Hej måndag!
TACK SNÄLLA ALLA NI SOM TRYCKTE PÅ HJÄRTAT IGÅR!
Om ni gillar inläggen får ni gärna fortsätta trycka uppskattar det massor!!! Ni hittar hjärtat längst ner i inlägget.
Hon har spanska prov idag mitt stora hjärta. 2 lektioner innan provet har de haft vikarier. Det där med förhör och prov har blivit så stort för henne. Vissa lärare är väldigt tydliga och gör det enkelt för henne. Vi pratar mycket om det hemma och hon försöker bemöta lärarna och berätta när hon inte förstår. Hon har blivit så otroligt studieinriktad och vi gör allt för att hjälpa henne men det är inte helt enkelt.
Igår var hon inte alls på humör och igår kväll när hon gått och lagt sig började hon messa mig om att hon inte ville gå till skolan. Det var inte så att hon hoppade upp i morse direkt. Hon önskade nog att jag bara skulle låta henne ligga kvar. Å mitt mamma hjärta hade mer än gärna gjort det men jag tänker att jag inte gör henne en tjänst. Hon kom upp till slut och hon är i skolan nu. Vi pratade på vägen och jag tror jag lyckades peppa henne lite granna.
Dom börjar bli så stora mina tjejer och nya utmaningar väntar för oss som föräldrar. Så mycket som man själv tycker är så obetydligt men som blir så otroligt stort för dom. Ett ord, ett mess en handling. Vi pratar mycket både enskilt och tillsammans tror det är en bra början.
Fick en fråga igår på mitt instagram angående tjejerna och framför allt då trillingarna. Om det är så att 2 av dom är lite närmare varandra och om då en 3:e hamnar lite utanför. Det där med att leka 3 tjejer… Var tvungen att tänka efter lite granna igår när jag fick frågan men det händer faktiskt nästan aldrig. Antingen så gör de saker för sig själva eller så hänger de alla 3 tillsammans. Mollie är med ibland men oftast drar hon sig faktiskt undan hon behöver mycket mer tid för sig själv än dom andra. Hon är den som verkligen hänger på sitt rum vilket dom andra 3 nästan aldrig gör. Mina tankar är att det är inte 2 som är mer lika utan att de är så olika alla 4 med sina olika personligheter. Att de liksom kompletterar varandra och att de verkligen tycker om att vara med varandra. Sedan är de ju såklart så vana av att ha varandra i närheten att det blir ensamt och tomt utan varandra. De är liksom inte vana vid att vara just ensamma och uppskattar det inte riktigt än heller det kanske kommer.
Sedan väljer dom att vara mer ifrån varandra lite mer i skolan men där finns det ju möjlighet till att hänga med så många andra kompisar inte bara med varandra.
Önskar er alla en underbar dag!
KRAM
.
