Tack snälla för alla tips om hur jag ska serva två kids själva i fem dagar. Det är första gången för mig hittills, under så ”lång tid”. Men det går bra hittills. Gjorde enkel mat som reder sig själv igår, enligt tips och gick och la mig klockan tio på kvällen som ni föreslog. Alla sov i vår säng. Stark och utvilad. Det gör ju mycket.
Till en helt annan grej jag funderat på. Hur ska man komma runt det här med föräldraledighet så länge det är kvinnor som är gravida, föder barn och ammar? Jag menar, hur samhället än gör sitt bästa att jämställas och att föräldrapenningstaket är höjt till drygt 44 000 kr så undrar jag hur det är tänkt att kvinnor ska få samma fördelar i livet som män? Första fem månaderna är det ju så att de flesta kvinnor VILL vara med sina barn, dels är det rent praktiskt nödvändigt i flera fall för att vi ammar men sedan finns det ju starka biologiska band. De biologiska banden förstärks ju avsevärt under den perioden och pappan är ganska länge förälder nummer två.
Män tjänar fortfarande i snitt 12% mer än kvinnor. Så låt säga att du får ut 80% av din lön och den råkar vara 40 000 kr och din man tjänar 12% till då är det ju ett större ekonomiskt tapp för honom att vara hemma så därför kanske man för familjens bästa prioriterar att han ska jobba. Dessutom måste man på flera arbetsplatser informera flera månader i förtid att man ska vara föräldraledig och hur mycket. Det är alldeles för statiskt tänker jag.
Låt spekulera i vad risken är: Under den perioden (ifall han inte är det) blir befordrad eller nya spännande möjligheter dyker upp och får helt enkelt nya arbetsuppgifter. Du som mamma kommer däremot tillbaka till en tjänst du kanske växt ur alternativt har förändrats. Det är ju inte alls ovanligt att kvinnor byter arbetsplats eller tjänst efter föräldraledigheten.
Jag tror på att lösningen ska vara ,om kvinnor vill att få arbeta med bebis som alternativ för att vara föräldralediga på heltid. Man kanske kan jobba 25-50 procent beroende på barnets ålder och typ av arbetsbelastning, det är ju faktiskt superlätt att jobba första månaderna. Idag är det ju inte längre helt nödvändigt att vara inne på arbetsplatsen rent fysiskt för att kunna arbeta. Då måste det ju kunna möjliggöras för att FÅ fortsätta arbeta istället för att gå på hel föräldraledighet. Är det inte det som är lösningen (OM – det finns någon) eller vad tror ni?
Alla är ju inte sugna på det utan vill vara hemma med bebisen. Men om jag hade varit politiker och arbetsgivare hade jag bestämt att båda föräldrarna hade fått varit hemma första månaden tillsammans. Sedan får mamman och pappan båda arbeta och det ska finnas en högre flexibilitet hos arbetsgivarna på den fronten för att möjliggöra jämställdheten. Det kanske mest är ett kommunikativt begrepp. Men ett viktigt sådant.
i mitt drömsamhälle hade vi delat lika, alltså att båda föräldrarna arbetar 50% och är föräldraledig 50%, typ halva veckan var! Sen tänker jag att samhället måste förändras lite, att pengar inte ska vara allt vi stävar efter.
Förstår tanken för de som vill jobba & att man inte ska behöva bli bortglömd för att man inte är på plats en viss tid. Önskar också de fanns mer flexibilitet kring vilka tider man jobbar, kanske också finns möjligheter att göra karriär trots att man ”bara” jobbar 75%.. Sen de här eviga snacket om att dela lika så kvinnans lön ökar. JÄVLA BULLSHIT! (Ursäkta men blir så förbannad).
Jag vill vara hemma, min man inte lika mycket men jo vi älskar vår son precis lika mycket! Men att jag som kvinna ska offra tid med min son för stt lönen ska gå upp? Varför i hela friden ska kvinnan offra ännu mer? Ja så ser jag det när jag inte vill gå tillbaka än! Eloge till de som delar men tycker det är upp till var & en. Däremot tycker jag att pensionen inte ska stå stilla när man är hemma. För de gör den ju mest första året när man tar ut minst dagar & pga amning & återhämtning är de ju oftast kvinnan som är hemma första passet. Hjärtefråga för mig & den gör mig verkl förbannad, så ursäkta långt inlägg 🙂
Med första barnet var maken hemma från 3.5 månad till drygt 12 månader. Vi möttes av att jag var en dålig mamma och han var en underbar pappa. Sen var jag hemma.
Med andra barnet var jag hemma till ca 1 år. Från 3 mån jobbade jag och 10-20 % vilket funkade bra även om det var en utmaning då jag hade barn nr 1 hemma också.
I efterhand hade jag föredragit att jobba 50%på jobbet och delat på föräldraledigheten. Det var inget vi då tyckte fungerade eftersom vi båda är drivna i våra arbeten.
Dock har jag en man som tycker det är viktigt att vara med barnen och som fick en jättebra kontakt med nr 1 medan nr 2 var mera mammig. 😉
Tycker inte om iden att båda föräldrarna ska arbeta efter 1 månad. Det skulle skapa mer klyftor och ojämlikhet i samhället. Finns många jobb där man faktiskt måste vara närvarande. Att dela lika 8 månader var bårde vara en självklarhet. Om man vill ha ett barn borde man oxå ta ansvaret för det och första året behöver ett barn en av sina föräldrar, knyta an.
Förstår inte heller vad du menar med att första månaderna är det enkelt att jobba och att sen lägga in att både mamman och pappan skulle vara hemma tillsammans först månaden. Hur gå det ihop sig? Du menar säkert oxå att för dig va det enkelt att jobba de första månaderna?
Tycker att vi ska slå vakt om vår fantastiska fl som vi har i Sverige. Att få möjligheten att ta ett break i arbetslivet och ta hand om vår framtid måste vara viktigast.
Mina egna förslag är att första året fl skulle vara pensionsgrundand, skulle gynna alla. Sätt högre prestige i att vara fl, speciellt för män.
Eftersom kvinnor tjäna mindre än män, så borde vi inte gå ner i tid efter fl, känner många som jobbar 75% i över 17 år för att kunna ta hand om barn och hem, här har vi den stora kvinnofällan. Inte att vi tar ett break i vår kärriär.
Sen är det viktigt att vårda sina kontakter när man är fl, men det har inget med att man ska ut och jobba.
Redan nu kan båda föräldrarna vara hemma tillsammans, de s k 30 dubbeldagarna. De kan t o m ha kommit upp till 60 dagar härvidlag.. ej säker.. Håller med om grundtanken.
Jag blev totalt bortglömd och förflyttad efter föräldraledighet och då var jag bara borta 5 månader för att jag ville jobba och vara en del av min arbetsplats. Jag tror dock lösningen är att man delar så att män blir lika obekväma dom kvinnor. Som det är nu får man ju vara ledig 30 dagar ihop och man får jobba deltid så det du beskriver är väl möjligt i dagens system? Vi bytte tidigt för att sedan byta igen. Positivt – båda kan barnet och har varit hemma med litet barn och att jag inte var borta så länge.
Negativt- man måste ”börja” och ”sluta” två gånger.
Jag tror om män och kvinnor faktiskt delar lika i antal dagar kommer alla ha lika mycket nackdelar av det och kanske chefer (i alla fall de med barn) har större förståelse i och med egen erfarenhet.