Idag va det dags för tjejkväll hemma hos Sandra. Vi firade Katrin som fyller år idag.
Sandra har helt underbart hemma hos sig. Det är verkligen otroligt fint, vill bara flytta in!
Maten va så god. Helt otroligt! Mätt mätt mätt..
Vi babblade om allt möjligt! Alltid lika trevligt & vi skrattar verkligen tillsammans
Nästa gång är det min tur att ha tjejkväll. Undra vad jag ska bjuda på då? Jag är inte duktig på att laga mat.
Nu ska jag kura ner mig i soffan. Imorgon får jag besök från Stockholm av fina Chatarina & Frank! Har saknat henne så mycket.
Hej! Bacon lindad kycklingfilé som är fylld med vitlöks creambonjour.. Fyll filéerna och linda in… bryn till lite kvickt i en gjutjärnsgryta (sån med lock till tills det fått en fin yta. häll på rejält med grädde och resten av Cream bonjourlägg på locket och koka tills det är klart. 2 pkt creambonjour till 4 filéer ca 1 pkt bacon / filé… . Servera med klyftpotatis eller liknande skit gott!!!
Hej,
En liten fråga bara. Gillar dina barn fortfarande Doddisarna?
Hej! 🙂 Ja dom sover alltid med sina doddisar
Hoppas ni hade en trevlig kväll 🙂
Brukar aldrig kommentera, men nu bara måste jag skriva av mig, hoppas det är okej.
Har läst din blogg ett tag, hittade hit via linda bloms blogg eller instagram tror jag. Fastnade för att du hade tvillingar. Jag har också tvillingar, två killar på drygt tre år 🙂
Måste säga att jag blev så otroligt illa berörd när du skrev om vad som hänt dig/er för inte alls så länge sen, men din man tänkte jag på. Funderade på hur sjutton en människa är kapabel till att göra något sånt mot en annan. Hur är man funtad då.. ?
Men så idag, helt utan någon större förvarning så säger min sambo, som jag levt med i snart nio år, har två barn med samt att jag nu är gravid i vecka 20 med numer tre.. att han inte älskar mig längre och nog inte har gjort på nästan ett år! Han har även varit otrogen under sommaren med en tjej, en jobbarkompis..
Jag är i sån chock och gråter ibland och är helt tom på ord och tårar i andra. Vad ska jag/vi göra nu? Vi har ju för sjutton barn och hus. Jag pluggar och med min ekonomi skulle jag aldrig klara tre barn och hus eller då kanske lägenhet som det kanske kommer bli nu.
Jag vet inte varför jag skriver det här till dig, men jag tror att jag bara behöver skriva av mig lite, sen hoppas jag inte att det river upp för mycket hos dig.
Han vet inte ens om han vill försöka något mer, prata med någon eller så.. Kan man bara ge upp så lätt? Är nio år inte värda något?
Hej! Jag beklagar verkligen :/ vet hur det känns! Usch & fy.. Du kan kontakta mig på min mail om du vill prata mer ( [email protected] ) många kramar ♡