Idag har jag hängt en stund nere vid vattnet med dem där två. Foton till julkort skulle tas. Tusan vad det ska vara klurigt….
Storebror har slagit personligt rekord idag. I distans. Han sprang med mig. Över stock, sten och en herrans massa våtmarker. Tempot blev måttligt, och ibland blev vi helt stillastående då vi funderade på hur vi skulle ta oss förbi de djupa dikena. Jag lyckades med konststycket att misslyckas totalt en gång. Vilket resulterade i att jag blev stående med vatten upp över vaderna. Det gjorde i och för sig det hela himla mycket enklare för storebror, då jag helt sonika kunde bära honom igenom diket. Han är så himla rolig att springa med storebror. För han pratar oavbrutet. Typ hela tiden, nästan även på inandning. Det pratas om allt och ingenting.
Men åter till rekordet då.
6,5km
Imponerande tycker jag.
Och helt plötsligt kan jag faktiskt se framför mig att han och jag kommer att ta milen tillsammans.
Pratkvarnen och jag