Anitha Schulman

Fy fan vad det är tufft

Jag fick ett litet bryt idag. Började böla som ett barn inför min stackar PT Cai som såg mindre chockad ut. När jag fick det svart på vitt att det FORTFARANDE är 4 kg kvar till målvikt då brast det.

Visst har jag gått ner sju kg och 13% kroppsfett på ett halvår. Men så oerhört tungt. Att slåss för varenda gram. Jag som alltid bara behövt titta på vågen och aldrig pendlat mer än 3 kg upp och ner mitt vuxna liv. Kämpar som ett litet djur.

Jag äter bättre, jag tränar oerhört mycket mer än vad jag någonsin gjort. Men jag tappar mindre än någonsin. Det är SÅ orättvist och så fruktansvärt tråkigt att tänka på varenda kalori man stoppar i sig. Nu dubblar vi passen och målet är att gå ner ett kg i veckan hela juni. Jag VET att jag kommer fixa det.

Men nu är det tungt. Hatar allt idag. Buhu.

20120524-120045.jpg

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anna

    Ge fan i vågen!! När du är såhär nära ditt mål är det dags att fokusera enbart på fettprocent, mått, hur kläderna sitter, HUR DU MÅR.

    Passa dig också för att äta för lite, om du har ätit få kalorier under en längre period går din kropp in i svältläge pga all stress. Din PT bör förstås veta allt detta, men låt denne inte sätta dig på något galen 1200 kalorier-diet.

    Tänk på helheten, att det måste bli en livsstil för att funka. Ja, man måste kämpa men det ska inte vara SÅ svårt att upprätthålla. Kanske behöver du ett break på en vecka där du låter kroppen återhämta sig och fatta att du är okej och inte kommer svälta ihjäl. Vila från intensiv träning och ät lite mer (men fortfarande hälsosamt) än vanligt. Kanske kommer du gå upp ett kilo men det kommer vara lättare att gå ner sen.

    Och 1 kg/vecka är inte ett hälsosamt mål. Du ska inte gå ner mer än 10% av din kroppsvikt per vecka.
    Ge inte upp!

  2. Elin

    Kom ihåg en sak bara, att vikten kan vara den samma fast måtten blir mindre…stirra dig inte för blind på siffror på vågen. Kämpa på fina du!!

  3. Linda

    Stirra dig inte blind på vågen Anitha! Du är smartare än så! Muskler väger mer och tar dessutom mindre plats än fett. Gå på hur kläderna sitter och hur kroppen känns. Annars är det bäddat för en evig kamp! Träning ska inte ångestladdat utan roligt och utmanande.

    Kram

  4. Ann

    Jag håller också på och kämpar och tränar och har mig och det går sååå långsamt nedåt. Att det ska vara så svårt.. Är det för att man har fött barn eller är det för att man är äldre. Värdelöst är det ialla fall men det är ju bara att kämpa på och försöka behålla motivationen uppe. Vi får peppa varann.

  5. Sofia

    4 kilo känns aningens överdrivet att böla om. Med tanke på rubriken och bilden så trodde jag någon hade dött. Perspektiv?

  6. KarinH

    Men kära du! Inte konstigt alls, muskler väger mer än fett. Skit i kilona kolla dina mått och spegelbilden istället!!

  7. Line

    Åh, vilken søt kommentar du har fått fra Ida. Les den, og vær snäll mot deg selv. Du kommer klara det!

  8. Sophie

    Jag vet hur det är, fick min son för snart 2 år sen och ligger också en del kilo plus. Detoxar nu och har börjat träna, så om du vill se en rosa gris som kämpar, kolla på sophieandthecity.net och känn dig lite snygg i jämförelse!

  9. Ida

    Även om det kanske är föga tröst så gick jag förbi dig på Odengatan igår och tyckte att du STRÅLADE. Så himla vacker på alla sätt. Ville egentligen gå fram och säga det men du såg lite stressad ut. Klart du lyckas gå ner dina sista kilo men även på vägen dit är du otroligt fin.

  10. Veronica

    Know the feeling.
    Allt handlar om att ha ett mål, vare sig det är att skriva en bok, gå ned i vikt eller slutföra ett projekt. När målet inte nås så är det en motgång…bit ihop. Always.

  11. Fia

    Är det så viktigt va du väger då? Isf kanske du får sluta med styrketräning och börja löpa ist.

