I helgens A perfect Guide har Mikaela Bley skrivit om ”sin helg” (kan tyvärr ej länka till den då den inte verkar finnas i digital form, om någon hittar den, kommenterar gärna med länk) och efter det har artikeln fått många röster emot sig. Mikaela säger till Dagens Media att hon inte förstår varför folk blir provocerade:
”– Det känns tråkigt att folk stör sig. Det är verkligen inte skrivet för att provocera någon. Dessutom tycker jag i så fall att de borde störa sig på många ”Min helg”-artiklar. Det är inte som att min helg skiljer sig från särskilt många andras, säger hon till Dagens Media.
Hon förklarar att helgen inte är påhittad.
– Det är så här min helg ser ut. Sedan kanske allt inte händer varje helg, men man lever bara en gång så då får man försöka göra allt så härligt som möjligt.”
(hela artikeln i Dagens Media hittar ni här)
Hennes helg skiljer sig inte från så många andras?! Nej kanske inte. Vi kollar!
Hur många hann med hämtning av förskolebarn tillsammans med partnern, after work med kompisar OCH barn, middagsbjudning med vänner, sovmorgon, överraskningsfrukost med för dagen inköpta nybakade smarrigheter, piffning av sig själv inkl. drink medan barnen leker med barnvakt, tjejmiddag, kärleksmöte med partner sedan typ 10 år, familjemiddag, schackspel, uppvaknanden fyllda med energi, tjuvrökning, flertalet brasor, gemensam matlagning och dukning, snack om allt man inte hunnit prata om i veckan, många avsnitt av favoritserien och lite rawfood-glass, plus lite till?
Nå, någon som känner igen sig? Nej nej, inte i räknat på hela året, det gillas inte, på EN HELG ska det vara! Någon? Nej? Ingen?? Jo där har vi en! Jaha, Mikaela, du hann ja. Jo men det visste jag. Någon annan?
Om hon hade skrivit att hon tagit typ tio helger och valt ut det bästa och smackat ihop till en önskedröm-helg så hade jag inte brytt mig. Jag hade inte tyckt det var superintressant heller men jag hade inte blivit så här irriterad.
Varför blir jag så irriterad då? Kan inte folk bara få HA DET SÅ HÄR HÄRLIGT? Ååå är jag kanske aaaavundsjuk? (vanligaste motargumentet när man kritiserar sånt här)
Nä, jag är inte avundsjuk, jag hade inte pallat utan stupat efter en after work med vänner och massa barn och sedan varit ett vrak hela helgen. Däremot tycker jag att man har ett ansvar när man får tillfälle att skriva för en större publik.
I den Facebook-värld som vi lever i sätts det enorm press och stress på alla, inte längre bara genom idealiserande reklam utan också via sociala medier. Alla ska visa upp framstjärten och sina välputsade tänder och hem. Det skapar ännu mer press. Att skriva om en sådan här helg, på det här sättet och dessutom inte inse att man eldar på allt det här är inte ok! Du har ett ansvar Mikaela, du får synas enormt mycket genom detta och du borde ha använt utrymmet bättre.
För att förenkla hur jag tänker:
En helgbeskrivning à la självmarknadsföring kan tas emot av…
- … en person med stor press och kanske en misslyckad dag bakom sig. Resultat: helgbeskrivningen ger ångest.
- … en person som haft en ungefär lika fin helg. Resultat: inget, eller kul med en till som är lyckad eller möjligtvis inspiration.
En helgbeskrivning à la verklighet, med uppsidor och nersidor, kan tas emot av…
- … en person med stor press och kanske en misslyckad dag bakom sig. Resultat: igenkänning, tröst, minskad press och stress.
- … en person som haft en toppenhelg. Resultat: inget eller lättnad över att man haft det så mycket bättre.
Jag röstar FÖR verklighet och MOT förskönande. Alltid. Och främst från personer som får utrymme. Men också från alla med ett Facobook-konto, en blogg eller ett Instagram-konto.
”Visar man upp hur man bor tar man inte en bild på städskåpet eftersom det inte är lika intressant.” säger Mikaela till Dagens Media.
