Angelica Lagergren

I morgon fyller jag och Jessica 32 år. En bra ålder tycker jag! Som jag skrev i veckan blir jag bara mer och mer trygg med mig själv ju mer tiden går. Däremot har det här året sett speciellt ut. Aldrig tidigare har jag kraschat som nu. Satan vilken krasch. Jag hoppas att resten av 2017 kan hålla sig lite lugnare, jag orkar inte med känslan av att mattan dras undan en gång till.

Det känns konstigt att fylla år som singel för första gången på nästan sju år. Att haft någon vid min sida som har firat mig har varit mysigt och härligt. Ikväll kommer Maria hem till mig och sover över, så hon är hos mig när jag vaknar i morgon. Det betyder så mycket att jag börjar gråta nu när jag skriver det. Fina Ormis. Hon finns alltid där för mig. Barnen är hos sin farmor och farfar i Västerås, men de ska komma en stund i morgon eftermiddag och fira. Ser så mycket fram emot det.

Jag tänkte visa lite bilder från mina födelsedagar de senaste åren. Jag insåg att jag bloggat väldigt länge när jag började kika i mitt arkiv. Bloggen startade ju som en bröllopsblogg när jag och Stefan hade förlovat oss, sen blev det en gravidblogg för att tillslut bli en föräldrablogg.

2013
Jag firade min födelsedag på Maldiverna. Vi åkte till Kuredu på bröllopsresa. Har ni möjlighet att åka dit, gör det. Jag har aldrig sett en vackrare plats.

2014
Alice var en liten bebis och jag var runt på flera mammaträffar på min födelsedag. Sen hade vi en födelsedagsmiddag hemma hos Jessica och bästa Ida var där.

2015
Att få bli firad av två barn var magiskt. Som ni ser sov ju Philip under morgonsången, men känslan av att vakna på sin födelsedag och ha två barn nära var fantastisk. Jag var nybliven tvåbarnsmamma. Och jag fick ”drömväskan” från Mulberry i födelsedagspresent. Det är nog den väskan jag använder mest, jag älskar den.

2016
Kalas hemma hos Jessica med släkt och familj. Att alltid få ha Jessica vid min sida när det är födelsedag är grymt. Jag vet ju inget annat, det har alltid varit så. Jag hade en födelsedag när jag var 20-någonting där jag ville fira ensam. Jag var trött på att det alltid skulle firas ihop. Idag förstår jag inte att jag kände så, nu känner jag bara tacksamhet över att få dela dagen med henne.