hejhejvardag

Helt plötsligt är jag helt ansvarig för en annan människa. Den där omvälvande känslan av att någon är så totalt beroende av mig. Ja och så en massa hormoner och lite sömnbrist på det då.

Jag var liksom inte beredd på det. Den där gigantiska känslan av ansvar. Att nu hänger det på mig om denna lilla varelse ska överleva. Jag var inte beredd på att jag skulle vara så totalt livrädd och alldeles skräckslagen. Fyra dagar efter att Märta föddes skulle vi på återbesök på Södersjukhuset. En bussresa på…