Elsas Dagbok

Hej fina!

Nu sitter jag hemma i soffan och skriver till dig. Har varit och tagit bort min hudförändring idag och det visade sig enligt läkare på hud i Gävle att det var ett så kallat basiliom.

Jag har haft en sån förut och kände på mig att jag fått ännu en.

Basiliom räknas till cancer men den räknas till ickemelanom gruppen dvs den sprider sig inte. Den växer långsamt i huden och kan bli till ett sår som inte läker. Läs gärna mer HÄR om du vill.

Det sägs att du inte ska ångra det du gjort i ditt liv men det finns en sak som jag ångrar så rackarns mycket. Det är mina idiotiska solvanor som ung.

Jag är så ljus i min hy, lite rödlätt och i mina ungdomsdagar så skulle du bara vara brun. Det fanns inget annat alternativ. Kom jag hem från utlandet och inte blivit brun så fick jag verkligen höra det från alla håll. Det knäckte mig många gånger. Jag kunde t o m lägga mig i ett solarium efter en utlandsvistelse eftersom jag skämdes över att inte blivit brun.

Det spelade aldrig nån roll hur mycket jag solade. Jag blev aldrig brun! Detta ledde tyvärr till att jag utsatte mig för något som jag idag får betala för.

Tyvärr var det ingen som sa något om hur farligt det kunde vara att sola fel. Sjukvården var inte lika upplyst som idag och jag var alldeles för naiv för att fatta. Jag saknade kunskapen och erfarenheten som jag har idag.

Idag skiter jag fullständigt om jag är brun. Jag är hellre vit än utsätter mig för solen. Självklart så vet jag att solen är nyttig i rätt mängd och under rätt tid men jag skulle aldrig komma på idén att sola för att bli brun. För jag blir inte brun och jag tänker göra allt i min makt för att skydda mig själv.

Nu har doktorn ordinerat penicillin i 10 dagar, ingen träning och så ska jag hålla benet så sträckt som möjligt i fyra dagar…Roligt? Not!

Så snälla du…tänk över dina solvanor och även dina barns ifall du har några. Våga lägga dig i om du har en vän som du ser har dåliga vanor när det kommer till solning. Gör inget som du kommer att ångra om många år. Och du tänk inte att det händer aldrig mig…Var rädd om dig, det finns bara en av dig.

 Kram Jossan