Angelica Lagergren

När man måste sakna lite till

Eftersom jag ligger nedbäddad i någon form av influensa med feber tar S barnen en dag till. Jag skulle ha hämtat på förskolan idag men gör det i morgon istället. Sen för att det inte ska bli hattigt för barnen och av andra anledningar har jag barnen ända tills på måndag. Näsan en vecka! Sån lycka. Jag saknar barnen så himla mycket. Den här helgen blev inte riktigt som planerad eftersom jag blev sjuk. Och jag tänker att en dag extra ifrån barnen inte gör så mycket, men det gör det. Jag saknar ännu mer dagen innan eller samma dag som vi ses. Mina små skruttar.

Världens busigaste lilla Alice. Jag såg att nyfödda prinsessan ska heta Alice i mellannamn. Fint ju!

Jag hittade den här bilden från september 2015. Jag fyllde 30 år och Philip var lite mer än två veckor gammal. Jag var nybliven tvåbarnsmamma och allt kändes minst sagt omtumlande. Det var en stor förändring att gå från ett barn till två. Och även om jag tänkte innan att hjärtat faktiskt skulle växa hade jag ingen aning om hur mycket kärlek man kunde känna. Jag vet att jag alltid kommer att vara deras mamma. Hur det än blir och vad som än händer kan ingen ta ifrån mig det. <3

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Malin

    Hej!

    Kan du skriva lite om hur du kände första tiden med två barn? Jag fick min son för 8 dagar sen, har en dotter som snart är 3 år. Första veckan har varit sånt kaos! Amning, hormoner, sömnbrist, trots, oro, otillräcklig och nedstämdhet. Visst är det underbart också men var inte beredd på den omtumlande känslochocken. Minns du om du kände ngt liknade eller rullade allt bara på? Vet ju att det kommer gå över men just i stunden så är 1 timme som flera veckor. Kram!!!

    1. Sofia

      Ville bara säga att du inte är ensam! Min son är 3 år och 2 mån, min dotter drygt 3 v. Första veckan var helt sjuk, andra också, nästan värre. Men sen 3 veckan började allt kännas lite bättre <3 Och du var inte rädd för att prata med BVC och ev psykolog via dom. Stor kram från en annan mamma i känslo-kaoset

    2. Cecilia

      Åh, ha is i magen, ta hjälp, ta minut för minut och hjälps åt så mycket det bara går! Mina är nu 3,5 och 1,5 och jag har aldrig mått så dåligt som när lillen var nyfödd. Men kämpa! Ju äldre de blir så blir allt lättare, och bättre! Tom underbart!

      1. Malin

        Tack fina du för stöttade ord! Jag ringde till min mvc-bm som sa att så länge jag känner att jag vill ta hand om barnet och kärlekskänslor (vilket jag självklart gör) så är alla anses känslor också okej:) så skönt att höra att vi är fler som kämpar på i käbslokaoset!

    3. Elin

      Hej Malin! Jag gick mitt andra barn när första barnet var 21 mån. Ojj vilket kaos det var första tiden. Jag undrade vad jag hade gett mig in på typ. Det var en arg storebror, amning som krånglade, känsla av att inte räcka till osv. Men det blev bättre, det tog sitt lilla tag innan vi alla kom in i allt det nya med en ny liten person i familjen. Jag sänkte också förväntningarna på mig som supermamma och då blev det lite lättare. Nu är barnen 8 mån och 2,5 år och visst kan det vara tufft ibland med två så små, men åh så mycket glädje och lycka de ger en. Även om varje timme känns som flera veckor nu så kommer det bli bättre ? Hälsningar från en mamma som trodde livet för alltid skulle vara totalt kaos