Familjen Annorlunda

Herrejösses vilken fruktansvärd mardröm jag hade i natt!

Det är otroligt sällan som jag drömmer riktiga mardrömmar, jag kan vakna och vara skitförbannad mellan varven, riktigt ledsen händer det med, men att vakna och vara ordentligt uppskrämd på gränsen till rädd det är så sällan att jag knappt minns när det hände senast.

I natt när jag vaknade efter drömmen, som jag hann drömma färdigt, den handlade om en psykotiskt psykopatmördare som var rätt lik Smeagol, ni vet från Sagan om ringen ( som jag inte sett på evigheter)

Den handlade om att jagas, om att försöka fly fast det inte fanns någonstans att ta vägen, om att försöka gömma sig, om vetskapen att hittar han mig så är det godnatt.Om maktlöshet. Jag var inte ensam, det figurerade folk runtikring, och barnen fanns där nånstans så det var beskyddarinstinkt på hög nivå dessutom, och givetvis hängde precis ALLT på mig.

Jag inser nu när jag skriver att det kan nog tolkas in rätt mycket från min verklighet i den här drömmen… det har jag inte insett förrän nu. Oj då.

Nåväl, jag överlevde, barnen var i säkerhet, alla andra klarade sig  nog med, men Smeagolgubben själv vet jag inte riktigt vad det blev av. Han förvandlades dessutom allt eftersom drömmen gick till en mer Hulkliknande men inte så grön person;) Stor och stark dock, och fortfarande väldigt galen.

När jag vaknade så var det med ett ryck. Jag visste att det bara var en dröm, men trots det var obehagskänslorna så starka, och jag var inte helt vaken, och där i dimman mellan sömn och vakenhet så frodas ju fantasierna:)

Jag lyssnade med stora öron ut över huset, funderade på om jag låst ytterdörren, källardörren? Alla fönster? Fasen jag bloggade ju om att låsa in och kasta bort nyckeln igår, kanske någon styckmördare tog illa upp? Vad var det där?? Barnen, är de kvar, eller har nån rövat bort dem??

Jamie snusade tryggt intill mig, och Mike- nattlampan lyste upp rummet alldeles lagom så jag till sist kunde komma till ro, aningens kissnödig men vågade inte gå upp på toa… och jag sov oroligt resten av natten.

Jösses, jag hoppas att det var årtiondets mardröm, jag vaknar hellre och är så förbannad att jag skakar än att vara rädd som en liten skrutt. Jag är sällan rädd, men när det händer är det alltid för barnens skull. Man vet ju aldrig, det KAN komma nån dåre och bryta sig in, och då är man väldigt ensam om man är ensam vuxen. Är man två finns det ju ändå två chanser att lyckas få hjälp/ övermanna eller vad som nu är aktuellt.  För min egen del vet jag att jag klarar mig rätt bra, jag kan vara kaxig och slogs med två ungdomar som var äldre än vad jag var då i trapphuset där jag bodde och fick de att ta till benen ;) Jag hade rätt ont efteråt för allt i världen, men vad spelar det för roll, i min värld så vann jag ;) I deras med antagligen;)

Den där drömmen har hängt efter mig hela dagen, bara att jag kommer ihåg den rätt väl gör den jobbig att bli av med, och sen tröttheten den gav, som bara byggde på den trötthet som redan är enorm, detta väder, denna årstid gör mig till en zombie. En snäll sån :)

Jag hade tänkt lägga upp en tävling ni nog kommer gilla, har några som ligger och väntar, ni ska ju inte behöva köpa alla julklappar, några kan man vinna:) men vågar inte eftersom Loppi har problem med alla spamkommentarer, och jag vill inte att det blir nåt knas med era, som det är nu så försvinner de gärna i de hundratals skitkommentarer som ramlar in. Det är snart löst, så håll utkik:)

Idag var det kyrkis, så vi for iväg dit,jag tog med mina skolböcker för det är perfekt att sitta där och plugga:)

Fick gjort en uppgift så till vida att den är skriven på papper och ska renskrivas på datorn sen, men det tar ingen tid. Ytterligare en som bara ska finjusteras och sen är tre klara. Najs.

Sen åkte vi hem, Jordan och Jamie ville spela Skylanders så jag kopplade ihop Wii konsolen och så började Jamie gnälla två sekunder senare, Inget var bra allt bara dåligt och det var gråt och grin och gnäll. Bah.

