Anitha Schulman

Jag älskar Edward, han dök upp i mitt liv en tidig höst 2008. Jag jobbade som varumärkesansvarig för TV8 och dåvarande programchef Thomas Hall sa ”häng med här så ska jag visa dig nått jag tror du kommer gilla”. Ekonomireportern Peter Andersson som jobbade för Finansnytt hade hittat en man nere i något arkiv på Centrum för Näringslivshistoria och gjort ett reportage med honom om något som rörde finans och matkultur.

Thomas berättade att de funderade på att spela in en ”pilot”, alltså ett test-teve-avsnitt med den här mannen och undrade om det var en bra idé. Det tyckte jag verkligen var en bra idé. Hade ju typ aldrig sett något liknande. Några veckor senare så möttes jag och Thomas igen och kollade på det som var ett försök till Edwards första teveserie. Mellan Skål och Vägg. Det var riktigt lärorikt men mest underhållande var nog Edward, han var verkligen en stjärna. Man kunde nog sätta in honom i vilket sammanhang som helst. Han var något helt annat. Sen var det omorganisation i kanalhuset och allmänt tumultartat när hela ledningen gjordes om under några veckor. Detta påverkade såklart hela vinterns kampanjupplägg. Ut åkte reklambyrån etc. Kvar satt jag. Men det var inte svårt att associera helt fritt när det kom till Edward. Fick lite Rembrantsk feeling på en ljussättning och att det skulle vara hovdamer som tjuvkikade på denne jovialiske man och hans kompanjon. I tidsenlig miljö. På juldagen 2008 lyckades jag få ihop ett team. En kompis Anna som var set designer och min kompis Emma som är fotograf. Som statister ringde jag en annan kompis Anna Maria och Manfred Aronssons gamla trainee Lina (numera en mycket god vän) fick agera hovdamer. Sen smällde vi av en himla massa bilder och resultatet blev riktigt fint. Snart tapetserade det halva Sveriges ljustavlor under några veckor.

Sommaren 2009 så var det dags för ett nytt ”Edward program” Han och den mycket gamla teveprofilen och docenten Jab-Öjwind Swahn  bl.a. känd för sina raffinerade dubbelglasögon skulle plåtas. Nere på Österlen  skulle vi fotografera kampanjbilden till Edward Bloms Gästabud. Jag minns att jag flög ett lunchflyg ner från Bromma dagen innan och bodde på hotell på kvällen. Jag hade med mig en hel del sjuka grejer i packningen och fixade resten på plats i Lund. Emma, fotografen hade fått order om att låna ett riktigt stort äpple, och en jordgubbe från hennes mammas tygaffär, köpa en gigantisk polkagris och se till att få tag i en gädda.

Den här gången var budgeten tajtare men ambitionen snäppet högre min kompis Lotta fick hyra grejer efter överenskommelse på SVT-rekvisita. På plats så gjorde jag och Emma allt själva. Min idé var att de skulle vara på en bisarr pickninck. Lite Alice i Underlandet  möter Österlen. Där skulle Edward och Jan-Öjwind  sitta i stråhatt och se allmänt fryntliga ut. Allt fuckade upp. Vi var försenade med att få klart setet, polkagrisen smälte, gäddan stank i den heta solen. Det var flugor överallt Edward och Jan-Öjwind åkte fel och blev en dryg timme sena. Med på set skulle vi ha en riktig griskulting och en killing i koppel. Det var en vacker tanke men helt vansinnigt i praktiken. Vi kanske lyckades trycka av tre bilder innan gris och get hade rivit hela set och vi fick bygga upp det igen. Den som ställde till det värst och var mest bångstyrig var grisen så den blev ”avskedad” på plats. Vi lyckades kanske ta tio bilder totalt och hade panik. Tänk om ”vi inte hade bilden” men vi klarade det. Man kanske tror att det är något slags montage men allt som är på bilder är där. Hysteriskt men kul. Körde sjukt fort till flygplatsen för att hinna med flyget hem.

Men stor eloge till Edward och J-Ö som inte klagade en sekund.

Blev så glad när jag såg Edwards nya kokbok. Det känns ju faktiskt lite som de blivit inspirerade av våra gamla fotograferingar. Inte vet jag om det är så. Men kul var det hur som helst att jobba med Edward. Resten är historia…