länge eleven håller telefonen i fickan/väskan så stör det inte mig som lärare, eleven själv, någon annan eller undervisningen så varför bråka om det.
    Särskilt om avtalet som är skrivet tydligt godkänner i fickan.
    Bråka på som en lejonmamma ;-)

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Tack! Läraren påstår att han sett honom stoppa den i fickan, vilket ju förvisso är sant. Men nu sist hade han lämnat den i sitt skåp och sa att den var där. Läraren trodde inte på honom. Såklart det är ju ett klassiskt Peter och vargen dilemma här.
      Jag förstår läraren fullt ut, sonen kan reta gallfeber på en isbit, men han ska ändå agera proffsigt, och det tycker jag inte att han gjort. Inte på långa vägar.

Se fler...

Gravid-inspo:)

Innehåller adlinks

Jag har väl gjort mitt i gravid-väg. Tyvärr:) Haha, folk tror ju att man är knäpp, men jag har alltid mått väldigt bra under mina graviditeter. Jag har älskat att vara gravid helt enkelt.

Men när jag såg de här två klänningarna, speciellt den blå, så tänkte jag på er här inne som är så lyckliga att få vara gravida. Eller om ni har det jobbigt och behöver muntra upp er:)

Cellbes har mamma, och även amningskläder:)

 
cellbes

 

Prickig klänning                                  Spetslinne                                     Blåprickig klänning 

PicMonkey Collage-33

 

 Grått linne                                              Mammajeans                              Baddräkt

 

Och lite baskläder är ju aldrig fel, linne med liten ärm och jeans. Baddräkten behövs eftersom det ska bli en toppensommar har jag bestämt:)

Ni hittar de här och fler mamma, amning och bara vanliga kläder på Cellbes som dessutom fortfarande har fina rabatter ju mer man shoppar.

Barn, dam, herr, inredning :)

Annons
Kommentera (4)

Kommentera

  1. Jenny

    Detta tipset hade jag behövt för ett halvår sedan, när det var läge att köpa gravidkläder. :)
    Nu är bebisen 3 dagar gammal och det är snart dags att jobba bort alla extrakilon.

      1. Jenny

        Tack. Vi njuter järnet.

        Ska bli många barnvagnspromenader i skogen har vi tänkt. När vi visste att bebis skulle komma flyttade vi ut på landet till ett större hus, så de där kilona ska väl gå att få bort med hushållsarbete, trädgårdsarbete, skogspromenader och bättre mat.

Se fler...

Umgänge. Bradley och baksmälla:)

Så har en hel helg gått igen då.

Syrran messade nyss och konstaterade att nu är hon sjuk. Jomenhejsanhoppsanvadroligtdettaär.

Jag fick höra av nån att de säger på sjukhuset det varit galet mängder av korta magsjukor den här säsongen. Ingen aning om det stämmer på övriga Sverige, men på min familj stämmer det då klockrent. Jag har ju ungar lite utspritt över stan så de säkert plockar upp virus från alla håll;)

 

Idag var det umgänge.

Jag tycker det är skittråkigt en enda dag utan ungarna och kan inte för mitt liv begripa hur han kan tycka att det är helt okey att bara träffa fyra av sina nio ungar. Och det några timmar varannan söndag som bäst.

(upprepar att umgänget är helt och hållet efter hans önskemål, jag har inte fått säga mitt öht)

Jag skulle få totalt psykbryt om jag var utan dem längre än några dagar. MAX. Har jag inte hört av de stora tjejerna på några dagar så måste jag messa och kolla läget.

Men det har ändå sin charm att det är helt tyst här hemma en stund:D Nu var det bara jag och Novalie hemma så det var nästan plågsamt tyst. Tur att det ringde lite i mobilen mellan varven så man fick lite sällskap.

Ungarna hade som alltid fullt upp på umgänget, de kommer hem sen och bubblar över:) Idag var det frukost på Ikea, AirHop, Minigolf inomhus, nån lekpark och Lasergame, och middag på lasergamestället.

Puh. De är nöjda och jag är tyst. Kanske att jag tänker en hel massa saker, men jag säger det inte högt;)

Nu flyttade de tydligen umgänget eftersom de var sjuka förra veckan, så det blir samma på söndag igen.

Jag funderade en stund på att bara meddela att han kan ta dem över natten så jag kan gå ut och supa skallen i bitar, det är ju ändå Sista april och jag bor i Uppsala….vi firar Skvalborg, Kvalborg, Valborg, Finalborg, och säkert nån annan jäkla borg med:). Men sen kom jag på att jag inte behöver hans hjälp för att gå ut;) och att jag inte kan göra så mot ungarna. Så, jag blir väl hemma då:) Eftersom det är just Sista april så känns det högst olämpligt att vara ute och partaja eftersom man vet aldrig vad ungarna gör….Fatta hur pinsamt om polisen ringer och har plockat in ens unge och man själv är stupfull…Nä;)

Jag ska ut på fredag, vilken ”borg” det nu var, så det får räcka.

Då ska jag på konsert minsann, hemma i stan, Jag ska se/höra Misery Loves company.

Absolut ingen aning om vad det är för musik mer än att det knappast är min favorit;) men de här killarna har jag sett som ung. De har spelat ihop, möjligen i olika konstellationer och under lite olika namn. Uppsalaband.

Det blir nog kul. Om man nu ens törs yppa ens ett ord om planer förstås…mest troligt kommer det skita sig, Men jag jobbar på en backup-plan:D

Och stupfull är såklart en sanning med modifikation:)

 

Jag och Novalie roade oss med varsin dator, och käkade Lovelias pajer till middag. Så goda att jag tror hon ska få göra dem varje vecka. Perfekt, en middag bortlämnad. Bara sex kvar;)

 

Det är inte klokt att det är en vecka kvar på april, sen går vi in i maj. MAJ!! Min favoritmånad alla kategorier, men hur gick det så fort? I år igen;)

En fråga förresten, jag har frågat er det varje år, och tror att jag fått tips som jag sen glömt….?

