Fru Magnolia

Så dök det upp i år igen. Det där halsraspet och tunga huvudet. Jag vill inte. Jag orkar inte. Mannen är ju för tusan i Norge. Jag kan inte bli sjuk nu! Har verkligen försökt att ignorera de facto hela dagen. Men inser nu ikväll att det finns en överhängande risk för att jag kan komma att däcka. Men jag vill inte. Om jag nu får bestämma.

Dagen idag har annars varit fylld till brädden, som sig bör en måndag. Jag hoppade dock morgonlöpning då 11 grader plus och hällregn inte kändes så lockande. Efter jobb, åkte jag till jobb (så är det när man har två skolor…). Och efter det jobbet så var det bara att slänga sig ini bilen för att hämta pojkarna. Simskola it was (här kan man ju stanna upp och fundera över lämpligheten att plaska runt i en simhall när man är lite små hängig… om man nu vill och orkar fundera).  Hem, laga middag, läsläxa och god natt.

Dagens bästa var nästan en diskussion jag hade med lillebror ang stark. De hade fått en stark tomatsås till lunch. Och då menade jag att alla barnen måste ju ha blivit jätte starka efter att ha ätit av den.  Lillebror försökte så nästan förgäves förklara för mig att at handlade inte om muskelstark, utan om smaken stark. Ännu bättre blev det sen när storebror hoppade in i bilen och vi började prata om insekten broms, och om att bromsa.  Lite ordförståelse mitt i pendlandet.