Familjen Annorlunda

Mitt i natten, som vanligt:) men jag hade sån huvudvärk tidigare idag att jag låg och vilade en halvtimme. Somnade märkligt nog inte;) men det var tydligen tillräckligt för att vara piggelin nu.

Och ju längre kvällen går ju mer ont får jag i halsen:/ Det bara smällde till, från ingenstans. Så jag sitter på en halv armlängds avstånd från min kära ColdZyme och hoppas att den ska göra sin magiska healing.

Huvudvärken är tillbaka, och jag fryser och svettas om vartannat så tja…. det ser inte så bra ut, men jag vill inte bli sjuk. Jag orkar inte helt enkelt;)

Idag vaknade jag som de senaste dagarna upp till både fågelkvitter och solsken:) Livet känns så mycket lättare då, men det blåste rätt hårt, och jag påmindes om min lucka,

Jag har nån slags krypvind, ventilationsutrymme, typ på ”vinden” Huset är ju ett soutteränghus, som alltså ligger i en backe. Från ena hållet, från vägen, ser det ut som ett litet skabbigt hus på en våning, men från baksidan som ett mansion med två ståtliga våningar:) På baksidan sitter den här luckan in till kryputrymmet, och det är högt upp. Den längsta stegen jag har räcker precis upp till underkanten på luckan, som öppnas genom att den fälls neråt/inåt. Det innebär att när man ska stänga den så måste man balansera högst upp på stegen, och luta sig bakåt. Helst utan att ramla ner;) Stegen är ranglig för den är så lång, och tja det är satans obehagligt helt enkelt. Den luckan står och slår i vinden. En liten kil som ramlat ner, och nu skulle den tillbaka. Jag gjorde ett försök, men vågade inte. Det var bara jag och Jamie hemma och det kändes taskigt om han skulle behöva ta hand om en sönderslagen morsa;) Jag bestämde mig för att skicka upp Robban senare, och efter middagen fixade han det. Nu återstår bara att se om det funkade.

Eftersom vädret var soligt, men blåsigt så stannade vi ute. Packade bilen full med sopor och åkte så småningom till återvinningen. Jag skulle behöva ett släp. Jag får låna ett av kompisar, men det kommer ju hela tiden nya sopor:) Nu åkte massa kartonger, massa plastförpackningar och diverse brännbart, men i min carport ligger m a s s o r. Jag samlar:) Nä, men det är stora saker som jag inte får in i bilen, eller som legat och blivit blöta och sunkiga så jag inte vill ha in dem i bilen;)

Men nu blir det bättre väder för att jobba ute så det kommer bli många turer till tippen.

Lovleia ville följa med och handla så vi väntade tills hon kom hem från skolan, och så tog vi tippen på vägen, där de hjälpte till att kasta sopor för glatta livet:) Sen till CityGross. Jag har alltid sådana där kundvagnspolletter i bilen, men av nån anledning så passar de inte längre? Fattar ingenting, men det ser inte ut som de bytt ut mackapären man stoppar pengen i så jag har väl bytt ut dem på nåt vis. Jag stod där och provade vagn efter vagn, och försökte låta bli att svära så mycket;) när det kom en räddande ängel i form av en kille. Han lämnade över sin tomma vagn till mig och sa att jag kunde ta den.

Åhhh tack ♥

Genast på bättre humör så gick handlingen snabbt och enkelt.

Sen var det ju tacos som vanligt:)

För några dagar sen lyfte Patricia av sina dörrar från garderoberna, gångjärnen är kassa och går av. Hon satte i stället upp ett resårband som hon spände fast mellan spikar eller krokar (vet inte riktigt) på sidorna och så hängde hon dit fyra tunna gardinlängder.

Det funkar:)

Nu ska jag svälja en näve piller, eller så många man får av min bästa kombo – två alvedon och en ipren. Bästa ever, funkar på allt. Eller det mesta i alla fall. Tror tyvärr inte att jag blir frisk men tänker hoppas.

Håll tummarna för att jag trots mina farhågor vaknar kry som en koltrast i morgon :)

Natti natti :)