När det ofattbara händer – Att leva vidare utan sitt barn
Emelie

När det ofattbara händer

Sista fredagen i november

Det går inte en dag utan att jag saknar dig, jag tänker på dig nästan hela tiden. Du är med mig varje andetag jag tar, varje hjärtslag. Även fast du inte är här har jag dig hos mig. Jag tänker på hur din pyttelilla näsa kändes mot min näsa. Dina runda och mjuka kinder som var gjorda att få otaliga pussar.

Jag förstår inte varför du inte fick leva, jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden så jag får tillbaka dig. Min lilla Bettis.

Den här veckan har varit tung, mycket ångest. Tankarna flyger omkring överallt och jag har haft svårt att komma ihåg saker. Huvudvärken har varit hemsk. Idag fick jag lite energi och började städa men fick inte gjort allt jag ville ha gjort, jag vill rensa bort en hel del men jag hann aldrig ens dit. Jag ska fortsätta vika tvätt och kanske jag kan börja rensa imorgon istället.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (0)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.