Igår kväll fick alla en sådan kväll som vi verkligen förtjänade. Söndagskvällen var ett rent och skärt kaos nämligen. Philip var missnöjd pga för lite sömn, Alice var grinig. Vi började hennes nattning vid 19:30 men hon somnade inte förrän 22:30.
Igår däremot, Philip mellan från 16-20 ungefär vilket gav Angelica och mig möjligheten att lägga 100% av vår uppmärksamhet på Alice. Och som hon älskade det. Jag har haft lite dåligt samvete att jag hela tiden kollar till Philip när jag leker med Alice. Eller sitter med Alice när hon leker men buffar på Philip i famnen eller babysittern. Men inte igår kväll. Philip sov som en stock i vagnen och Alice lekte hej vilt med oss båda. Vi övade en massa på att gå bland annat.
Nattningen gick halvsmidigt, Angelica tog den, men jag fick byta av efter en halvtimme. Då somnade Alice direkt, mamma är helt enkelt för rolig att sova bredvid. Philip var vaken resten av kvällen och relativt nöjd. Det var ett flyt igår, helt enkelt. Natten, en ren och skär dröm. Jag, Angelica och Philip sov inne i sovrummet och Alice, sov hela natten och sover fortfarande, själv i sin lilla spjälsäng. Hon har gråtit till två korta gånger i sömnen. Det här är en stor framgång från den senaste veckan med dubbla eller trippla uppvak mitt i natten.
/ Stefan
Härligt med flyt!
Det är med blandade känslor som jag väntar på lillasyskonet i januari.. Vår tjej blir då 1,5 och hennes sömn är och har aldrig riktigt varit helt 100.
Levande zombie med två gulliga barn blir vår vår (och år framöver?) helt enkelt!
Helt underbart vad lite sammanhängande sömn kan göra med en trött småbarnsförälder.