Cecilia Ehrling Danermark

Hej!

Freddan här, Cissis blivande man.

Nu är det strax dags för mig och Cissi att komma i form till vårt bröllop. Vi kommer ha en helt egen dietist och PT som kommer hjälpa oss. Med anledning av det har jag fått uppdraget att gästskriva här på Cissis blogg för att berätta om våra framsteg. Ca en gång i veckan kommer jag berätta om hur vi tränar, vad vi äter och allt runt omkring. Ja, helt enkelt om hur det går för oss när det kommer till att komma i bröllopskläderna. Det är ju inte så länge kvar så det är hög tid för oss att sätta igång. Just nu är jag inte ens i närheten av att kunna knäppa byxorna jag ska ha. 🙂 Hoppas ni tycker det är ok att jag ”lånar” hennes blogg.

Tänkte först att jag skulle inleda med att berätta lite mer om vem jag är och vad jag har för bakgrund men kom fram till att jag inte skulle göra det. För det första så kanske ni ger blanka tusan i vem jag är och för det andra så är jag minst sagt dålig på att göra långa historier korta så ni skulle garanterat ha tröttnat innan ni ens kommit halvvägs. Jag är förvånad om ni ens orkat så här långt. 🙂

Hur som helst, nu till våra planer att komma i riktigt bra form tills vi gifter oss och åker till Maldiverna. (bilden ovan är dock inte från Maldiverna. Den är från en av alla fantastiska stränder där jag bodde i Australien)

Man kanske har en bild av att vi, framför allt Cissi, tränar mycket. Den bilden skildrar inte riktigt verkligheten. Visst händer det att vi tränar, men vi är periodare. Det kan gå en månad när vi tränar jättemycket och sen kan det gå två månader utan att vi tränar alls. Just nu är vi, framför allt jag, allt annat än i form. Eller ja, rund är ju också en form men kanske inte den formen man önskar. 🙂

Semestern har verkligen hjälpt till att komma långt ifrån den form man önskar och som man trivs som bäst med. För oss vanligt dödliga som inte är elitidrottare handlar de ju framför allt om att trivas med sig själv, inte att ha så mycket muskler eller väga så lite som möjligt. Det handlar kort och gott om att man ska må bra, både fysiskt och psykiskt.

När jag bodde i Australien gjorde jag en rejäl livsstilförvandling (mer om det någon annan gång) och jag utbildade mig till PT. Utöver det har jag ca 20 års erfarenhet som gymnastiktränare, både på klubb- och landslagsnivå med både EM- och SM-medaljer i skokartongen. Dessvärre har jag inte lyckats bibehålla den livsstilen sen jag flyttade hem till Sverige men nu ska det blir ändring på det.

Vi vet egentligen exakt hur vi ska göra men både jag och Cissi har ganska dåliga karaktärer så det blir lätt att vi slarvar med både mat och träning. Nu har vi dock fått chansen att ha ett proffs som kommer guida, coacha och peppa oss. Som jag nämnde i inledningen kommer vi ha en helt egen Robin. Robin är dietist och PT (mer om honom när vi lärt känna honom lite bättre). Hans ord kommer vara vår lag under kommande månader och nu på söndag sätter vi igång.

Det är med skräckblandad förtjusning som vi ser fram emot kommande månader. Måste erkänna att jag är mest orolig för att inte få äta vad och när jag vill. Det känns värre än hård träning. Både jag och Cissi gillar egentligen hård träning så det ska bara bli kul. Det svåra brukar ju vara att få träningen till en vana men när man väl kommit över den tröskeln kommer det förhoppningsvis gå av bara farten.

Nu på söndag har vi som sagt får första träff med Robin så nästa vecka lovar jag att återkomma med en uppdatering om vilka förhållningsregler kring mat vi fått samt hur mycket och vad vi kommer träna. Jag kommer också återkomma med våra startmått (midja, vikt, osv). I alla fall mina, vet inte än om Cissi vågar outa sina. Haha! :p

Vi kommer även ta både före- och efterbilder. När/om vi kommer dela med oss av de förstnämnda törs jag inte svara på nu. Det är nämligen ingen rolig syn. Haha! 😀

Hörs nästa vecka!

//Freddan