Livat på torpet

Då var grabbarna klippt … Syns det att lill grabben är lycklig? Jag kände mig feg, mellan ungen var modig. Vid frågan vem som skulle klippas först var han snabb upp i stolen. Han tyckte ”frissan” kunde strunta i kammen och börja klippa direkt. Och han berättade att han ville se ut som storebror. Resultatet blev strålande!…

Sista dagen med lockarna … Ungen är fortfarande bestämd, lockarna SKA klippas bort. Tydligen är det någon som sagt att det är ”tjejhår” och vilken kille vill liksom ha det? Men ungen tar det med ro medan mammahjärtat snyftar till lite. Tur han är tuffare än mamma. Helst hade han ”målat” håret rött också precis ”moster” Karin gjort. Så…

”Jag fattar ingenting för jag är så liten” … sen håller ungen upp tre fingrar istället för fyra. Shit. Ungen kan fulspel. Och jag har fått äta upp att jag kaxigt sagt ”mina barn har då aaaaaldrig klippt sig själv”. Men det har dom ju inte heller. Förens igår. Men nån gång ska vara den…