Jag satt och googlade gamla bilder på mig själv (gör det ibland…) och hittade den här från Bloggbevakning. Här hade vi inte gått ut med att vi skulle skilja oss och jag klarade inte av att ta av mig ringen helt. Eller ringarna. Jag hade vigselringen på långfingret istället och det uppmärksammades av den uppmärksamma. Jag har ju varit förlovad sen 2011 och gift sen 2013. Jag ÄLSKADE (älskar!) mina ringar. Vigselringen är gjord av Josefin Cummings och är på riktigt det vackraste jag någonsin ägt. Den är perfektion! Nu ligger båda ringarna nedpackade i en låda men saknaden är så stor. 
Jag tar på ringfingret flera gånger per dag och den där iskalla känslan av att man tappat bort nåt riktigt viktigt isar i kroppen. Jag måste skaffa en ny diamantring till ett annat finger. Saknaden är alldeles för stor. Ni andra som har gått igenom en skilsmässa, vad gjorde ni med era ringar? Min första tanke var bara ”Sälj sälj sälj”. Men det känns inte helt hundra. Men att Alice eller Philip skulle ta över ringarna känns inte heller bra. Jag ser ju skilsmässan som ett misslyckande. Att relationen inte höll. Ringarna skulle symbolisera evighet. Så blev det ju inte. Tipsa gärna vad jag kan göra med ringarna.
Spara ringarna till dina barn! Vet att jag själv blev besviken/ ledsen när mamma berättade att hon gjort sig av med hennes förlovningsring från pappa efter deras separation. På nått sätt kände jag att den skulle vara fin att ha som ett minne från dom två tillsammans ❤️
Min farmor och farfar smälte ner sina vigselringar till ett litet guldhjärta åt mig när de skilde sig, de tycker jag är fint. 🙂
Sättet jag blev lämnad på, bara några veckor efter vårt barn föddes, gjorde att jag verkligen ville göra om min förlovningsring till en girlpower/empowerment-ring. Jag ville ta situationen i egna händer. Förlovningsringen var en kärlekssymbol. Vår kärlek resulterade i vår dotter och nu är den gamla förlovningsringen min och min dotters ring. Jag bytte nämligen texten inuti till min dotters namn och födelsedatum. Pricken över i:et var att jag satte dit en rosa turmalin (diamantslipad ädelsten) på min tidigare släta ring. Jag är så jäkla nöjd och stolt över min nya ring och bär den nu av en ny anledning som betyder mycket för mig ?
Jag hade sparat ringarna till barnen – de kommer ju inte se ert äktenskap som ett misslyckande – hade ni inte träffats och varit ett par hade ju dina småtroll inte ens funnits!
Min mamma pratade om att smälta ner guldet och forma till två halsbandhängen istället, till mig och min syster. Tyckte att det var en jätte fin idé som vi hade uppskattat mycket.
Man kan ju göra om dem till andra smycken som halsband med barnens namn eller liknande. Av äktenskapet fick du ändå dina barn och det är väl långt ifrån ett misslyckande?
Jag har lagt undan mina ringar till mina barn. ❤️Önskar att du inte såg det som ett misslyckande utan en livserfarenhet. ❤️ Det är när vi går lite fel vi söker oss till den rätta vägen. Sen är det,som jag nämde i tidigare inlägg, inte EN persons ansvar att ett förhållande håller, det är bådas! ”It takes two to tango”. ❤️
Fokus på det positiva resultatet = barnen och lärdomen. Ta denna tid att lära känna dig själv. ?? All kärlek.
Jag har varit förlovad och gjorde min drömring då. Nu är jag sedan några år tillsammans med min nye man och vi pratar om att förlova oss, för att i så fall gifta oss nästa år. Detta ger mig århundradets lyxproblem. Vad sjutton ska jag ha för ringar i så fall?! Jag älskade ju min gamla och vill på ett sätt ha en exakt likadan – min ringsmak har inte ändrats även om killen har gjort det, liksom. Men det känns ju sjukt märkligt att ha en likadan ring som med mitt ex, den är väl ändå förknippad med honom?! Jag har tänkt på detta i typ ett år och försöker komma på en annan ringmodell som jag gillar lika mycket men det GÅR inte! Jag har iofs kvar min gamla i en låda, kanske bara kan byta namn och datum i den ?? nä sjukt märkligt isf. Men hur som helst, svårt med ringar och separationer!
Jag undrar samma sak!
Jag älskar ju designen av min nuvarande ring . Måste jag byta till en ”fulare” ring bara för att den inte får se likadan ut ?
Jag smälte ner båda mina ringar och så gjorde de en personlig ring till bara mig själv. En styrke-ring!
Åh ge dom till barnen när dom blir större. Och köp dig en nya snygg ring!
Så sorgligt när en relation tar slut. Men ett misslyckande tycker jag inte att det är. Man försöker och försöker men till slut vill livet något annat. Så försöker jag se det i alla fall. Stor kram!?
Jag ärvde min mammas förlovningsring när jag skulle gifta mig, förminskade, polerade upp den och satte i en sten. Det är nu min vigselring & den betyder såå mycket för mig pga betydelsen i ringen (trots misslyckat äktenskap mellan mamma o pappa).
Min storasyster ärver mammas gamla vigselring.
Min mamma och pappa skiljde sig när jag var 7. När jag var ca 15 fick jag min mammas vigselring och har haft den på fingret sen dess. Jag älskar den för den representerar min mamma och pappa, inte någon misslyckad kärlek. Min pappas ring har jag också fått men den är alldeles för stor, funderar på att smälta och göra om till min egna förlovningsring. Iallafall, spara ringarna!! Jag garanterat att Philip och Alice kommer uppskatta dom i framtiden.