Vet du vad Mikaela, jag hade sååå mycket hellre sett en bild på ditt städskåp och noggranna beskrivningar av allt som fanns där i. Det hade i alla fall känts äkta.
Här är mitt städskåp. Intressant va??
Fruktansvärt hur så många av er går emot en tjej på detta sättet. Äckligt beteende , du och alla andra borde skämmas.
Ganska hårda ord från dig med kan jag tycka. Jag tyckte inte om att vara del av ett drev som jag skrev i inlägget efter, borde kritiserat bilagan mer än personen, som sagt. Däremot tycker jag att MB kunde varit mer reflekterande själv kring vad en sådan här artikel bidrar till. Min kritik riktar sig mest till det, bristen på reflektion då kritiken uppstod. ”Alla andra skriver så” känns inte som bästa argumentet. Jag ser mina missar i detta. Hoppas MB gör det också. Och du med, i din kritik här, som kanske inte uttrycktes på det mest konstruktiva sättet.
Hälsningar
Louise
Tennis. Du glömde att hela familjen hade bokat TENNISTID efter köttbullarna på RICHE också. Man får inte glömma bort att motionera mitt i alltihop också. 😀
Haha! Aj vilken miss av mig …
Mikaela beskriver sin helg.
och?
vissa människor konsumerar mkt och har gott om pengar.
Mina helger liknar detta minus all take-away mat. Hade du reagerar om en man skrev detta? Tror inte det. Så tröttsamt att kräva massa saker av folk. Alla är inte idealister, el aktivister etc. Sköt du ditt.
Tycker det är värt att diskutera lycko-hetsen. Jo jag hade reagerat om en man skrivit detta också.
Jag sköter mitt, till viss del i alla fall, men vill också lyfta sådant som upprör mig. Som jag skrev i inlägget efter så kändes det inte ok att vara del av det drev som blev gentemot Mikaela, så där backar jag, jag borde kritiserat bilagan mer än henne. Jag backar dock inte på mina åsikter om att jag tycker att man har ett ansvar. Idealist eller aktivist eller inget av det, man bör tänka några varv extra tycker jag.
Cissi Wallin har lagt upp en inscannad bild av ”krönikan” om man känner att man vill använda förstoringsglas för att läsa: http://blogg.mama.nu/cissiwallin/tag/mikaela-bley/
Och jag har ingen aning om vad du pratar om (ingen som hade länk?) och därmed får du mig att känna mig out of the loop och totalt okunnig/borta! Fan ta dig Louise!
(infoga en massa ironiska emojis)
Du är så klok! Bästa bloggen ever har du! Kram
Men åååå TACK!! <3
…och jag blir provocerad av att du ska visa framstjärten! 2015, när Barnkanalen till och med har gjort en Snopp och Snippasång, så är det alltså framstjärten och inte snippan som ska visas! 😉
Skämt åsido, fantastisk blogg (känns som om både jag och mina vänner hade kunnat författa den när det kommer till vardagsbitarna, om vi bara kunnat illustrera som du!), mycket igenkänning där! Och viktiga och tänkvärda inlägg! Heja dig och keep up the good work!
Haha fast medge att det hade varit konstigt om jag skrivit att alla ska visa ”snoppen och snippan” på sociala medier? Haha hade funnits risk för misstolkning!
Tack till DIG för fin, och rolig, kommentar! <3
Men det hade varit roliga misstolkningar 🙂 helt plötsligt börjar den videon cirkulera. Igen. ’Var vi inte förbi DEN diskussionen?’ Blandat med dem som flashar snippan.
Jag förstår att det är bäst att vara tyyyyydlig i vissa sammanhang 😀
Haha ja jag har gått runt och fnissat åt meningen med ”framstjärt” utbytt mot ”snippan och snoppen”!
Ja vad gäller framstjärten kan man inte bli FÖR tydlig! Eller otydlig?? 😉
Hur resonerar du kring ditt eget ansvar? Du tecknar mycket om din kärnfamilj, man och barn -funderar du på hur du spär på kärnfamiljsidealet?
(Jag är inte ironisk, jag undrar verkligen. För mig som är 31 år och singel så är det du tecknar om inte hej hej vardag, utan ”hej hej ytterligare en påminnelse om att jag avviker från normen”)
Hej Christine!
