Angelica Lagergren

Andningen tar bort den värsta smärtan

Om det är något jag är riktigt bra på så är det att andas. När jag var gravid med Alice gick jag en profylaxkurs hos Carina Rylander och där lärde jag mig så mycket om just andetaget. Min andning har hjälpt mig så många gånger. Genom ångest, sorg och smärta. När jag födde Philip i ett badkar på BB Sophia var andningen min livboj och bästa vän. Jag hade ingen epidural utan lustgas och djupandning var det som hjälpte mig. Jag tror verkligen att andningen kan ta bort och lindra smärta. Det kanske är därför det fungerar så bra också, för att jag tror på det. Ljudet av vågor är något som alltid lugnat mig.

IMG_7633-e1442943552478

Igår träffade jag en kompis och tog en långpromenad runt djurgården. Vi pratade bland annat om meditation och andning, något som jag faktiskt glömt bort de senaste veckorna. Jag andas såklart, men inte på riktigt. Inte fullt ut. Han skickade över en meditationsövning som jag gjorde innan jag skulle somna och jag minns inte när jag var så avslappnad senast. Och lugn. Jag tillät mig själv att gråta och vara ledsen igår när jag kom hem.

Smärtan som är i själen just nu gör så ont. Jag kan likna det vid en sorg när någon nära dör. En smärta som skär. Som hugger. Som kommer över mig och kramar om lite för hårt. Som en ångest i bröstkorgen. Jag vill liksom bara ställa mig och skrika ”HJÄÄÄÄLP MIG NÅGON!” när den värsta smärtan kommer över mig. Nästa vecka ska jag tillbaka till min psykolog och det känns bra. Viktigt. Jag behöver verktyg att ta till när det gör som ondast.

FullSizeRender

En fin läsare skickade en låt till mig som gick rakt in i hjärtat och fastnade. Kesha ”Praying”. Helt fantastisk. Magisk. Jag vet att tiden kommer läka sår, men jag måste vara här och nu. Jag kan inte skynda bort från smärtan och sorgen hur mycket jag än vill. Dags att stanna upp, andas och leva. Här och nu. Här och nu. Videon till låten är fin den också. Jag vet att ni är flera som läser bloggen går igenom samma sak som jag. Vi klarar det här. Kanske inte idag eller i morgon, men kom ihåg. Det bästa i livet har inte hänt än.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anne

    Det du skrivit påminde mig om en dikt som hjälpt och styrkt mig många gånger. Tar upp lite plats i fältet men det kanske är fler som kan ha glädje av den.. Beklagar höststämningen… 😉

    Kanske i morgon

    idag
    är min sorg ett grått filter
    aska strödd över sommarängen
    sordin lagd på vindens sånger
    sträv beläggning på tungan

    men sanningen
    saklig
    säger till mitt hjärta:

    också idag
    skimrar spindlarnas vävar
    i morgonljuset
    syrsorna har inte avslutat
    augustikonserten
    än smakar vildhallon sött
    av sommar

    så kanske i morgon…

    Eva Magnusson

  2. sanna

    Tack Angelica för att du beskriver denna äckligt hemska känsla som ångest är!!
    Du har rätt vi är många som går igenom samma sak, och det kommer ordna sig, allt blir bra tillslut! livet är fan inte lätt, tack för att du delar med dig om monstret som ångesten är. Han besöker mig också lite för ofta och ibland låter jag honom (allt ont är en han för mig) skölja över mig och sen blir allt lättare istället för att kämpa emot.. Stor kram fina starka du

  3. Sofia

    Det finns bra appar för meditation, tror det är två som heter Sova och Pausa eller nåt liknande. Där kan man välja antal minuter och så är det en röst som talar om precis vad man ska göra. Väldigt skönt tycker jag, testa!

  4. Josefina

    Nu när jag såg Vaiana med barnen så tänkte jag på dig när jag hörde låten Du vet vem du är med Wiktoria! Se filmen om ni inte sett den, och låten finns på Spotify. Ta hand om dig! ❤️

  5. Sandra

    När jag läste till usk:a så gjorde en uppsats om just sorg.
    Det är både bra och viktigt att du tillåter dig själv att bryta ihop när det behövs, annars ”sparar” du känslorna och när de sen kommer ut så kanske du reagerar 10 gånger starkare. Hjärnan kan inte skilja på känslorna i nutid och dåtid.
    Sen tycker jag att du är stark som faktiskt ser dom ljusa stunderna i mörkret. Det tror jag är jätteviktigt för att kunna gå vidare. Jag själv har fastnat i sorg och det är svårt att resa sig efter det.

    Jag hoppas du kommer ur allt det här starkare och klokare, även om det tar lång tid.