Igår fick vi möjlighet att titta på Lille Skutt igen. Ena barnmorskan som jag var hos sa ”Det kommer att bli en stor pojke, jag tippar på 4 kilo” när hon mätte min mage för några veckor sen. Min vanliga barnmorska tyckte att magen planat ut när jag var där i början på veckan och trodde inte alls att det stämde att det skulle bli en stor kille. Hur som helst beräknas han nu väga 1949 gram och det är 60 gram mindre än vad Alice vägde i samma vecka. Med Alice fick vi med oss en väldigt fin bild på hennes ansikte och barnmorskan kunde se att hon hade långt hår.
Den här graviditeten ligger min moderkaka i framvägg (med Alice låg den i bakvägg) och hon som gjorde undersökningen igår sa att det är svårt att få till bra bilder då. Så vi vet helt enkelt mindre om den lille parveln som sparkar så hårt i min mage. Jag minns inte att Umbi kickade mig såhär hårt i revbenen… När Lille Skutt, som för övrigt förmodligen fick ett namn igår, sparkar mig skriker jag till av smärta. Det gör ont! Trots att det gör ont är jag glad att jag känner honom flera gånger varje dag. Han har börjat borra ner huvudet nu, det ilar som bara tusan. 
Den här bilden är från när Alice låg i magen i vecka 33. Så gullig liten näsa och mun! Tänk, nu kan hon själv peka ut sin näsa och sin mun. Duktiga lilla tjej.
/Angelica
Åååh, mysigt! Inte länge kvar nu ju! Så glad för er skull! Blir nyfiken på namnet! Kommer ni berätta i bloggen vad han ska heta?? kramar
Jag ska med på tillväxtultraljud om någon vecka. Får se hur det går, vår bebis verkar vara stor men man får se! Kram