Tack för din fråga, den får mig att tänka vilket alltid är bra.
Hmm ja alltså min blogg handlar om mig och min vardag. Min vardag handlar till störst del om mina barn och min man. Jag är ganska tydlig med att det är min vardag, mina upplevelser och mina tankar, tror jag. Jag lyfter med jämna mellanrum, så ofta jag har tid och lyckas formulera mig, ämnen som engagerar mig – kroppsideal, könsroller, feminism och just normer (etc.).
Kort sagt så försöker jag poängtera att det är utifrån mig och mitt. När jag kallar min blogg ”hej hej vardag” så är det min vardag, inte allas vardag jag syftar på. Jag har också fått mothugg och långt ifrån alla tycker att det är ok att ”gnälla” så som jag gör. Det får jag så klart acceptera och förstå.
Jag kan inte representera alla, eftersom jag är den jag är och på så vis bara kan representera mig själv. Men jag kan lyfta ämnen som normer och ideal och det är väl så jag försöker att ”ta mitt ansvar”. Jag kan absolut göra mer, men jag hoppas inte min blogg sett slutet än och att jag får fler chanser att lyfta ämnen som engagerar mig.
Hoppas det var svar på din fråga! Jag hoppas du kan se andra delar i min blogg än enbart det faktum att jag tillhör en kärnfamilj, för jag vill verkligen att den ska vara mer än det.
Ha det fint och igen tack för en väldigt intressant och viktig fråga!
Att få höra att jag fått någon att tänka är en fin komplimang 🙂 Tack!
Jag vet att du har fått kritik för att du ”gnäller” (deras uttryck) och det är hemskt trist. Strunta i dom så gott det går!
Jag tänkte lite på det här du skriver om att du bara kan representera din vardag. Det har du ju helt rätt i. Men jag tänker också att en av anledningarna till att du kan skriva relativt obehindrat om din vardag är att du har det som av samhället ses som eftersträvansvärt -man och barn. Och du ska ju givetvis inte censurera dig ALLS på grund av det, bara en reflektion.
Sedan är det en annan sak som retar mig, som bara indirekt har med Bleys blogginlägg att göra. Inom den feministiska bloggosfären så finns det en förståelse för att det kan vara jobbigt att läsa om träning, och därför ska man inte skriva om det för att inte späda på ideal. Det finns också en förståelse för att man inte ska skriva om sitt snygga välstädade hem för att inte spä på ideal och skapa stress.
Men när det kommer till att skriva om sina barn och sin man -ja, då är det plötsligt nemas problemas. Inget snack om att spä på normer eller skapa stress då inte.
Och här tänker jag också, appropå att skildra vardag, att skulle jag skildra min vardag så skulle en del handla om att jag springer och tränar på gym. (Tilläggas bör att jag är långsam, svag, och ett jävla skämt på allt var sport heter så jag skulle kunna bjuda på massa dråpliga situationer om hur jag skämmer ut mig på gymmet eller blir omsprungen av ett gäng pensionärer i spåret. Att träna för att bli ”bra” eller ”se vältränad ut” är bara att glömma). Och jag vet att jag inte skulle kunna skriva om min träning utan att få kritik från den feministiska sfären, för att jag skulle spä på träningshets och skapa press och att feministbloggar bör vara en frizon från detta. Men samma tänk tillämpas inte på kärnfamiljsidealet. Jag ska finna mig i att jag inte ens i feministiska sammanhang slippa bli påmind om vad jag inte har som jag enligt samhället borde ha.
Jag kanske tänker helt fel, du eller andra får gärna rätta mig, men det gnager lite för det känns lite orättvist.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här inlägget. Skriva av mig lite kanske?
Få en bra förklaring till varför jag tänker fel?
