Jag är en person som man kan uppfatta hård och kall, typ som att jag inte bryr mig om mycket eller andra. Men nu ska ni får veta något om mig. Jag är många gånger riktigt blödig inombords. Jag är inte så modig på att såra andra, jag avskyr att såra andra.
Vi har ju varit på gång att kanske flytta och har väl hittat ett ställe som vi egentligen vill mellanlanda för att komma bort från radhuset men det är inte ett ställe vi verkligen vill bo på längre tid. Bara tills barnen går ur mellanstadiet och ska byta skola (vi har bara upp till årskurs 6 här).
Så vi har hittat en mellanlandningslägenhet kan man säga.
Vi har dragit igång processen att möjligen ta den lägenheten och de som bor där nu, är väldigt nöjda och säger att de är i princip redan flyttklara.. fast inget är klart än. Inga papper är påskrivna, inget är godkänt eller klart.
Det värsta av allt. Jag kanske har hittat en annan lägenhet som är asgrym, tyvärr i samma område men den är större och fräschare. Hur har man mage att säga till de nuvarande att vi avbryter allt och vill gå vidare med en annan lägenhet? Inga papper är gjorde mellan oss, men ändå känns det så jädrans ruttet. Egentligen får de skylla sig själva för att de packar och planerar innan något är påskrivet och klart beslutat men ändå, tycker så hemskt synd om de.
En gång tidigare tyckte jag synd om en person som vi köpt en 4a ifrån och det slutade med att vi rev kontraktet för att vi tyckte synd om han (hade blivit utslängd av sin dåvarande tjej och behövde få tillbaka sin lägenhet som vi just köpt). Det är något jag ångrar än idag. 3 år senare sålde han lägenheten och med världens vinst! Då sa jag till mig själv att jag gav upp min ”drömbostad” en gång för att jag va snäll.. aldrig mer.. Nu står jag här och kanske måste ge upp den här nya 5an bara för att jag redan sagt typ JA till 4an. Orka!
Vad skulle ni göra?
Skulle ni strunta i de lägenheterna som kommer upp i efterhand och köra på med det du redan gett dig in i?
Eller är ditt boende något som ändå är mer värt än att såra andra som förhastat sig med flytten innan det blivit påskrivna papper? Det är ändå du som ska trivas och bo i din lägenhet, du kan ju inte ta nått annat bara för att tycka synd om folk och må själv dåligt och ångra dig varje dag.. eller?
