Idag var vi och fikade hos några kompisar. De berättade om att ett av deras barn känner sig utfryst av några andra i klassen. Det är en grupp som är taskiga mot andra. När jag hörde det fick jag en klump i magen. Det känns som att barnen lever i en skyddad värld på förskolan men att de slängs ut i den verkliga världen när de börjar skolan. I förskolan har de sin trygga grupp med alla på avdelningen och sedan slängs de ut i en ny klass vid 6-år och där ska de finna ett nytt sammanhang. De som inte gör detta snabbt nog, hamnar utanför. Usch vad jag blev illa berörd av att ett barn känner sig utanför.
Jag hoppas verkligen att Emil och Love hittar kompisar när de börjar skolan. Tur att vi fortfarande har ett år kvar på Emil och tre år på Love.
