Lillebror hoppar hage. Alltså, hage 2.0. För den där vanliga hagen ni vet. Den är ju för enkel, och tråkig. Så ha ritade en ny variant. Med kryssade rutor, vägval och bakåthopp.
Vissa dagar är bara så där perfekta. De fylls av självklar enkelhet. Och när man sätter sig ner och tittartillbaka på dagen som gått. Så inser man var mycket man gjort och hur bra det har känts. Jag sprang i morse, efter ett evigt förhandlande med mig själv. Ett långsamt pass som var tråkigt och kändes tungt rakt igenom. Men när jag kom hem kände jag mig nöjd. Ännu ett par km till samlingen. Hämtade storebror. Matshopping, skoshopping, shamposhopping och vinshopping. Där och då tråkigt, men skönt efteråt. Satte stenkanten till min rabatt. TUNGT! Svettigt. Ganska tråkigt. Men galet stolt när det var gjort. Vänner på besök. Den typen av vänner som känner en från insidan och ut. Vänner som alltid finns där och jag är evigt tacksam att ha dem i mitt liv. Så ljuvligt att ha dem här. Och förbaskat tråkigt när dem åkte.
Nu sitter jag i soffan och summerar. Och det där tråkiga, jobbiga och tunga är utsuddat, och känslan av förnöjsamhet, tacksamhet och stolthet ligger kvar och guppar i maggropen. Jag hoppas att barnen somnade lika tillfreds så som jag kommer göra om en stund. De glada känslorna guppar.
