Jag har precis lyssnat klart på Therese Lindgrens bok ”Ibland mår jag inte så bra” och jag tar med mig många kloka ord från henne. Hon säger själv i boken att det jag kommer skriva nu är en klyscha, men den stämmer tycker jag. Även om många skakar på huvudet åt klyschiga citat kan i alla fall jag bli peppad av vissa citat och ordspråk. Hon sa: ”When life puts you in tough situations, don’t say ”Why me” say ”Try me”. Och jag kände bara att ja, så ska jag tänka nu. Jag är mycket för att tänka ”Varför ska detta hända mig?” och ”Har inte jag fått min beskärda del av skit redan?” Sen tycker jag att det är viktigt (för min egen skull) att sätta saker i perspektiv till varandra. Jag har det bra. Jag mår bra. För det mesta mår jag ju faktiskt bra. Jag fick en kommentar från en läsare som inte riktigt förstår varför jag mår dåligt. Utåt sett har jag ju det så bra. Jag har fina vänner, en man, två friska barn. Jag har gått igenom två drömförlossningar utan komplikationer. Jag ser enligt personen bra ut och verkar lycklig.
Jag är medveten om allt bra jag har och jag är tacksam för det. Varje dag. Men det där med psykisk ohälsa hänger ju inte alltid ihop med allt det där. Och allt det där som jag beskrev är ju saker ni ser. Jag visar ju en del av mitt liv här, inte allt. Jag har toppar och dalar som många andra. Jag försöker allt som oftast stanna upp och njuta och se på livet lite utifrån. Men ibland mår jag inte så bra. Ibland har jag ångest. Vissa nätter tar det timmar innan jag somnar för att jag ligger och tänker och oroar mig. Men nu ska jag börja tänka ”Try me” istället när jag tycker att saker går emot mig. Testa det du också.
Jag älskar att värmen äntligen är på ingång och jag ser så mycket fram emot den här sommaren. Förra sommaren var jag inte ledig så mycket men det ska jag vara i år. Mest längtar jag efter att åka ner till pappas nya sommarhus i Torekov. Lugnet där nere vid havet är magi för själen. Linnet som jag har på mig kommer från Mango och jag såg att de svarta var slut på nätet, men att det bland annat fanns marinblått. Jag vill ha ett nude-färgat att ha i sommar, tänker att det är fint när jag fått lite färg.
/Angelica
Fint inlägg :). Jag känner att man också får vara nere på botten för att ta sig uppåt med :). Tror båda är viktiga så länge inte man hamnar i Why me hela tiden, tycker att man kan vara där ett tag för att få må dåligt hela vägen ut. Kanske känner jag så eftersom jag kraschade förra året efter att ha vandra runt med ”det händer inte mig, och pushat bort känslor” nu vet jag att man får dala i livet :). Man kommer tillbaka 🙂
Hej, Jag brukar inte kommentera, men jag har läst er blogg ganska så länge och nu ser du glad ut i ögonen igen och det är härligt att se! Hoppas att du känner att det känns lite bättre igen och att du låter det ta tid att komma tillbaka. Psykisk ohälsa är jobbigt och jag har flera stycken i min direkta närhet som har det och har haft det jättetufft! Ta hand om dig och din fina familj!