Jag har väntat på dagen när vårt land skulle bli drabbat…Nu är den dagen tyvärr kommen. Nu är Sverige ett land som drabbats av terror och ond bråd död. Stockholm, vår huvudstad är för alltid förändrad.
Fredagen den 7 april 2017, dagen som förändrade Sveriges historia, dagen som förändrade mig, dagen när ett flertal människor inte kom hem…de miste sina liv, några blev skadade, andra förlorade sina nära och kära och några fick bevittna detta illdåd…vi blev alla på ett eller annat sätt brutalt påminda om livets mörka sida.
Jag och många med mig hade planerat fredagsmys…men fredagsmyset uteblev på grund av en vettvilling som förstörde det…mitt fredagsmys satte sig i halsen som en gammal spya på väg upp…
När jag skulle läsa Aftonbladet på telefonen så möttes jag utav den svarta rubriken ”Sverige är under attack” då kom tårarna och alla känslor.
Ett virrvarr av känslor och tankar strömmade genom mig…
Vem? Varför? Är mina vänner okej? Tankar till de döda, skadade och deras anhöriga, all polispersonal, sjukvårdspersonal och andra inblandade som gjorde och gör sitt allra yttersta i en situation som denna.
Men den jobbigaste tanken är framtiden…Ska våra barn växa upp i terrorns grepp och fasa? Ska våran Elsa behöva vara rädd?
Nej nej nej skriker jag! Vi ska fan inte låta terrorn vinna! Vi ska aldrig ge oss! Vi ska tillsammans kämpa mot den och aldrig någonsin ge efter.
Vi vuxna ska visa barnen, våran framtid att den är ljus! Det onda ska aldrig någonsin få segra! Vi ska vara de förebilder som barnen förtjänar.
När jag läser om det fina som skrivs i sociala medier och när jag ser de goda som människor gör för sina medmänniskor i denna situation då fylls jag utav hopp.
Jag känner kärleken, omtanken, empatin och styrkan genom skärmen som jag har framför mig. Jag känner hopp och tro om en framtid som är vår och våra barns och inte terrorns.
Jag håller med dig Laleh…
”Vad var det vi sa
När vi sträckte ut våra armar
vad var det vi sa
När vi två tittade ut ifrån berget
vad var det vi skrek
När drömmar bar oss bortom stan
å en dag ska vi härifrån
vi sa..vi ska ta över
vi ska ta över världen
vi ska bli stora
vi ska bli mäktiga, ha ha
och vi ska göra jorden hel
ja vi ska göra vattnet rent
och vi ska aldrig skada
varandra mer
och vi ska slåss
ja, vi ska slåss mot Goliat
så tro på mig för jag vet att
du är modigast
Vad var det vi sa
som vi aldrig nånsin skulle glömma
vad var det vi såg
i soluppgången vid sjön
vad var det vi skrek där
på vägen hem över fotbollsplan
en dag ska vi härifrån
ni ska ta över
ni ska ta över världen
ni ska bli stora
ni ska bli mäktiga, ha ha
och vi ska göra jorden hel
ja vi ska göra vattnet rent
och vi ska aldrig skada
varandra mer
och vi ska slåss
ja, vi ska slåss mot Goliat
så tro på mig för jag vet att
du är modigast, du kan” 
Så låt oss ta varandras händer och visa vårt mod, vi ska göra jorden hel igen…
Att vinna kampen är inte allt! Det är det enda!
Kram J