Jag har ju varit som en gammal skata i massa år nu och är känslig för lågtryck. Lite ont i knäna, haha, men det kan jag leva med, värre är ju illamåendet och huvudvärken. Varje gång himlen tornar upp sig, blir grå och tung så får jag huvudvärk, i sämsta fall migrän, yrsel och mår illa. Det släpper i samma sekund som regnet kommer. Vad kan man göra åt detta?

 

Gahhh, jag kollar på Baksmällan 2.

Men alltså, den är så jäkla kass att den blir kul. Bradley Cooper kan ju vara anledningen att jag fastnar varje gång. Jag säger inte att det är så, men det skulle kunna vara så:)

Bradley-Cooper

 

Den är hysterisk, och jag brukar normalt inte orka med sådana filmer, men den har väl nåt som lockar. Förutom snyggingen då. . Jag har sett den flera gånger, för tv brukar tjata runt den ofta, men jag slökollar oftast med ett halvt öga.

Herregud;) Snart är den slut så då kan jag koncentrera mig igen.

 

Veckan som kommer då. I morgon har jag bokat David. Vi får se hur det blir med det, men tanken är att inleda veckan med lite cirkelfys. Det är aldrig fel, och resten av veckan kommer inte funka så bra med träningen. Dock är det mitt på dagen,..Jag har lite tid att fundera.

Sen ska jag hjälpa Mirka, bilar är bra när de funkar, vilket hennes inte gör;) Senare på dagen ska jag hjälpa pappa men hans bil. Han ska lämna den på service, tisdag morgon klockan 07.00. Eftersom jag fått min morgontrötthet någonstans så föredrar han att lämna den där kvällen innan:D och behöver då skjuts hem.

Tisdag ska mamma hjälpa mig med deklarationen. Men skjut mig, jag hatar sånt, men det lär ju bli rätt. Tur att både hon och pappa kan sånt där.

Onsdag är det cirkus. Torsdag är så full att jag måste försöka välja, och fredag ska jag då på konsert.

Lördag ska vi på ett kul Loppievent:) på en båt som inte lämnar kajen, perfekt för mig som blir sjösjuk;)

Jag ska nog ta med syrran och åka båt i sommar och testa om jag blir sjösjuk fortfarande eller om det bara var den där gången. Men jag vill aldrig vara med om det igen för det var fruktansvärt. Söndag är det då Sista april och även om det är umgänge på dagen så ska jag och ungarna till nån brasa på kvällen.

Häpp!

Mest troligt så trycker vi väl in nån oinbjuden virus också, jag skulle bli förvånad om det inte blev så.

 

Nä, nu har Baksmällan slutat och jag ska skutta i säng innan jag börjar kolla på nåt annat.

Vi hörs i morgon ♥

 

 

Annons
Kommentera (11)

Kommentera

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Höll på att svimma… Holy smoke inte van att träna vid lunch helt klart ;)
      Men kör nog vidare, det funkade bra med logistiken :)
      David är ändå David 😎
      Vi hörs snart!

  1. Karin

    Hmm, hade inte tänkt säga (skriva) det här, men ser att andra också har reagerat, så då gör jag det också.
    Har också tänkt på den vi inte nämner vid namn här, hans umgänge med de fyra yngsta.
    Alltså vore det inte mer lämpligt med ex frukost på Ikea, sen EN aktivitet och så mat på nåt bra/trevligt ställe. Alltså ett ställe där det är lugnt och man kan UMGÅS medans man äter.
    För mig låter det inte som det är särskillt mkt till umgänge som det är nu….
    Kram från mig

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Fördriva tid är ett mer korrekt benämning 😇
      Jag brukar tipsa kidsen om bad, det är vettigt och jag gillar det inte ;)
      Det gör de ofta, men vill då till fräna äventyrsbad och då vet jag att han omöjligt kan ha koll på dem alla fyra så det kräver is i magen att släppa iväg dem. Men vatten är toppen :) Den klassiska frånskilda roliga pappan som kommer som en lekfarbror .. oh yes ;)

  2. Dema, gravid igen!

    Jag kan inte heller fatta att det snart är maj! Tänk att det bara är maj, juni och sedan kommer bebis. Låter helt sjukt! Jag har dock noll vårkänslor då vi fortfarande har 70 cm snö på gräsmattan och det har snöat en vecka nu! Hoppas ni får hålla er friska hela veckan

  3. Rille

    ”Umgänge” låter verkligen så distanserat och tråkigt. ”Nu ska jag umgås med mina barn” – nä!
    Funderar över hur mycket ”umgänge” det blir också – om man trycker in så vansinnigt med aktiviteter på de där futtiga timmarna så blir det väl inte mycket tid över till att prata med barnen och kolla hur de egentligen har det.

      1. Helena

        Jäg tänker att du kanske inte ska skriva vad han gör med barnen, att det är en grej mellan honom och barnen och inte mellan bloggläsarna och dig.
        Det är att gå för långt tycker jag.
        Att du är urbota förbannad och ledsen på honom förstår jag så väl men håll den etiska gränsen, tänk mindre på vad han gör på umgängestiden och mer på vem du vill vara <3

        1. familjenannorlunda
          familjenannorlunda

          Haha är DET att gå för långt? 😂
          Jag kan nog på rak arm säga ett tiotal gånger då jag på allvar drivit det hela till sin spets.. detta är ju inget elakt direkt.

Se fler...