När det ofattbara händer

Nu ska jag vara igång

I vanlig ordning hade jag svårt att somna igår så jag letade fram ett styrketräningsprogram för nybörjare 3 ggr i veckan och idag tog jag mig till gymmet och utförde nästan allt jag skulle göra. Jag hade löjligt låga vikter och klarade inte av alla reps när jag gjorde crunches på en sån där boll men jag gick igenom hela programmet, så det så! L följde med under stora protester men hade roligt när vi väl var på plats, jag tycker inte om att vara ensam på gymmet då det spökar där. Det var under en riktigt kort period på ca 5 månader som jag uppehöll mig på gymmet med ett helt okej resultat innan jag bytte arbetsplats och fick lite ändrade tider, då gick inte pusslet ihop då barnen var mindre och M bodde inte med oss då. Hur som helst, en lördag var jag ensam där före mitt kvällspass och kände ett litet obehag under tiden jag var där, tyckte att någon gick förbi i ögonvrån flera gånger men det var såklart ingen där. Jag snabbade mig igenom det jag ville göra och halvsprang därifrån. När jag hade bytt om till arbetskläder och kom upp på avdelningen skulle en kollega ner och träna efter sitt dagpass så jag berättade att jag lämnade stereon igång då jag inte hade vågat stänga av den. Dagen efter när samma kollega kommer till jobbet berättade hon vad som hade hänt när hon tränade, lamporna längre bort hade tänts och släckts men hon tänkte inte mer på det annat än att det är lite märkligt. Hon var också helt ensam där vilket hon visste med säkerhet då hon, som vanligt, kollat igenom alla rum innan start och gick till maskinerna som är precis vid (den enda) ingången. Men när hon sitter i roddmaskinen och har kört en stund så är den någon som tittar fram runt hörnet precis framför henne. Kollegan tog sina saker och gick därifrån, sedan dess vågar jag inte vara själv där.

Jag tror inte på spöken egentligen men ändå så gör jag det, vissa saker som har hänt på jobbet är svåra att förklara. Denna före detta kollega kan se och känna av sånt där. Jag tror på henne då vi har varit med om en väldigt konstig upplevelse hos en patient som var döende och hon kunde berätta vem mer som fanns i rummet med oss men som inte syntes. Många oförklarliga upplevelser har jag varit med om, vissa mer läskiga än andra.

Tanken var att skriva om min återkomst till gymmet och det blev sladdade in på spöken istället, så kan det gå!

Spökgymmet idag, kul att vara tillbaka.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.