Är jag lättlurad eller anpassningsbar det är frågan?
Jag tar en titt i spegeln och ser svarta byxor uppdragna till midjan med ett instoppat linne. Tänker att det här var ju både välklätt och snyggt när jag i nästa andetag måste skratta åt mig själv. Hade jag klätt mig så här för några år sedan hade jag nog legat och vridit mig av skratt och tyckt att jag mer eller mindre påminner om Stig- Helmer i sällskapsresan. Det fattas bara ett par tubsockor i remsandaler.
Dessa uppdragna midjor har ju varit på modet för ett antal årtionden sen och när jag tidigare sett detta fenomen har jag alltid tänkt att ”hur skjutton ville man klä sig sådär”. Rumpan ser ju en mil lång ut. Men nu står jag alltså där själv med en egen långrumpa på väg till kurs med jobbet och tycker att jag är riktigt snygg och välklätt för tillfället.
– Hur skjutton gick det till!
Antingen är reklambranschen otroligt duktiga på att manipulera och jag är deras mest lättlurade kandidat eller så får jag helt enkelt skylla på att jag anpassar mig fort..
.
Byxor från Bik bok.
Och det är inte så att detta är ett sällsynt fenomen.. Nej då.. Det händer gång på gång. Exempelvis var det inte läge sedan jag svor på att jag aldrig någonsin skulle gilla utsvängda byxor.. Det modet har jag sett kommit och gå och så nöjt vinkat adjö till. Men nu säger jag tydligen ” Hej och välkommen igen”?!! Jag tycker alltså att denna mordernare tappning av ABBAben är riktigt snygg..
Jag blir nästan förundrad av min egen förmåga att ändra åsikt.
Bild 1 ABBA. 2. Utsvängd byxa från Gina tricot 199:-
Så vad kommer här näst? Utsvängda byxor på män.. Ja jag skrattar nu… Men vem vet om jag får äta upp det också.
För att besvara min inledande fråga så tror jag att jag är ganska lättlurad. Är inte det ganska otäckt egentligen att man påverkas så lätt. Att det man i ena stunden tycker är fult tycker man i nästa är snyggt. Vad hände på vägen liksom…
Undrar vad man skulle tycka var fint om man inte påverkades av något annat än sig själv. Om man var helt opåverkad av omvärlden. Det där ursprungliga. Kanske borde man hitta tillbaka dit fast å andra sidan så är det himla roligt att inspireras av andra. Uppfinningsrikedomen är ju enorm. Man behöver bara gå ut genom dörren så ser du människor som tagna ur ett tidningsrepotage.
Jag tänker åtminstonde att allt är tillåtet – klä dig som du vill, bry dig eller inte bry dig. Skönheten är i betraktarens ögon och stå stark inför negativa influenser från modeindustrin som säger att du inte duger som du är. Det finns inte en mall som alla människor ska klämmas in i. Utan lika många mallar som människor. Bli ditt allra bästa jag.
Minst opåvärkade ögonen är väl kanske barns och ibland kan jag även känna att en del män som inte har mycket för övers till mode (det finns så klart kvinnor oxå) har klara ögon också. Det är kanske därför jag gillar deras uppfattning och att ha dem omkring mig. Den är så ren och ärlig på något vis. Kanske tittar de på mig med mina Stig-Helmer byxor och småler och helt plötsligt står jag med båda fötterna på jorden och ler tillbaka.
Du ser säkert fantastisk ut även om du njuter av modet extra länge ?
Haha, jag vet precis vad du menar med kläderna… Tänk vad påverkad man blir av modeta ändå, problemet med mig är att jag vill ha det på mig när det inte längre är modernt, tar för lång tid på mig att ändra mig ?