De slåss! – Angelica Lagergren
Angelica Lagergren

Angelica Lagergren

De slåss!

Jag behöver lite tips och råd från er nu innan jag sliter av mig mitt eget hår. Just nu är syskonen Lagergren inne i en bråkig fas. Philip vill vara nära Alice exakt hela tiden och göra allt hon gör, och hon vill absolut inte leka med honom. Då och då leker de såklart tillsammans, Alice älskar att jaga Philip och han skriker av skratt då. De stunderna får mitt hjärta att smälta!

Men… Jag vet inte hur många gånger om dagen jag får säga “NEJ! Du får INTE dra Philip i håret!” eller “Du fåååår inte riva/klösa/nypa honom i ansiktet”. Snälla, kom med tips hur vi ska göra! Just nu tar jag alltid med mig ett av barnen om jag ska gå in i köket och hämta något eller om jag måste gå på toaletten. Jag vågar helt enkelt inte lämna de två ensamma tillsammans för då flyger det hårtussar.

carolina_gynningDet är Magnus Ragnvid som tagit de fina bilderna i tidningen mama. 

Jag läste i nya numret av mama att Carolina Gynnings barn också slåss. Det kändes skönt att läsa om någon annan som har samma problem, för jag känner mig som världens sämsta mamma. Varför kan jag inte få de att hålla sams? Någon som har (eller har haft) problem med det här och kan komma med tips på hur vi ska göra? Att säga nej hundra gånger verkar inte riktigt fungera. Jag säger att Philip blir ledsen när hon gör så, men ja, det verkar inte riktigt gå fram…

tidningen_mamaEn del av intervjun i tidningen mama.

/Angelica

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Angelica Lagergren

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. millan

    Det som funkar bäst hemma hos oss är att först säga nej, du får inte slåss. Sedan bära iväg den som slagit till sitt rum där man talar om att så får man inte göra, nu får du stanna här inne en stund och sedan säga förlåt.

    Ibland tas det emot med skrik och försöka ta sig ut ur rummet men då är vi konsekventa och lyfter tillbaka in så många gånger det krävs. De flesta gånger “tar de sitt straff” och kommer snällt ut och säger förlåt och kramas.

  2. -Jenny-

    Vi har två år mellan våra och det är också myyyycket bråk. Och ofta provocerar lillebror sin storebror och är noga med att gråta när han ger igen. 😁
    Vi säger nej, nej, nej, Ajja-bajja, nej och nej igen. Hela tiden. Och säger till både stora och lilla, inte bara stora. Och förklarar. Och säger att man ska klappa, kramas och pussas. Tror att det bara är att härda ut och vara konsekvent.

  3. Kicki

    Vi har 15 månamerikanska mellan barnen och just haft en tuff period med mycket bråk barnen emellan. Vi har gjort följande:
    – givit storasyster möjlighet att leka ensam och sagt det högt. Upplevt att hon mått så mycket bättre när vi satt ord på det hon känner. Typ. Nej,nu får vi gå härifrån, storasyster vill leka själv en stund. Hon kommer ut när hon lekt färdigt.
    – har tillrättavisat lillebror högt så att storasyster hört. Viktigt att hon inte jämt blir syndabocken. Typ…Nu slutar ni bråka båda två…eller lillebror- du får inte göra si eller så. Då blir storasyster arg.ledsen etc.
    – vi har delat upp syskonen och haft mer egentid med ett av barnen. (Mamma behöver inte jämt ta med lillebror överallt för att han är minst)
    – tagit fram tuschpennor eller annat som lite större barn kan ha som storasyster har fått måla med etc. Påtalat att du som är lite syörre (äldre) än lillebror får leka med detta. Du kan ju detta. Lillebror kastar ju bara grejer….
    Vi har jobbat mycket med att få storasyster till att sätta ord på det hon känner., ropa på oss om hon vill att lillebror är ivägen etc.
    Det har blivit så mycket bättre nu, relationen dem emellan.

  4. Mia

    Toppen att du tar upp! Jag har 18mån mellan mina om min äldsta tjej är lika gammal som Alice. Detta gör jag/tänker jag:
    1. Aluce är 2år, vissa egenskaper liksom mitt/ditt och känslokontroll har hennes hjärna inte utvecklat än. Det är viktigt för iaf mig att komma ihåg.
    2. Punktmarkering kommer vi nog sysdla med i ca 6-12mån till.
    3. För att det inte ska bli gnäll konstant på Alice, lyft bort Philip. Ska möjligheter för syskonen att lyckas i deras relation.
    4. Förstärk mjuka beteenden hos de båda.