  12. Sg

    Önskar lycka till men vart rädd om sig – jag själv har sååå lätt för att hasta … Pajade nyss knäet då jag tränade för intensivt, jag menar i det stora hela spelar ju inte några månader+ ngn roll … Juni el september typ! Stanna upp å njut emellanåt :). Kör långsiktigt vad gäller målet så du
    inte pajar dig å kroppen din! Kram Sg

  13. Tiina

    Så himla skönt att höra det du skriver. Är i samma sits efter graviditeten…(3 år sen) jag tränar, men ger upp jämt och ständigt eftersom det aldrig händer ngt. Så ”gött” att höra att det inte alltid är en dans på rosor. Och självklart är jag oxå avis på dig som kan ha en personlig tränare. Det skulle jag oxa haft om det fanns möjlighet, inte för att jag tror att det är lättare, träningen lär ju vara mkt tuffare, men det är ngn som kan puscha dig och vet hur du ska träna. Grattis och lycka till!!

  14. Jenny

    Hang in there! Det kommer gå. Alla muskler du byggt väger och -13% i kroppsfett är superbra jobbat! Du vet säkert allt du ska göra så jag vill bara säga: kämpa på! En vacker dag är du där och då kommer du känna dig oerhört nöjd!

  15. Emma

    – 13% i kroppsfett är ju helt fantastiskt! Om du kollar cm istället för kg, hur ser det ut då? (Och du fortsätt träna, barnvagnspromenader i all ära men på de bilder jag sett av din träning verkar du ju ha fruktansvärt roligt!)

  16. Michelle

    Hejsan, jag har inte riktigt följt din träning och viktnedgång så du kanske redan kollat upp det. Men det jag tänkte på var din sköldkörtel. Jag har själv för lågt värde på min min sköldkörtelhormon. Det spelar ingen roll hur bra jag äter eller hur mycket jag tränar. Det är som ingojsat tuggummi i håret. Vikten ger inte med sig. Jag ligger inom det normala värdet men högt inom det normala. Så trots den lilla ändringen så stannar vikten upp totalt. Värt att kolla upp om du inte gjort det innan. Lycka till

  17. Camilla

    Det är förjävligt! Jag är i samma sits och jag vet inte om det är ett resultat av att man testat lite för många dieter genom åren. Var som en sparris genom uppväxten och runt 30 gick det visst inte att leva på godispåsedieten längre 🙁 . Har svultit genom VLCD, kört LCHF, Gi osv allt med gott resultat… ända tills nu (36 år). Kroppen vägrar hänga med längre, vet inte om det är graviditeten eller åldern som tagit ut sin rätt, eller att den är helt förvirrad av alla konstiga dieter den blivit utsatt för. Jag äter idag ”normalt”, små portioner med bra mat på vardagarna, aldrig socker eller vitt bröd, unnar mig något gott eventuellt under helgen. Springer och cyklar regelbundet. Inte ett skit händer, tvärtom, är pluffsigare än någonsin. Deppigt då det är jobbigt att se andra smalisar trycka i sig vad som helst, precis som jag kunde göra förr. Stort lycka till, Skönt att du har en PT att ställa mot väggen om det inte lyckas :-), man vill ju gärna kunna skylla på någon ;-). Jag följer din kamp med stort intresse!

  18. Malin

    Skriv din kommentar här!
    Njut av nuet istället för att fokusera på träningen. Promenera till jobb, skippa bussen, barnvagnspromenader, cykla med Penny där bak. Måste vara oehört jobbigt att tänka vikt hela tiden. Slutar du upp med det, kör lite vardagsmotion, så tror jag kilona kommer rasa. och du – 4kg – det är väl inte så mycket egentligen… Har förresten för mig att du skrev i tidigare inlägg att man just INTE skulle tänka vikt, INTE banta, vara nöjd med den man var… Njut nu istället av livet

  19. Annica

    1 kilo i veckan?!? Det är lite mycket :/ Gå ner i vikt är bättre att ha som mål under en lång period, satsa på målvikten till nyår?

  20. mary

    När du tränar och äter rätt så får det inte handla om kilon. Du är i så mycket bättre form än du anar Anitha. SLÄNG den där vågen i väggen! Muskler väger mer än fett.

Comments are closed.