Familjen Annorlunda

Min ena tvilling, Corrinda, går idrottsprofil på Gränbyskolan i Uppsala. När hon började snegla åt det hållet kände jag att faaaaaan sluta, inte där! På min tid, för jag är ju liksom född och uppvuxen i Uppsala, så var det så att det var en rätt så stökig skola. Själv gick jag i Vaksala, den stora pampiga skolan mitt på torget:

Stor, fin, tjusig… En av Sveriges vackraste byggnader läste jag nu när jag googlade bilder :)

Den har två flyglar och skolgården på baksidan, och det här är gången mellan de två flyglarna:

Bilderna är från stenåldern, så lite annat ser det säkert ut idag, men typ såhär var det när jag gick där :)

( på stenåldern…)

Läckert va?

Min mamma har gått här hon med :)

Baksidan:

 

Jag minns att vi hade ibland lektioner högst upp i den ena flygeln, för att nästa vara tvungna att ta oss ner för alla trappor, genom gången och upp för alla trappor i den andra flygeln :)

Vardagsmotion :D

Jag älskar gamla byggnader med charm. Mitt drömhus är ett gammalt kråkslott av nåt slag, och så hamnade jag i ett hus med platt tak från 60-talet, utan charm alls…..Men så kan det gå :)

Jag har ju sprungit till lite olika instanser i stan på sista tiden, i innerstan, och den enda behållningen av de mötena är att husen är oerhört vackra. Att komma in i ett sånt där gammalt härligt trapphus, med tjocka ledstänger, marmorgolv, höga dubbeldörrar och en knarrig gammal hiss med gallergrind i mitten…..aouch, jag älskart!

Trapphuset på Vaksalaskolan…

 

Ja nu var det INTE meningen att skriva en nostalgisk backflash över min gamla högstadieskola….men jag kan inte låta bli att tycka att den är makalöst vacker!

Det jag skulle säga var ju att det var lite prestigekamp mellan de olika skolorna, och Gränby tillhörde inte toppskiktet, sorry alla som gick där;) (Vaksala blev iofs något av en bonn-skola eftersom alla vi ungar från ”landet” , en 10-15 min med buss…hamnade där…)

Så när Corrinda skulle börja där var jag tveksam.. Men, jag måste säga att jag är positivt överraskad! Visserligen blev både rektor och vicerektor eller vad den titeln nu är, Studierektor hette det förr, avskedade med omedelbar verkan efter Skolinspektionens utredning…, men det är ändå inte de som sätter prägel på  skolan utan det gör elever och lärare, och de lärare som jag träffat är fantastiska. Så jag är helt ok med hennes val nu ;)

Idag var jag där på utvecklingssamtal…det var dit jag skulle komma…..pust…. och det var ju inga problem där inte, hon är social och glad och jobbar på med det hon ska. Det är härligt när man går därifrån och känner att läraren verkligen tycker om ens barn :)

 

Innan det hade jag och Jamie varit på musiklek, och Jordan på kyrkis. Jamie sitter still, med viss ”hjälp” från mig, jag ogillar när han springer runt runt, och håller helt sonika fast honom i famnen när han vill springa iväg, ibland hinner jag inte på honom direkt, men då försöker jag fånga upp honom :) Han kan sura lite över det, men för det allra mesta sitter han stilla.

Hem och röja lite, vänta in lite skolbarn, och så småningom ge mig i väg till utvecklingssamtalet.

Robert är hemma idag, feber och hosta, så jag kunde lämna en sovande Jamie och en tv-tittande Jordan i hans händer den korta stund jag var borta, och så kom min syster förbi, lagom till han vaknade :)

Jag misstänker att den friska tiden är på sin sista refräng nu….ta i trä! Men hittills har barnen och jag varit friska, men Patricia började förra veckan, jag motade ju hårt med Coldzyme ( ja jag är lite frälst….tror stenhårt på det..!och nej, jag har inga aktier i det, hehe) och nu Robban….

Jag har nu radat upp alla barnen, och sprayat i halsen på dem, skit samma att det står att flaskan är för personligt bruk…vi delar, jag kan rimligen inte köpa nio flaskor a 224kr…..(rån!) och kommer fortsätta med det, och hoppas på det bästa :)

Snart är våren här….!

I morse var det ljust ju! Jättestor skillnad på bara några dagar, eller så har jag inte orkat titta ut ens på morgnarna ;)

Men det märks även i sovrummet, om jag inte drar ner rullgardinen ordentligt så blir det ljust så det stör lite, redan vid tja…inte vet jag så noga, men iaf nån timme innan sju, kanske två? Jag sover ju till klockan ringer även om jag råkar vakna till före, skulle liksom inte falla mig in att kliva upp innan ;)

 

Mamma och pappa var här en sväng,hon kikade på mitt beslut på CSN, mamma har ju jobbat där, vilket är väldigt skönt, för då slipper jag krångla med dem i alla fall, hon fixar ♥ och nu verkar det som att skolan äntligen fattat vad de tidigare gjort fel och jag får nu  rätt ersättning, jippie :) En hyfsad retroaktiv utbetalning åker in på semesterkontot så vi kan hitta på nåt kul i sommar :)

 

I morgon är det kyrkis, sen ska Novalie till tandläkaren…jag trodde det var på fredag, men det är ju en himla tur att det kommer ett mess i mobilen som talar om när det är.. Jag visste iofs att det var den 13/2 men jag har fått för mig att Alla hjärtans dag är på lördag , fråga mig inte varför…?