Oj jag har inget ”rätt” svar till dig, men det är superintressant det du tar upp! Jag känner igen det du skriver och tycker ibland att hela bloggsfären känns som ett minfält där man INTE vill skriva fel saker. Skrev om det kring feminism i detta inlägg http://blogg.loppi.se/hejhejvardag/2015/01/28/vem-har-ratt-att-kalla-sig-vad/
Men jag tror, apropå det du skriver om, att det handlar mer om HUR man skriver, inte om vad. Jo jag tänker några varv innan jag skriver något om träning, det handlar inte om att träning är fel utan att jag inte vill vara med och skapa hets, så som jag uppfattade att artikeln jag kritiserade i detta inlägg gjorde. Men så klart måste man ju få prata om träning! Och är man medveten om hetsen och funderar några varv på vad man skriver så tror jag man kommer runt.
Att familjelivet skulle ligga utanför det här minfältet håller jag inte riktigt med om. Som du ser i inlägget jag länkar till så tar det bland annat upp ett påhopp på en mamma som klädde sina barn i ”killiga” och ”tjejiga” kläder och ändå upprördes över könsroller. Som om det var motsatser liksom. Jag tycker att det finns många sådana situationer.
Jag tror på en mer inkluderande attityd kring feminismen som ämne. tror det är på väg dit i alla fall.
Sedan tycker jag att feministiska bloggar ofta är bra på att lyfta sådant som att det inte ska vara självklart att kvinnor vill ha barn och familj, att det inte ska vara så stor grej om man som kvinna väljer en annan väg. Jämförelse med män som väljer andra vägar och hur detta inte provocerar alls lika mycket.
Men iom att jag inte tänkt på det du skriver tidigare så ska det bli intressant att se om jag ser nytt nu.
Tack för din kommentar, och ursäkta om jag blev lite osammanhängande. Jag blev väldans trött och måste lägga mig, men ville ändå svara först!
🙂
Ha en fin kväll!!
Känner mig faktiskt också provocerad av ditt skinande rena och välorganiserade städskåp! Om vi ska ta ut sopskyffeln från vårat faller allt över oss. I skrivande stund är dammsugaren UTANFÖR skåpet för det är helt proppat med ja jag vet inte vad… tomma kartonger, inslängda wettexdukar, sopskyffeln och massa pappkassar i drivor och en verktygslåda och inkastade värmeljus osv osv osv….
Jag avsäger mig allt ansvar gällande ordningen i städskåpet och skyller helt och hållet på min sambo!!
Okej, ett städskåp. Ni har alltså inte medicin i det lilla skåpet utan rengöring? Var har ni plåster? Jag vill ha en noggrann genomgång av ditt städskåp och strukturen. Själv vräkte jag igår ut allt i mitt städskåp på golvet och planen är att få in det i bättre ordning senast i morgon..
Hej Lisa! Härligt med frågor som jag kan få göra långa utläggande svar på!
Plåster är en bristvara i detta hem. Det har inhandlats några gånger men går åt snabbare än köttbullar på julbord. Det ska plåstras på minsta lilla märke. Eller alltså, det funkar utan märke också. Så plåster står ca 3,5 minut i BADRUMSSKÅPET (kommer lägga upp bilder på det så snart Mattias har städat där, jag har kladdat ner allt med tandkräm och det ser inte fräscht ut).
Sedan ska jag be att få filma Mattias när han noggrant beskriver hur han organiserat och tänkt kring ordningen i städskåpet. Själv är jag sällan där och petar, jag vill ju inte sabba något. Bäst han får sköta allt det där själv…
Lägger upp länk till youtube så snart filmen är klar. Shit det kommer att bli stormrusning till ju-tuben…
Ps: ett tips är att låta allt ligga kvar på golvet, då ser man allting och kommer snabbt åt det man letar efter!
