Hej, måste bara få skriva av mig om allt som hände i Fredags..
Natten till Fredagen vaknade Matheus upp med feber. Han var kokhett & ville ligga extra nära mig för att kunna somna om igen. Hatar när barnen är sjuka, verkligen hatar. Matheus som redan är väldigt mammig & som gärna hade krupit in i min livmoder igen blir extra närhetstörstande när han är sjuk, så det var extra jobbigt att se hur ledsen han var när Constantin kom hit & hämtade honom. Han sträckte sina små armar mot mig & ville verkligen inte åka..
Där & då, att se honom så gör att hela mitt hjärta brister, det går bokstavligt talat sönder. Hela helgen sitter jag sedan med en oro, ångest & dåligt samvete som äter upp mig & det är svårt att ”njuta” av sin tid då känslorna är någon annanstans.
Men att då, i detta mående få ifrågasättande av folk på instagram ( inte många, men ändå ) & en skuld på mig hur jag kan lämna bort Matheus till C, efter vissa oförlåtliga saker han gjort & i mina tankar om att söka enskild vårdad & speciellt när Matheus är sjuk borde C inte fått ha honom.
Vad tycker ni jag ska göra? Hindra umgänget som han har rätt till enligt lag?. För att klargöra en sak, skulle jag inte låta C få ha sin son så är jag den som kan bli åtalad, jag är den som kan förlora vårdnaden & jag är den som skulle behöva betala 25 000 kr för varje helg jag undanhöll honom från sin Pappa. Det är tyvärr så systemet ser ut, hur sjukt & ångetsladdat det än må vara.
För några helger tidigare i höstas rekommenderade Socialen tillsammans med min Advokat att Matheus skulle sova här hemma även på C helger då han hade tagit dåliga beslut under sina helger som inneburit otrygghet för Matheus, Men detta beslut varade bara till dess att C visade att han förstod & gjorde skillnad, vilket dom nu tycker han gjort genom inte lämna bort Matheus till främlingar på hans helger samt komma på besök hit en kväll i veckan. Det bevisar tydligen att han vill & sen vad som verkligen sker & alla anmälningar han fått till Soc verkar inte göra någon skillnad.
Jag vill att C ska komma oftare för att träffa Matheus i veckorna. Jag är den som krigar att han ska börja prioritera honom mer & jag vet att många säger att jag bara ska sluta. Är han inte intresserad så är han inte.
Jag vet, jag önskar att jag bara kunde luta mig tillbaka & känna att det är han som verkligen förlorar på att prioretera allt annat utom sin son. Men i praktiken är det inte lika lätt. Varje helg när Matheus ska åka dit blir han helt förstörd, han gråter & även om han vad jag förstått det som inte gråter när han är det borta så är han som en robot. Obehagligt att se bilder på honom hur känslodöd han är. Detta tar han sen ikapp när han kommer hem, med råga. Det gör ONT i mig, så förbannat ont i mig. Därav är det svårt att inte fortsätta kämpa om att C ska se sin son oftare. Jag vill att Matheus ska kunna känna lite mer lugn & trygghet när han reser dit, jag vill framförallt att han ska kunna förstå Pappans språk då C inte pratar svenska ännu & jag vill inte att han ska må såhär varannan helg.
Med känslor iblandade för sitt egna barn är det inte alltid lika lätt som man kanske önskade.
Jag vet att jag inte kan få C att prioritera annorlunda just nu, det sliter mer på mig än gör nytta. Men gör man inte allt för sina barn? Och JA, det bästa vore väl att han bodde här hemma, kanske hela tiden, MEN jag har ingen rätt till det, så snälla förstå att jag lämnar inte i från mig mitt gråtande barn ur mina armar om jag inte var tvungen….
Jag är så delad i mina känslor, en del av mig tror & ser att C älskar sin son, medan en annan del av mig känner inte honom, är på riktig rädd för hans beslut gällande Matheus & ställer sig frågande till om han verkligen kan känna djupa känslor på riktigt…
Tar en dag i taget & mycket händer som ni inte ser eller hör. Men ni borde känna mig vid det här laget & veta att jag gör allt för mina barn & deras välmående. Jag vrider in & ut på mig själv, tar sjukt mycket skit för att alltid sätta mina barn i första rum, alltid…
Tack till alla som stöttar & som förstår, ni är trots allt den absolut största procenten & det är därför jag fortsätter att öppna upp mig..
Ta hand om dig, Puss & kram
Det går inte skjuta på helgen t.ex att han får åka kanske tisdag-torsdag istället och då kanske vara frisk när han åker till pappan? Om de sker fler gånger. Eller måste de vara fredag-söndag?
Han jobbar på vardagen & börjar redan kl 6:30 så skulle innebära extremt tidiga mornar för Matheus. Känns orättvist när jag kan välja mina jobbtider själv & kunna ha möjligheten att låta han sova tills han vaknar. KRAM
Ja det är klart då blir de annorlunda.
Ha en fin jul ?
Usch vad hemskt! ?
Men har C förändrats mycket? När ni var ett par var ni ju som ”gjorda” för varandra. Du hade aldrig känt så o han var så kärleksfull mot dig o barnen.
Blev han annorlunda när han blev pappa? Eller är han bara konstig?!
Du är iallafall en fantastisk mamma till dina barn! ?
Ja han har förändrats väldigt mycket från den fasad han höll uppe i början. Men gjorda för varandra & aldrig känt så med någon annan har jag nog inte uttryckt mig gällande honom om jag inte tar fel? För dom känslorna har bara funnits för en annan och det var inte C..
