Vilken härlig dag! Den har gått i motionens tecken kan jag lova…
Jag skulle ta en nätt och lätt liten jogg på fjället…Hihihihi, vad jag fick äta upp det. Jag hade sett ut vilken runda jag skulle springa och starten var uppe vid Fjällgården i Åre, typ mitt en i av alla dessa backar…
Först gick det uppför, sen gick det lite mer uppför, sen gick det ännu mera uppför, sen fortsatte det ännu mera uppför och till sist hade jag 200 meter kvar till toppen!
Vilka jävulska lut uppför (ursäkta svordomen, men den behövs här) Du måste själv uppleva det för att förstå.
Regnet fullkomligt öste ner medan jag kämpade på uppför. Men vet du vad som hände när jag kom upp på toppen…? Jo då kom solen fram!
Herregud så vackert. Jag blir nästan religös de gånger jag ser en sån vidunderlig utsikt…
Helt plötsligt när jag står där så ringer pappan och Elsa. Pappan stönar och kämpar på i andra ändan och undrar när i hela friden det ska sluta gå uppför…hahahaha, de har även de gått upp den där branta vägen och pappan har burit Elsa i Haglöfs sittryggsäck hela vägen. Gissa vem som var mer än genomsvettig, hahahaha.
Så vi stannade på toppen och begrundade vidderna…Elsa begrundade vattenpölarna:)
Sen min vän bar det av nerför…Men dra mig på trissor va nerför det var…jag sprang utför hela vägen, gissa om det kändes i låren, hahahaha.
Jag har verkligen fått mig en genomkörare av rang inför lördagen och valet av skor är självklart…det blir dubbat…då behöver jag aldrig vara rädd för att halka.
Hoppas du haft en fin dag!
Kram Mamman
Ha ha ha ? Vilja tuffingar ni är,,. vad månne det bli av Elsa, med såna föräldrar ? Vilken fantastisk natur, så fantastiskt vackert. Hoppas du inte har helt stumma lår imorn, med tanke på nedförslutet. Kram
Hahahaha, vi är nog lite tokiga??? Men så skoj det var! Jag får massage ikväll och benen känns faktiskt helt okeja, än så länge? Kram