    Vi har barnen ALDRIG utan uppsikt när de är tillsammans. Men det är sååå svårt! Och ledsamt, jag vill ju att de ska älska varandra jämt från start!!
    Kram

  5. Li

    Asså Manne och Joel “slåss” och de är inte ens i samma åldersspann! Det gäller att inte sluta vara tydlig, säg alltid nej och stopp men tro aldrig att det beror på er som föräldrar. Verkar vara en helt normal fas som barnen går igenom som syskon, att testa gränser på varandra typ. Tålamod! Som med alla andra jävla prövningar man utsätt för som förälder.
    <3<3<3

  6. Malin

    Håller med nedan, verkar som om Alices skulle behöva lite egentid med er/någon av er. Även om Philip är hennes lillebror så är han ändå en konkurrent om uppmärksamheten till er. Étt tips är att i lugn och ro med Alice visa bilder på henne när hon va bebis och prata om hur de va när hon föddes och att det är tack vara att hon kom som du blev mamma och vad hon har lärt dig. Mina tips är baserade på Louise Hallins råd. om syskon, tycker alltid att hennes tips ger resultat. Hoppas det blir bättre snart! Kram

  7. Sofie

    Har precis samma problem här hemma, så du är absolut inte ensam. Vi har pratat mycket med BVC om detta och även läst på i ämnet och det som fungerar bäst här hemma och som faktiskt gjort det avsevärt mycket bättre är två saker.
    1. säg nej, man slåss inte och lös konflikten åt barnen, i det här fallet verkar Alice vilja leka ensam. Låt henne då göra det och ta bort Filip och sysselsätt honom på annat håll.
    2. Gör saker med Alice på egen hand så att hon får lite tid med bara en vuxen. T ex gå till en park, åk och handla eller vad hon nu tycker är extra roligt och påtala hur mysigt det är att vara bara ni två.
    Enligt vår BVC tar det tid att anpassa familjen till att bli fyra. Det kan ta 1,5 år eller mer, särskilt när barnen är små och inte kan beskriva sina känslor. Då får man prova att sätta ord på dem och bekräfta dem, men inte mer än så. Barn förstår inte konsekvenstänket ännu.
    Hoppas det hjälpte, och som sagt, ni är inte ensamma!
    Kram

  8. Maja

    Läst en del från Petra Krantz lindgren som skrivit boken “känsla för barns självkänsla” hon skriver en del på Facebook om förhållningssätt till barn som fått mig att helt behandla mina barn på ett nytt sätt! In och läs! Har 18 mån mellan mina och markerar tydligt med
    -nej, du får INTE slåss.
    -du får bli arg, men inte slåss
    -säg nej, inte leka med mig om du vill vara ensam. Så hjälper mamma.
    Alice vill ju vara ifred, så ge henne andra verktyg att få bort Philip. Att säga nej inte slåss klappa fint är kanske inte bäst? Alice vill väl inte klappa philip, hon vill väl att han ska gå?
    Bara en tanke..

  9. Maja

    Läst en del från Petra Krantz lindgren som skrivit boken “känsla för barns självkänsla” hon skriver en del på Facebook om förhållningssätt till barn som fått mig att helt behandla mina barn på ett nytt sätt! In och läs! Har 18 mån mellan mina och markerar tydligt med
    -nej, du får INTE slåss.
    -du får bli arg, men inte slåss
    -säg nej, inte leka med mig om du vill vara ensam. Så hjälper mamma.

    Alice vill ju vara ifred, så ge henne andra verktyg att få bort Philip. Att säga nej inte slåss klappa fint är kanske inte bäst? Alice vill väl inte klappa philip, hon vill väl att han ska gå?
    Bara en tanke..

  10. Emelie

    Tråkigt svar men jag tror att det handlar om att punktmarkera, precis som du skriver att du gör. Du kan säga nej 100 gånger och visa hur hon ska göra istället men jag tror att det kommer en dag när hon slutar av sig själv. Fram tills dess ska du såklart säga till och uppmuntra klappar och kramar. Men höja rösten och bli arg gör nog inget bättre iaf. Ha tålamod!
    Kram!!

  11. Tess

    Hej! Jättesvårt och klurigt det där! Jag försöker bara visa vad se ska göra istället. Typ klappa fint eller kramas. Men inte alltid så lätt, tror ändå att det är viktigt att markera och säga till någon dag fattar de väl:)

  12. Kajsa

    Vår dotter har precis börjat nypas och slåss också. Jag upplever att hon testar vad som är ok och inte och försöker att inte använda ordet inte samt ge alternativ.
    Ex. Hon slåss, då säger jag “Nej! Bara stryka” och stryker henne på kinden. Om hon då stryker på min kind så låter jag glad, säger ja eller bra och bekräftar henne.

    Jag tror på korta instruktioner och enkla alternativ. Markera om något är fel och visa hur man gör rätt. Låta dem lyckas