Torsdag = En helt vanlig vardag, och för det är jag tacksam
Så har vi torsdgaskväll här hemma. En helt vanlig torsdag, utan några överraskningar. Förutsägbar. Och vet ni vad, jag komme rpå mig själv att vara lite tacksam för det. Just att den är helt vanlig.
Det händer så mycket i den stora världen och i min direkta närhet. Man behöver inte åka till långt för att ”döda drakar”. Och att då faktisk t få ha en helt vanlig torsdag, det är något stort. Jag tänker att det handlar om vår inställning till vardagen. Allting behöver inte vara grandiost och överdådigt. Vacker och perfekt. Följsamt och ljuvligt. Det räcker med att dte bara är, och att jag finner närvaro nog att se det som bara är.
Jag och en kollega idag konsaterade att vi får mer eller mindre alltid kvitton på att vi misslyckas (något går sönder, någon blir arg, ett flödesschema krachar). Men när vi lyckas, allra helst med det förebyggande eller det som vi tar för givet, då går det oss förbi. Vi tar det för självklart.
Jag anser att idag har det varit en lyckad dag. Kvittot på det är två lugna och harmoniska pojkar som lekar på ovanvåningen tillsammans. Jag har ett lugnt sinne. Mannen kom fram och tillbaka från tjänsteesan utan några hinder på vägen. En lyckad dag. Inga stordåd, inga missöden. En helt vanlig vardag, som innehöll precis vad jag kunde förvänta mig av den. Jag kanske är lite av en lycklig pessimist. Eller en realist. Oavset ettikett har jag haft en helt vanlig vardag, och för det är jag tacksam.