Jag har funderat allvarligt på förslaget att låta allt ligga kvar på golvet, men eftersom dottern kommer in i mitt rum varje natt och passerar golvet på vägen, känner jag att det vore bra om sågbladen, möbeltassarna, damnsugarmunstyckena, alvedonen och allt det andra hade hittat en plats innan hon kommer åter från sin pappa på torsdag 🙂
Kan man lägga någon typ av matta över? Hmm ska fundera vidare på detta…
Jag läser många bloggar & vloggar med liv som inte alls är som mitt, dom har andra förutsättningar eller drömmar, eller så har dom kommit närmare mitt drömliv än jag osv. Jag personligen blir inte så stressad av andra människors ”perfekthet”, men jag kan förstå att många blir det. Det jag reagerar på är att det låter rätt orimligt att hinna med allt det där, och varför då inte skriva att detta är en redigerad median(?) version, en önskehelg där allt hinns med och flytet finns. Det blir ju minst lika bra, men mer jordat liksom. Jag vill inte hinna med hur mycket som helst, en 20-punktslista för helgen, även om det är roliga/intressanta/meningsfulla grejer ger mig ångest, då hinner man knappt njuta av stunden innan man ska beta av nästa punkt – allt för att insta-flödet ska se spännande ut? Rent skrivmässigt känns det smartare att göra en serie av 10 helger där en till tre goa grejer beskrivs lite mer detaljer, där man får suga på en god karamell i taget. Vad som är sant är att hon är inte ensam om att reproducera och säkert själv konsumera ”välretoucherad” fest och vardag. Mest känner jag mig lite nöjd och självgod och tycker synd om henne. High horse+me! 😉
Ja men precis! Som jag förstod det så ska alla dessa ställen de besöker och shoppar på komma in i texten och då är det ju helt ologiskt att man ska hinna med allt. Jag tycker också att en ”önskehelg” eller en uttalad sammanslagning av flera helger hade känts logisk, om man nu var tvungen att få med allt i ett.
Och självklart är hon inte ensam i detta! Då hade jag nog inte ens sagt något. Det är ju ett helt fenomen det där. Ett enligt mig olyckligt fenomen som gör många människor olyckliga. Men jag känner också att det är förändring på gång! Det är härligt!
Jag tycker att det är absurt att kräva att folk tar ANSVAR för hur de beskriver sina helger, för annars kan en läsare bli lite ledsen som inte har en sån helg. KÄNN gränsen mellan dig och andra. KÄNN gränsen mellan dig och vad du kan begära av andra. Det här massiva pågående hånet mot en enskild person som inte varit tillräckligt socialrealistisk är rabiat, kritisera formen/bilagan/tidningen om något. Och du hejhejvardag, alla har inte maaaaan och baaaaarn, ta lite ANSVAR och sluta prata om dina. Eller inte.
Ja kanske borde jag riktat kritiken mot bilagan, också. Håller med dig.
Men jag tycker inte det är absurt att kräva att man ska tänka sig för innan man lägger upp saker på bloggar, Facebook och Instagram. Jag vet att det är ett lite annorlunda ”önskemål” som jag har, men jag tror att det vore vettigt om folk tänkte några varv. Inte för att EN läsare kan bli ledsen, utan för att man är med och skapar stress och enorma krav på en redan ganska hektiskt massa.
Jag vet inte riktigt vad det här med att jag har man och barn kommer in i det hela, och varför jag skulle sluta skriva om detta? Har du uppfattat det som att jag menar att man inte får skriva om sitt liv om inte alla andra har ett likadant liv? Det är inte så jag menar i alla fall.
Bästa: FRAMSTJÄRTEN alltså.
Framstjärten ÄR den bästa.
Fast är det hundra att hon inte är ironisk? Jag väljer att tänka att hon gör ett sorts konstprojekt!
Jag ska också välja det. Bra tänkt Knivis! Den skarpaste i lådan! (my god jag fick till det rejält!)
jag lovar dig att det är 100 procent allvar. Jag är bekant med henne och det finns ingen ironi över detta. Däremot är det kraftigt friserat. Men det erkänner hon ju inte, om man ser till vad hon säger i artikeln i dagens media tex. Det gör det hela ännu larvigare.
U R MY HERO
Du är MIN! <3
åh Louise, återigen är du världsbäst och prickar SÅ rätt med dina ord!
Men åh, tack fining!!
Men alltså shit pommes frites vilket städskåp!!! Får ångest! Nu måste jag genast visa framstjärten på Insta … Muahahahahahahahaha …
Ser fram emot ditt instaflöde (tror jag??!)! Vi har lagt all vår energi, alla våra pengar och det mesta av vår lediga tid på att fixa vårt städskåp, så det känns fantastiskt att det kan sprida lite ångest hos de som gör andra prioriteringar! 😀 <3
Hahahahahahaha …. kanske inte bara på er lediga tid!?! Gissar att du har ”jobbat hemifrån” hela dagen med ert städskåp … Hehehehe 😉 🙂 😀
Å nej!! Säg inget till chefen bara! Jag var TVUNGEN att putsa Ajax-flaskan! Hade inte gjort det på över en vecka!!
