Godmorgon fina!
Sen jag kom hem från mitt 24 hh träningsdygn så är Elsa som fastklistrad vid sin mamma. Det är som om hon går igenom nån slags separationsfas just nu.
Hon har varit ledsen varje morgon jag lämnat henne på föris och det gör så rackarns ont i mammahjärtat. Igår var jag på vippen att gå tillbaka, hämta henne och åka hem.
Hon säger hela tiden att ”jag är mammis” vill helst krypa in i mig om det gick och på kvällen när vi ska sova så vill hon att jag ska ligga och hålla om henne hårt. Vi ligger så nära varandra att inget kommer emellan, inte ens ett tunt papper.
När vi skulle sova igår kväll så frågade jag om hon saknade mamma när vi inte var tillsammans och hon svarade ja. Älskade unge. Jag sa då att mamma alltid är med dig Elsa i ditt hjärta även om du inte kan se mamma. Det är inte så enkelt att vara liten ibland…eller mamma.
Vi hade i alla fall en mysig kväll igår och jag och Elsa var ute och lekte en hel del. Vädret visade sig från en riktigt fin sida, tack för det.
Vi kastade bland annat stenar i vattnet.
När vi kom in så hjälpte hon pappan lite med målningen i garderobsrummet:)
Nu hoppas vi att alla får en härlig torsdag.
Kram Mamman
Freja är fortfarande en riktig ”mammis”. Hon vill gärna vara nära mig och vill kramas och pussas hela tiden :)
Det var inte längesedan jag fick smyga iväg till träningen för att hon inte skulle se att jag for hemifrån när hon lagt sig. Hon blev helt förstörd någon kväll då jag skulle åka och vägrade släppa taget om mig. Det var som att hon aldrig mer skulle få se mig :(
Åh så är det hos oss nu också. Elsa har alltid varit en mammis men nu är det mer än mest. Imorse gick det i alla fall jättebra att lämna på föris. Hon skrattade och var glad. Snart ses vi ju? Kram