Himla fint skrivet <3
Min mamma gjorde om sin vigselring efter att mina föräldrar skilde sig. Jag fick den ringen senare i present när jag var typ 18. Den ringen var inte min stil riktigt så när jag skulle gifta mig så valde jag att göra om den. Då fick jag även min pappas vigselring för att jag behövde mer guld. Även om mina föräldrars äktenskap inte höll så ledde det till att jag och mina syskon kom och kärleken till mig/oss är ju beständig. Jag tycker om symboliken och älskar att min vigselring är gjord av deras vigselringar.
Om jag hade varit Alice hade jag blivit jätteglad om jag senare i livet fått den ringen och Philip kanske kan få Stefans …för dom är det ju ändå ringar som symboliserar kärleken mellan ens föräldrar och tack vare den kärleken finns Alice o Philp?
Jag la dom i barnens minneslåda. För om min barn någon gång vill titta på dom. Ser inte vårt äktenskap som ett misslyckande dock utan att vi hade de fantastiskt de år vi hade och kommer alltid älska barnens pappa även om inte kärleken varade.
Be Josefin göra något med ringarna. andra ringar eller örhängen eller något 🙂
Min ligger i kassaskåpet. Satt på mitt finger mellan 2011-2015 när min man plötsligt drog från mig och vår fyramånaders son. Vet fortfarande inte vad som hände förutom att han blev tillsammans med sin nya kollega strax efter. Hade han gått bort hade jag bara flyttat ringen till högerhanden ”änkefingret”. Men nu vet jag inte alls. Vill inte göra om den till något annat smycke, det känns som ett så stort misslyckande att inte få behålla min familj, så vill inte se den varje dag. Vill inte sälja den heller, så nu ligger 18.000kr i diamant och samlar damm….
ohh shit..all styrka till dig!
Hej! Jag tycker du ska låta dom ligga kvar i sin låda och inte göra något ”i all hast”.
Sen, när du vet vad du vill göra med dom, så kontakta Josefine och gör ett nytt, fint smycke!
Men tror på att vara eftertänksam och inte spontan just i det här beslutet. Detta eftersom du älskar dina ringar!??
Jag sålde både min förlovningsring och vigselring, eller rättare sagt, jag sålde guldet i dem i en smyckesaffär. Sen vet jag inte vad de gjorde med ringarna efter det.
Jag ville inte smälta ner och göra om för jag hade hela tiden vetat vad det hade varit innan och det hade bara symboliserat det som inte blev, även om ringarna hade gjorts om till en ny ring.
Skickar varma kramar till dig. Det kommer bli lättare med tiden,
När man är mitt uppe i det kan jag tänka mig att känslan är misslyckande. Men ni gjorde två fina barn och det kan aldrig någonsin räknas som ett misslyckande även om det kanske inte blev som ni tänkte =\
Mina föräldrar är skiljda och mamma sparade förlovningsringen till mig som jag fick på ”äldre dagar”. Jag tycker den är ett fint minne och använder den ibland 🙂
Gör om dom till din egen powerring!
Jaa! Blondinbella style! Girl power! Wohooo! Heja mig! *gapflabb*
Jag har varit förlovad en gång förut innan denna. Har ringarna kvar (jag fick båda) och funderar på att smälta ner dem och göra en ny ring av dem. För oavsett om man har gått i sär så har man ju minnen tillsammans och i ert fall även barn. Kanske göra om dom till något annat smycke till barnen.
Hej, jag tycker du ska göra ett varsitt smycke till barnen, se det som en symbol på att deras föräldrar faktiskt älskat vandra, hur kan det vara ett misslyckande när resultatet är två fina barn!
Tänker att det kanske vore klokt att inte göra något alls. Låta den ligga där den ligger. I framtiden ser du kanske annorlunda på den och på skilsmässan, och den kan ju ändå komma att betyda något helt annat för Alice och Philip än vad den gör för dig idag 🙂
Min nuvarande man friade med ringen hans mamma fått av hans pappa. De skiljde sig fem år senare. Jag älskar ringen, min man älskar ringen. Den står inte för ett miaslyckande idag, utan för styrka och kärlek och att man aldrig vet vart livet bär.
Du skulle kanske kunna maila Josefin och fråga om du kan få skicka de till henne så kan hon smälta ner de och göra en ny ring till dig som symboliserar nystart? Och den ringen kan sen vara en ring som du i framtiden ger till din dotter. Som ett statement att det händer oväntade saker i livet, jäkligt jobbiga till och med, men man tar sig igenom det. Krypande, gående, springande, ett steg fram, två bak, upp och ner, men man kommer vidare <3
Åhh wow vilken fin tanke! Så hade jag också gjort!
Vilken bra ide!!! Det skulle jag själv göra i liknande situation!! 🙂
Bra ide! 🙂
Tycker du ska göra som Angie här skriver. Vilken fin ide
Instämmer vilken fin ide!
Gud så smart ???
Jag tycker att det är dags att se annorlunda på skilsmässor så jag är helt för Angies ide. Du känner det som ett misslyckande men ge inte bördan vidare. Låt tiden ni var tillsammans få bli goda minnen av er familj. Ni är ju inget misslyckande. För Alice får ringen en annan betydelse än vad den nu inger dig för känslor. Fyll den endast med kärlek och goda tankar. Livet har lärt mig att det blir vad vi gör det till. Skit i konventioner och tänk nytt som stärker och för framåt. Du växer vidare..