Snart öppnar jag och Rami butiken på Roslagsgatan och det är högt tempo nu på ALLT. Ibland fattar jag verkligen inte vad jag håller på med för det är sådant sjukt tryck på allt. Allt är skört. Skulle Penny bli sjuk exempelvis, så skulle liksom en vecka krackelera i småbitar och dygnet bli oerhört mycket kortare. Jag insåg häromdagen att det är fan gay man ska vara.
Heeelt öppna agendor. Högpresterande, inga tider att passa, har man en snubbe så jobbar han garanterat lika mycket som en själv. Vill man gå på en sen middag så gör man det. Spontanitetens bästa vän. Dygnets timmar är på något outgrundligt vis så många fler ifall man bara – i princip bara har sig själv att bry sig om. Om denna gay skaffar barn så kan man ju ge sig fan på att de skaffar nanny. De är så jäkla bra på att göra det lätt för sig själva. Fan. Avis. Stay gay.
Är det bara gay föräldrar som skaffar nanny? Calle o du har ju nanny som det ni verkar använda er av mer än någon ens kan tänka på… Så göra det lätt för sig, ja det kan man nog göra även om man inte är gay. Det har Calle o du bevisat!!!
Hej!
Lycka till med den nya butiken! Det skulle vara jättespännande med ett inlägg om hur du skapar dina mönster. Vad använder du för dataprogram osv. Tack på förhand!
Kul text, roligt inlägg:)
Varför måste man vara gay för att ha det så? Idiotiskt inlägg.