Nu är det inte en dag vi firat speciellt mycket, utan det har varit nån god efterrätt och kanske nåt kul hittepå med kidsen :)

I mitt nästa liv ska jag bo i USA och fira Valentines day med bravur och storslagenhet :) men tills dess så är jag nöjd med chokladpudding  eller vad nu barnen väljer.. Och såklart ett cirkelfyspass med Martin ….:)

Syrran säger att det finns ett ledigt jobb på SAS i New Jersey..nån toppchef som slutar och flyttar hem, och ni kanske vet vem som bor där…?  Jodå, Mister Jon Bon Jovi himself…jag är svårt sugen på att söka jobbet:)

Jag borde väl vara superattraktiv??  Talar flytande (host-host) engelska, vet hur ett flygplan ser ut och vad SAS står för…what more to know? Jag är perfekt, och lämnar in mitt erbjudande om att ta tjänsten för allas skull i morgon bitti :)

Mitt första drag är att stripa alla plan med disneymotiv ;)

 

Min pappa har alltid jobbat på SAS så även om de får skit i media, går dåligt och allt vad det kan vara, så är det liksom medfött att jag tycker om det:) SAS för mig står för barndom, trygghet och jättegoda chokladbitar i trepack, som pappa köpte på sina flygturer mellan Arlanda – Köpenhamn där han ofta var och jobbade. Eller om det var Oslo …? Skitsamma det var nog båda :)

 

Nu ska jag sluta svamla så mkt och hoppa i säng, ska ta med en flaska välling till Jamie bara.

Och förresten. Jag har idag, efter att ha stått i två dagar och skrubbat en förbannad vällingflaska utan att få den ren från den äckliga hinnan som blir nu förtiden när de tagit bort det där farliga i plasten….( bra iofs) bestämt att jag ska övergå till glasflaskor.

Vi har tre i glas, och där kan vällingen både surna, mögla och transformeras till diverse konstiga saker, utan att man måste kasta den, man sköljer ur, drar runt med flaskborsten och vips är den ren och luktar ingenting. Till skillnad från dem i plast alltså, som luktar apa om man glömmer vällingen i den en dag, vilket händer hela tiden här…

Den där feta hinnan tycker jag har kommit på senare år? Så jäkla sunkigt. Nu har jag tre vällingungar, och jag hoppas att de kommer dricka välling länge till, och jajamen i sina flaskor. Jag skiter högaktningsfullt i om de så är 80+ och dricker i nappflaska, bara de dricker för det är bra och nyttigt. Patricia slutade med välling när hon var 8 år, för att hon tyckte det var pinsamt med flaska, och inget annat smakade bra, vi provade med mugg, pipmugg, tallrik, glas…inget var gott. Så då slutade hon.

Jag vet mycket väl att folk har åsikter, det finns de som kastar flaskor och nappar och blöjor all världens väg vid en viss ålder, men sån är inte jag:)

Välling får de äta så länge de vill, i flaska. Eller vad de föredrar.

Nappar, tja, tjejerna har haft dem upp i femårs åldern…vem bryr sig? det är ju en trygghet för dem, och den tycker jag de kan få ha. Mina killar har inte gillat napp, och alla har kastat bort den av sig själva när de varit högst ett år…

Blöja… Jag tycker det är synd om barn som ska behöva misslyckas, jag tror att det är bättre att vänta in barnet tills de själva visar intresse för att vara utan blöja och sitta på toa. Så har jag gjort. Mina har varit 2,5 – 3,5 år när de slutat, och då har det varit ytterst få gånger som de misslyckats och jag kan räkna gångerna jag fått en plastpåse med kissiga kläder på ena handens fingrar…De har iofs inte gått på dagis:) men väl kyrkis.Hemma har det åxå bara hänt ett fåtal gånger.

Att ständigt kissa på sig, är inte det skitjobbigt för självförtroendet? Det uppskattas ju inte av någon, och ingen står och hejar, utan det är mer ett ” Det går bättre nästa gång” eller värre….” Det gör inget….”  Det gör det väl visst det?!  Ingen kan ju tycka det är kul?

Nej, jag tror på att inte vara för snabb, utan verkligen se så att man har barnet med sig på tåget innan man påbörjar blöjavvänjningen. När det är, är individuellt :) och alla får göra exakt som de vill, men så här gör jag :)

 

Och NU ska jag sova…..

En liten sak bara……jag tycker den är skitkul :)

 

Natti natti :)