Har skrivit om det förut men fick så många nya roliga kommentarer att jag var tvungen att göra en uppdaterad lista. (Detta är alltså mina läsares/följares fantastiska bidrag!)
- Häromdagen när maken och jag klev in i en hiss (utan barnen) frågade han mig glatt om jag ville trycka på knappen…
– - Häller ersättnings-vatten i min värmda mjölk istället för kaffe…
– - Blir glad när jag slår på tv:n o det är Charlie o Lola även om jag är själv hemma…
– - Frågar snällt en man på den barnfria festen om han behöver kissa. Han rättade antagligen bara till kalsongerna och svarade generat – ehh nej..
– - Ställer upp ömtåliga saker på icke-barnhands-nivå.
– - Sätter på tevatten och ställer in temperaturen på 40°.
– - Varje gång jag ser en hund på gatan får jag reflexen att peka och ba ”Tiiiiiitta!! Vovve!”
– - Jag blir helt sanslöst exalterad när jag ser valfritt utryckningsfordon, bara för att inse att tvååringen inte är där och delar min upphetsning.
– - Jag sätter alltid på Barnkanalen så fort jag slår på tvn, även när jag är ensam hemma. Kan gå flera barnprogram innan jag inser att jag inte måste se på Barnkanalen.
– - Jag skär min egen mat i minimala bitar.
– - Häromdagen kom jag på mig själv att hålla en hand på magen sådär som man gjorde när man var gravid. Nu är jag inte gravid utan bara lite småtjock 😉 haha.
– - Förklarar överpedagogiskt, även för vuxna. Partnern känner sig smått dumförklarad ibland och säger då ifrån…
– - Försöker ofta prata engelska så att andra vuxna inte ska förstå, på det där sättet som jag och mannen gör hemma.
– - Rimmar på allt och hela tiden.
– - Jag blir kallad ”volym-nazisten” av min man eftersom jag alltid kastar mig på fjärrkontrollen och sänker volymen när han sätter på tvn/nån film efter ungarna gått och lagt sig. Och sen är dom plötsligt inte hemma och jag gör det ändå. Måste dock tillägga att känslan när jag inser att jag kan ha en volym som gör att jag faktiskt hör vad dom säger på tvn är alldeles underbar. Lite som julafton. (Vi har inte barnvakt så ofta).
– - Jag satte mig på bussen för att åka till jobbet och pluggade in lurarna i öronen och startade Spotify. Efter TRE låtar så inser jag att jag sitter och lyssnar på Barnkammarboken.
– - Jag tar alltid en hel hög med servetter när jag äter ute. Dom går snabbt åt i sällskap med ungarna. Utan barn, har dom inte lika strykande åtgång…
– - Vaknar på sedvanliga napp-istoppnings-tider. :-/
– - Nära att ropa ”hoho” i en tunnel, trots att inget barn var med…
– - Vaggande:
– Dottern några veckor gammal låg och sov i pappas famn. Jag låg utsträckt på soffan och sov-vaggade-buffade godisskålen
– Hälsade på på jobbet med min 3-månaders och när hon gnällde i famnen hos en kollega började jag gunga med benen och vagga skötväskan…
– Står med barnet på armen och gungar barnvagnen. Hjälp.
– Jag vaggar kundvagnen när jag handlar mat, vana efter många års barnvagnsvaggande. (Fast det börjar avta, sålde sista vagnen för 3 år sedan…).
Alltså, det är såååå mycket igenkänning på allt. Blir också lätt nervös när jag ser i kommentarerna här att det är mammor med barn som passerat 10-årsåldern och föräldrarna fortfarande vyssjar kundvagnen. Okej – då kommer mitt beteende hålla på i ett decennie till??
Skriv ihop detta till en bok!!
Haha jag veeeet!! Jag trodde också det handlade om ett par år max men närå, upp i tonåren och sedan om man blir mormor så kommer det tillbaka som ett brev på posten! Haha!
Ja det borde bli en bok!
Tack! Vaggar fortfarande kundvagnen, yngsta barnet är 11år. 😀
Hahaha! Åååh känner igen mig så mycket!
Det kanske inte hör hit, men att vara så jäkla förbannad när någon parkerat för nära bildörrarna på Ica Maxis parkering- är det bara jag? Snart lämnar jag en lapp med rätt och slätt följande ”och hur fan tänkte du att jag skulle få in ungarna?”
Skrattar så jag storknar åt ”fråga om man vill trycka på knappen ” och ”vaggar godisskålen”.. jag dööööör!!
Den där med exaltation med utryckningsfirdon och hundar gäller för mig men traktorer. Körde bil med en kollega för ett tag sen och sa ”titta, traktor!”. Hon undrade nog hut det var fatt..
Klockan 22.30 barnen har sovit närmare tre timmar. Jag hoppar in i duschen men först lägger jag dit halkmattan
Oh, en till grej, kall mat! Minns inte senast jag åt rykande het mat (tillhör kanske föräldrar med 1-åringar).
Det uppmärksammades i helgen när vi var på restaurang & sambon klagade över ljummen mat. Jag å andra sidan hade inga anmärkningar 🙂
Haha, såå underbart inlägg!
Min hjärna hade lite svårt att ställa om sig när vår son började sova i egen säng.
Min sambo vaknade flera nätter av att jag låg och buffade honom i rumpan!
Sjukt pinsat när han promt skulle berätta de för allt & alla vad jag styrde med i sömnen. Men såhär i efterhand va de rätt kul :-p
Gör ofta ljudeffekter, typ: ”SWISCH!!” när jag rundar ett hörn ute.. Kommit på mig själv att göra detta utan mina barn närvarande 🙂
Hahaha jag skrattar så jag gråter varje gång jag läser 😀 Rimmandet och hohoandet var det hög igenkänning på!
hehe känner igen mig på alla punkterna speciellt det med vaggandes och varmvattnet i mjölken men dock så hällde jag ersättningspulver i Melitta påsen och insåg det först när kaffekannan var fylld med vitt ”kaffe”
Hahah!! Garanterat koffeinfritt! 😉 (Som om man skulle ha problem med att inte känna sig trött…höhöhö…)
Inte att förglömma när man går runt och nynnar på vaggvisor på jobbet ;D
Jag känner mig ofta som en jukebox, för barn!
Hör barnen trots att dom inte är hemma. Ibland tror jag att jag börjar bli galen. Haha!
Haha jaaa! Jag med! Koko!
Känner såååå igen mig i så gott som alla punkter på listan, sjukt kul!
Jamen visst är det sjukt roliga grejor som alla delat med sig av!
OM jag känner igen mig! Allt detta gungande av allt möjligt. Överdriven entusiasm över gulliga djur, utryckningsfordon, traktorer… Hur snabbt jag äter för att hinna innan bebis börjar gråta eller nån kris inträffar även när jag är ensam.
Haha tumme upp för entusiasm!
Jag är 50 år och hade mitt senaste ”småbarn” för 16år sedan. Vaggar fortfarande tillgängligt ”material” när jag hör gråtande bebisar..
Haha oh noooo det sitter i alltså!?
Jag är 50 år och hade mitt senaste ”småbarn” för 16år sedan. Vaggar fortfarande tillgängligt ”material” när jag hör gråtande bebisar..
Nr 16!! Bästa!
Jaaa eller hur!! Och nr 1! Mina favvisar! Fast även den med kissnödig…och ”hoho” i tunneln! Och… Fasen alla är ju grymma!
Botten var nådd när vi plötsligt kommit på att vi kallade varandra för ”Mammi” och ”Pappi”. Illa.
Haha aaaaah!