Sen har ju jag trott att vi skulle kunna få en fin framtid tillsammans när vi blev tillsammans, trots lite olika syn på saker. Men det visade sig vara mycket som inte var som det sas vara från början..
Tack för ditt svar fina du! ?
Kan säkert vara en kulturkrock på hur man ser på barn o barnuppfostran.
Ta hand om dig❣️
Usch fy vilken jobbig situation för dig, men du är helt fantastisk Therese!! Många varma kramar till dig?
Alltså fy vilken mardröm ? Massa styrkekramar till dig! ❤
Åh vad det gör ont i mitt hjärta när jag läser hur ni har det.
Exakt detta var jag med om, min dotter än nu 17,5 år. Ingen kontakt idag med pappan. Den dagen jag tog beslutet att sluta göra allt i min makt för att han skulle träffa sin dotter -den dagen blev jag fri. Jag ångrar all tid jag la på att försöka göra det som lagen säger, då jag missade min dotters uppväxt inser jag i efterhand. Han ville inte ha kontakt och jag borde redan från början tagit mitt och enbart mitt ansvar och njutit av hennes småbarnsår.
Så snälla, lyssna på ditt hjärta och kriga inte för något du inte känner är rätt. Jag satt med samma klump i magen hela helgerna hon var där och kunde först andas ut när jag hade henne i mina armar igen.
Stor kram!
Bra att Du öppnar upp Dig och jag vill verkligen inte ”strö salt i såren” och göra Dig illa! Vilken lagstiftning och vilka myndigheter och vems rätt är de till för att värna? Barnets rätt naturligtvis! Du gör det så bra fina Du! Du gör allt Du kan men juridik är ett och sunt förnuft något helt annat. Klart Du skall ha någon trygg ”byråkrat” som hjälper Dig och stödjer Dig! Kram från mig och Lycka till!
Usch, kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste kännas, Stor styrkekram till dig❤
Hur ser SOC (och du) på han nya förhållande med ”Sofialicious” ?
Känns lite konstigt att skaffa nya flickvänner hela tiden istället för att satsat på att lära känna sin son, plugga svenska, jobba osv..
Visste inte att dom hade ett förhållande`? Hur vet du att dom har det?
Har sett & förstått att han flirtar med henne, som han gör med så många andra. Tragiskt. Han kan uppenbarligen inte vara ensam. För någon månad sedan skulle han gifta sig, sen gjorde han slut & nu direkt flirtar runt med massa andra.
Jag må tycka som dig, men jag kan tyvärr inte bestämma över en annan människa. Sen är det såklart lika sorgligt & frustrerande att han inte prioriterar det som borde vara självklart… KRAM
Hej Sara!
Fick höra om din kommentar så var tvungen att gå in och kika och ge dig ett svar så slipper du fundera mer eller hitta på mer saker om mig. ?
Jag och han har absolut inget förhållande, har aldrig träffats och inte planerat det heller. Vart du har fått det ifrån har jag ingen aning om, men nu vet du iallafall hur det ligger till. Vi skriver enbart med varandra, och det kan man göra utan att ha förhållande eller dejta. Så kom gärna inte med påhitt om mig, för det värsta jag vet är att bli orättvis behandlad precis som jag känner nu när någon okänd människa hittar på saker om mig. Inte okej!
Mvh Sofia ”Sofialicious”
Fast det enda Therese sa var att hon inte visste att ni hade ett förhållande, HUR är det ett påhitt av Therese? Tycker det är jäkligt lågt av dig Sofia att skriva som du gör å anklaga Therese för saker. Anklaga ”Sara” ist isf, Therese har inte gjort NÅGOT.
Jag svarade faktiskt ”Sara” ?
Åh då ber jag om ursäkt! ?
Usch, gör så ont i mig o läsa!! Önskar ju att C kunde se att M inte mår bra av detta o lät han sova hos dig hela tiden o sen träffas under dagtid för o lära känna varandra. Måste va fruktansvärt o lämna bort sitt barn o känna sådär! Känns ibland som att soc ser mer till föräldern än vad som faktiskt är bäst för barnet!! Du är riktigt strong som kämpar på!! Står bakom o stöttar dig!!!???
Stor jävla bamsekram Therese! Du är så jävla grym ska du veta, och en fantastisk mamma❤️
Går det att diskutera med C om att Matheus eventuellt kunde få sova hos dig hela tiden och bara umgås med honom när han han sin pappahelg? Det måste kännas hemskt för dig att se sonen som du beskriver! Du är stark som kämpar på och det gör man ju för sina barn. Genom eld och vatten! <3
Usch vad hemskt att du ska behöva bli ifrågasatt av rent ut sagt, idioter som inte förstår bättre än att lägga sig i andras liv utan att ha någon som helst koll. Vad vet vi om hur ni har det, vad ni måste och inte måste göra, vad lagen säger och hur du mår. Vem är vi att döma. Dåliga föräldrar finns det hur många som helst av, men inte kan man bara bestämma åt de att de nu inte ska få träffa sina barn längre, så enkelt är det inte.
Jag hoppas för er skull, speciellt M’s, att det snart blir bättre. <3
Du är en underbar mamma❤️ Som alltid sätter barnen i första rum…skit i vad andra säger!
Usch vilken svår situation du har hamnat i. Du kämpar för att det ska bli så tryggt som möjligt för M men är bunden till svensk lag och vad soc bestämmer. Tyvärr är deras regler inte alltid det bästa för ens barn men man är tvingad att följa det ändå. Kämpa på och kram ?!