Jag precis efter målgången på GöteborgsVarvet förra året
I lördags gjorde jag något lite halvgalet. Det var så att jag visst om att det gick ett flertal halvmaror, och att ag inte anmält mig till någon av dem. Suger efter att springa lopp har liksom mattats av. Men jag vile ändå springa långt, för att se om jag hade orkat. Alltså, om jag nu hade anmält mig till en av alla halvmaror, hade kroppen fiat distansen.
Så 1,5 timme efter frukost stack jag ut. Vädret var varmt och soligt. Påminde en del om vädret som var när jag sprang Göteborgsvarvet förra året. Skillnaden nu var dock att jag hade inga kalla duschar att springa igenom eller vätskestationer där jag kunde ladda med sportdryck. Nu var det bara jag och vägen framåt. Jag prang verkligen förbi våren var än jag tittade. Det var vitsippor, fåglar som kvittade, svällande knoppar på lövträden och geggig mark. Tjäder, örn, harar, hjortar och jägare i skogen.
Vi sju km var jag beredd att ge upp. Intalade dock mig själv om att hålla ut till milen, för att uppnå veckomålet. Vid mil passeringen blev jag nyfiken på hur långt våren kommit i skogen. Vid 12km funderade jag på om jag inte skulle springa 2,5mil. Vid 17km var jag beredd att kasta in handduken, men insåg att närmaste vägen hem var den tilltänka sträckan, och därför var det bara att jogga på, så jag kom hem så snart som möjligt. Vid 19km tänkte jag att ”vila i mossan kan vara skönt”, men intalade mig själv snabbt att jag skulle bli så besviken på mig själv om jag gav upp nu. För då skulle jag aldrig få reda på om jag orkat hela 21km.
Ja ni hör ju, ett evig förhandlande med mig själv. Sen var jag törstig och kissnödig och kanske lite ont i ett knä. Latmasken i mig jobbade hårt för att få mig att avbryta. Men jag körde på och lyckades slå tiden från Göteborgsvarvet med hela 34s. Jag är nog inte i så dålig form som jag vill tro helt enkelt.
Så svaret på frågan var helt enkelt JA. Jag hade klarat att springa något av alla de där halvmaraloppen som gick i lördags. Men nu körde jag mitt eget lopp istället. Och faktiskt, är jag mer nöjd med det än vad jag hade varit om jag stod på startlinjen i något annat lopp.