Angelica Lagergren

Det finns så många bilder jag inte har visat för er från vår bröllopsdag. Och några av de här har ni säkert sett förut, men då får ni scrolla lite snabbt. Det är Jessica Silversaga som tagit alla bilder och jag är sjukt nöjd med hennes jobb. Hon är så duktig och var verkligen lätt att jobba med. Inga konstigheter där inte!

Det kostar en hel del pengar att anlita en fotograf en hel dag, men det är det värt. Det är ju trots allt ett minne för livet! Vi jobbade med Jessica från 10 på morgonen till strax innan midnatt tror jag. Hade jag fått önska en sak som varit annorlunda med bilderna hade det varit att det hade varit sol så jag hade fått mina älskade motljusbilder. Men man kan inte få allt!

Vi hade två sviter på Berns hotell där vi sov natten innan och gjorde oss i ordning. Och som ni ser hade jag fem tärnor. Mary, Maria (även kallad Ormis här i bloggen), lillasyster Caroline, tvillingsyster Jessica och Ida. Här är jag precis färdig (efter timmar av hår och smink) och vi väntar på ett glas champagne för att stilla nerverna…

Skål mina älskade tärnor! Jag är så glad att just de här tjejerna var med på vår stora dag. Efter att vi lämnat det här rummet lugnade alla ner sig en aning. Morgonen hade varit stressig och ganska hetsig. Men jag förstår nu i efterhand att det inte bara var jag som hade nerverna utanpå.

Lite mer mascara…det kan aldrig blir för mycket, hehe. Min tvillingsyster Jessica sminkade mig på bröllopsdagen och det blev så himla fint. Jag önskar att hon alltid kunde sminka mig inför framtidens fester.  

Min duktiga frisör Emelie dubbelkollar att slöjan sitter där den ska innan det är dags för oss att åka mot Tyresö slott. Jag är så glad över att just hon gjorde mitt hår. Och att jag valde att ha slöja, den blev verkligen pricken över i. Det är Ida Sjöstedt som gjort både klänningen och slöjan.

Den här stunden minns jag som igår. Jag var ensam kvar i rummet, tärnorna hade gått ut till hissen och jag tog en klunk champagne och några djupa andetag. Jag kan nästan höra min puls när jag ser den här bilden. Hjärtat dunkade så hårt i bröstkorgen. Jag var så oerhört nervös…  Här träffar jag och Stefan varandra för första gången på bröllopsdagen. Han sov också på Berns hotell, men vi såg till att åka därifrån olika tider så att vi inte skulle mötas innan. Jag minns att båda hade handsvett (romantiskt!) och blev helt tårögda när våra blickar möttes. Vår dag var äntligen här, som vi hade längtat och planerat. Äntligen skulle vi bli man och hustru.   Vi fotograferades innan vigseln. Jag vet att jag är en person som gråter väldigt lätt, så jag ville inte riskera att vara alldeles rödmosig på alla våra bröllopsbilder.  Min lilla familj. Från vänster: Bonusmamma Sussie, lillasyster Caroline, tvillingsyster Jessica, mamma, jag, min man, lillebror Claes, pappa Claes (japp, och farfar heter också Claes, farfars far också. Även farfars farfar hette Claes och han ägde en gång Tyresö slott, det var därför vi valde att gifta oss där) och min bonuspappa Acko. Så fina allihopa! Min fantastiska blombukett gjordes av en supergullig tjej på Melanders blommor på Hamngatan i Stockholm. Dock var det för mycket grönt i den för min smak, så när jag fick syn på den ryckte jag åt mig en sax och friserade den lite… Hehe. Är man en petig brud så är man…  Här kan man även se mina andra ringar jag hade på bröllopsdagen, den mörkblå är min släktring med Lagergrens-vapnet i. Och den ljusblå stenen fick jag låna av Stefans farmor. (Där prickade jag in gammalt, lånat och blått på samma gång). Pappa håller snällt i våra heliumballonger medan vi fotograferas. Där bakom ser ni även två paraplyer kastade. Som jag skrivit i tidigare blogginlägg regnade det på bröllopsdagen, något som ju ska betyda tur. De där i plast tror jag kostade över 300 kr styck, helt orimligt egentligen. Nu ligger de och dammar i en låda hemma…

Men paraplyerna gjorde sig i alla fall bra på bild och skyddade oss från det värsta regnet!

Puss på dig min älskling!

I den här gröna och lummiga gången sprang jag som liten och drömde om att vår släkt fortfarande ägde Tyresö slott och att jag var prinsessa som bodde där… På vår bröllopsdag sprang jag där igen och kände mig som en prinsessa på riktigt.

Snurr snurr snurr lilla brud! Det är tur att jag inte snubblade när jag sprang eftersom de här bilderna togs precis innan vigseln. Hade varit ganska trist med en smutsig klänning i kyrkan… En fantastisk gruppbild inne från Tyresö kyrka där vigseln var. Killen i helvitt är min kusin Savvas, som bor i Grekland. Han var vår ringbärare! Både pappa och farfar har haft alla sina skolavslutningar i den här fina kyrkan. Och jag är troende, så för mig var det väldigt viktigt att gifta mig i kyrkan. Våra barn kommer även att döpas här!   Sorry för den här bilden Ormis, men här säger jag mina löften till Stefan. En av de hittills största och viktigaste stunderna i mitt liv. Att lova någon evig trohet är väldigt stort, vackert och viktigt.     Nygifta och så pass lyckliga! Jag har aldrig haft så ont i käkarna som jag hade efter den här dagen. Jag log i nästan 24 timmar, haha. Det låter sjukt överdrivet, men så var det. Fler bilder från riskastning (fast vi hade rosblad och glitter istället för just ris), middag och fest kommer i ett senare inlägg! Är de något speciellt ni vill veta mer om när det gäller bröllopet? Planeringen? Tärnorna? Skorna? Klänningen? Kommentera gärna eller släng iväg ett mail.

/Angelica