#Tihi
Hej!
Fantastisk blogg! Visar min sambo allt som oftast dina illustrationer, så kul! Man känner igen sig och får energi 🙂 Min uppfattning typen av artikel du refererar till (och liknande bloggar) är att vi alla är vuxna och har man inte fattat att sociala medier ”luras” så är man nog ganska illa ute ändå (man kan liksom inte förhindra att vissa vill låtsas ha ett ”perfekt liv” – å andra sidan är mitt liv perfekt och det ser inte ut som hennes, hon och många andra tycker säkert ett sådant liv är perfekt…inte jag)
Hej! Tack!! Vad glad jag blir!
Jo visst är det sant att man inte kan förhindra hur folk vill visa upp sina liv. Jag har tänkt på det där så många många varv och undrat vad det egentligen är jag tycker är ok. Inte är det ett lätt svar på den frågan inte… Kanske är det ens eget ansvar att hålla distans, men jag tycker ändå det är värt att lyfta frågan regelbundet, precis som när det gäller reklam med skeva ideal. Så länge det lyfts fram och diskuteras ser jag en ljusning… 🙂
Jag vill också ha ett städskåp…
Det är faktiskt lite av en lyx får jag erkänna. När man klämt in alla dessa saker i diverse garderober och köksskåp genom åren så är det en fröjd att ha ett helt skåp till det! Jag skryyyyter!! Hoppas du får ett städskåp snart! Annars kan du få hyra en av mina lådor?
ja alltså, det där var så otroligt världsfrånvänt så… Ja. What you Said 🙂 För övrigt tycker jag du har ett skitsnyggt städskåp! Röda lådor – och det ser ju jätteväl organiserat ut! Mer städskåp på nätet!!
Ska fota det i olika vinklar och lägga ut flera bilder i veckan från och med nu!! 😀
JA!! Gör det!
Det är PRECIS därför jag läser just din blogg, igenkänning, sköna verklighetsberättelser på hur man FAKTISKT har det som småbarnsförälder som lämnar en med skön känsla i kroppen och oftast ett leende på läpparna. Tack för en härlig blogg med bra reflektioner och härliga illusar!
TACK!!! Å vad glad jag blir! <3
Blev otroligt provocerad av ditt städade städskåp – mitt går inte att få igen för alla prylar!
😉
Haha! Jag väntade på att någon skulle berömma mig för detta. Det dröjde alltför länge! Så klart är jag inte skyldig till denna ordning utan min sambo. Städa ett städskåp förstår jag inte, det hörs ju på namnet att man ska slippa! 😉
1. Jag FATTADE verkligen inte att det var på allvar, den där beskrivningen av hennes helg? Jag trodde att det var en skön brutta med självdistans som raljerade och ironiserade, men det var alltså precis tvärtom? S-Å J-Ä-V-L-A S-T-Ö-R-T!!!! Jag vägrar dock tro att hon faktiskt kan ha varit helt ärlig. En och annan skarv måste ha förekommit.
2. Nu när jag fattar att det inte var en ironisk text, TACK för dina ord. Så jävla klokt. Och ja! Jag tyckte det var skitintressant att se ditt städskåp.
Nä alltså vi hade en lång diskussion på jobbet huruvida hon var ironisk eller ej. Men hade lite svårt att avgöra. Vi önskade att det var ironi, men trodde nog inte helt på det ändå. Och så dök det här i Dagens Media upp och vi fick veta vad som gällde.
Jag tror inte heller att den är helt ärlig, jag tror att hon slagit ihop flera dagar (min detektivkollega såg till exempel att det ätits tryffelpizza på TISDAGEN, men iof sig kan de ha ätit det två gånger samma vecka kanske…).
Tänk så rolig den hade varit med ironi istället! Alltså, den är ju rätt så underhållande, om den inte hade varit så fruktansvärt provocerande!
Och åh tack för den allra första komplimangen jag fått om mitt städskåp! 😀
Och för din kommentar!