Han var ju trött, så jag tog med honom in i sängen, stoppade i ena headset-luren i hans öra och den andra i mitt och så lyssnade vi på avslappningsbandet, och han somnade som en stock. Jag med :) Jordan spelade vidare, och när jag vaknade till efter en timme, inte så värst avslappnad eftersom Jamie låg på min arm, så hade Lovelia och Trixie kommit hem. Det var någons umgängestid idag, så visst var jag schysst som såg till att Jameson var piggelin? Sån är jag :) Jag har fått en hel del frågor om hans umgänge. Väldigt många av er förutsätter att det är jag som påverkar det, som inte tillåter honom träffa barnen  osv. Jag kan tala om för er att han får EXAKT det umgänge han begär. Till och med några fler tillfällen. Han träffar barnen varannan torsdag mellan 15-18.30. En helg var det nu under hösten, 10-18. Att det inte varit något umgänge beror absolut inte på mig, det är han som krånglade till det med advokater för att slippa prata med mig, jag har aldrig nekat honom utan tvärtom så tjatade jag rätt hårt i början om att han måste träffa dem. Antagligen därför som han inte gjorde det, allt jag säger måste man göra tvärtemot. Men det var inget jag fattat då;)  Jag är förvånad att ingen av alla extremnyfikna begärt ut papper från tinsgrätt och familjerätt, det är offentliga handlingar nämligen, men kanske att folk har gränser..Eller, och kanske mest troligt så är de extrema inte så intelligenta ;) Och sen glömde jag, det är ju mycket enklare att skylla på mig :D

Så så är det med det.

När barnen åkt till leklandet så fick jag inte ett dugg gjort här hemma. Det är väl märkligt att när man plötsligt har hela huset för sig själv och ingen som pockar på uppmärksamheten, då kan man inte koncentrera sig på en enda grej ;)

Jag plockade lite här och var helt utan struktur och sen åkte jag och tränade i stället. Det var struligt idag med passen, vi var reserver och blev inbokade väldigt sent, bara minuter innan tiden för det går ut ( två timmar innan passet börjar) så plötsligt var jag bokad på HIT och syrran på cirkelfys, på olika ställen. Dessutom var Anders på HIT utbytt, vi ville ju träna med honom för det var så länge sen. Vi gjorde som så att vi, nä min syrra – ringde och lyckades få bort min bokning på HIT och så chansade vi på att jag skulle få en plats på cirkelfysen, det släpps två 30 minuter innan. Det gick i lås, så det blev ett tufft cf pass :)

Handlade på väg hem, Patricia, Corrinda och Robban var barnvakter i glappet mellan honom och mig, och sen hem. Patricia gillar att haka på mina 15 med Paolo, så efter att Jamie åkt i säng, och övriga satt och spelade Skylanders så rev vi av dagens pass. Satan så jobbigt:)

Varje vecka är det en utmaning åxå. Förra veckan var det crossfit situps, så många som möjligt, och jag orkade 75, målet var visst 15..

Denna vecka var det Jägarvila så länge som möjligt, målet var 60 sek. Jägarvila, alltså ryggen mot väggen, benen i 90 grader och så stå så, är INTE min paradgren. Det är jättetungt. Mjölksyra är jobbigt. Att ta den efter ett cf pass och ett 15 minuters Paolopass kanske är osmart, men jag ville prova. Och i ärlighetens namn, om jag bara orkat typ 30 sekunder hade jag inte tagit med den ;)  Men nu visste jag att syrran suttit i 2 minuter och nånting, så det ville jag slå, och på ren järnvilja satt jag i 2 minuter och 45 sekunder. Slog henne med 15 sek:) Att tävla är otroligt sporrande, och vi är så jämnstarka att det är ruskigt prestigefyllt.

Och det går ju rätt bra :)

Syrran jobbar i Stockholm och har timmar i bilen varje dag, så hon ligger aningen efter mig, men det beror bara på tidsbrist. Jag har skrapat ihop fler poäng tack vara löpbandet.

Patricia tyckte det var riktigt jobbigt idag:)

Ingen ska ju tro att det är bara till att knäppa ett kort på en tonåring:) Det är tusen saker att ta hänsyn till, som ”Ser min näsa lång ut såhär?” ”Det där är min fula sida, väga inte ta en bild” ” Ta inte nerifrån då ser jag ut som jag har dubbelhaka” och ” Ta från den sidan det är min snyggsida”  :) ♥

Här tycker hon att hon ser ut som en tant, men jag tycker hon är fin jag.

Nu ska jag ta och hoppa i säng, den där tuppluren mitt på dagen gjorde susen och jag är inte det minsta trött, men lär ju upp i morgon som alltid och då är jag garanterat trött:)

Natti natti :)