Just nu vill jag bara lägga mig ner och gråta! Något jag hållt inom mig en längre tid nu är paniken över amningen. Redan innan Nicole föddes hade jag ren panik över att det skulle bli samma visa som med Nellie, att hon inte skulle bli mätt.
När Nicole föddes kom ångesten! Varje gång jag ammar henne får jag panik, hjärtklappning och svårt att andas. Jag är så himla rädd att hon inte ska bli mätt och att mjölken ska sina. Idag har varit en sådan dag. Hon har varit missnöjd och ätit hela dagen, skrikit efter mat! Mjölken har inte runnit till som den brukar och dom känns helt tomma. Jag älskar stunden vi får under amningen men när det blir såhär slutar allt fungera för mig. Jag blir ledsen och har inte lust med något!
Denna gången lovande jag mig själv att amningen skulle bli något bra! Jag som så gärna vill amma men hur gör man när det slutar fungera? Bara sinar ut? Jag vill också vara en av dom som har överflöd!
Blir så himla ledsen att det inte funkar ordentligt för mig! Dagarna blir så långa när amningen strular, jag har gett amningen ett par dagar nu och den ska få några till. Blir det inte bättre och jag märker att Nicole fortfarande inte blir mätt får vi ge henne lite ersättning!
Hoppas jag vaknar med massa mat till tösen imorgon!
Hej Rebecca!
Vet du, jag kände exakt likadant när Alexandra föddes. Va orolig till tusen att det skulle bli som med Gabriel där vi fick stödmata med ersättning varje kväll då han aldrig verkade mätt. Med A hade jag bestämt mig för att få amningen att fungera men kände som du att mjölken lixom aldrig rann till. Brösten va aldrig så där fulla som med G. Va på väg att ge upp flera gånger, speciellt när A tuttade sönder mig och jag hade så ont, så ont.
Kände paniken och ångesten varje gång hon skulle amma att det inte skulle räcka och göra henne mätt. Men nånstans i alla dessa känslor så hittade jag ett helt annat sätt att tänka. Jag intalade mig själv, i och med att vågen faktiskt pekade uppåt vid varje bvc-besök, att hennes gnäll och gråtande kanske inte va ett tecken på hunger utan ett sätt för henne att visa att hon ville ligga där vid bröstet. Att närheten och tryggheten det gav henne var vad hon sökte. Därför erbjöd jag bröstet ofta ofta. Ibland gick det inte ens en timme mellan och det fanns nog inte så mkt mjölk men hon blev ändå nöjd för stunden. Sakta så gick känslan av panik och ångest över, såren läkte och det slutade göra ont och nu, när A är 8 månader snart så funkar amningen. Visst ligger tanken i bakhuvudet att jag inte räcker till fortfarande kvar men jag försöker mota ner den och se till att A är en glad och pigg liten dam.
Oj lång uppsats blev det visst. Jag menar inte att det skulle vara nått fel i ersättning, vi gav ju Gabriel det, och du ska absolut inte känna sig misslyckad som mamma ifall amningen inte skulle fungera. Men du känns som en positiv och driven person annars så kanske att försöka tänka annorlunda om det, även att det är supersvårt, kan få en positiv effekt på det
Skulle du vilja prata om det utanför bloggen nån gång så bara haffa tag i mig efter lämning så kan jag bjuda på nått att dricka samtidigt ☺
Måste också säga att bry dig inte om vad alla andra tycker. Det är du själv som känner hur du vill ha det och om du orkar. Det är sån hysteri runt amning jämt. Nu när jag inte ammade var det precis som folk tittar snett på en. Jag har lärt mig att inte bry mig om vad alla andra tycker. Kör ditt race kram
Hej Rebecka! Ta det lugnt och stressa inte. Funkar inte amningen så gör det inte. Du måste tänka på dig själv också. He henne ersättning om hon inte blir mätt. Jag försökte amma i 3 veckor men jag orkade inte tillslut. Niino fick ersättning och han blev nöjd och sov och sover hela nätter än ☺️ Tror amningen påverkas om man är stressad också. Det orda r sig ska du se ♥️ Kram Tessan ö
Det är just när barnet ammar som mest man ska fortsätta amma. För då ökar bebisen produktionen. Dom har sådana perioder. Och då får man ge sitt barn den tiden. Börjar man ge ersättning så sinar mjölken i brösten pga att bebisen ammar för lite. Jag har lärt mig det efter mitt tredje barn och både trean och fyran gick att amma länge vilket jag är glad för. Så ge inte upp om du vill få det att funka.
Jag har inte gett upp! Men att se henne hungrig är inget jag föredrar då jag fick nog när Nellie var liten. Eftersom jag kämpade med amningen med Nellie är jag rädd att det ska bli likadant nu. Då slutade amningen funka även om hon åt hela tiden. Alla kan inte amma. Men jag hoppas det vänder för oss denna gången!
Det du beskriver är att din lilla flicka försöker öka din produktion! Detta du beskriver är alltså fullt normalt! I början när mjölken rinner till o en tid efter så sprutar mjölken o det avtar sedan, men det betyder inte att där inte är mjölk! Det är väldigt väldigt sällan mjölken sinar på en kvinna. Var o varannan mamma säger att mjölken sinar, men tänk om vi varit på Grottbjörnens folks tid nu? Då hade alla barnen dött! Brösten blir efter en tid mjuka men där är mjölk!! Flickan vill amma mycket nu för hon är i en tillväxt period o vill alltså amma ofta nu! Ring Amningshjälpen eller prata med någon kunnig på bvc.
Kanske fallet är så för många men inte ALLA. Jag kämpade med Nellie och amningen och det fungerade inte alls. Även att hon åt jämt blev det inte mer mjölk, jag kunde inte få henne mätt. Klart jag blir orolig att det ska bli likadant nu också, för vem vill inte kunna amma? Lägga pengar på ersättning är inget jag föredrar, dom pengarna kan man ha roligare för, men måste man så måste man. Hoppas verkligen det vänder för oss.
Jag fick mitt första barn i april, och jag märkte direkt att hans tålamod inte klarade av att ta bröstet. Första dagarna hemma var katastrof, colin var hysterisk och grät hela tiden (av hunger), och de slutade med att jag bröt ihop… så Jag började att pumpa och det har varit min räddning! Vi komponerar amning med flaskan, och de går hur bra som helst! Så testa att pumpa, för då ser du exakt hur mycket du har i brösten, och vet hur mycket Nicole får i sig. Då får du även svar på om mjölken är slut. alltid värt ett försök i alla fall :)
Känner igen den känslan så enormt. Med mitt första barn fungerade inte amningen alls. Nu är vår andra dotter 4 veckor och hittills fungerar det men ingetöverflöd som så många pratar om. Jag vill så gärna att det skall fungera men jag oroar mig hela tiden att hon inte skall bli mätt. Idag har varit en sådan dag med mkt amning och brösten känns tomma :/
Hoppas det ger med sig för dig <3
Kram
Åh vad jag önskar att du kunde släppa den känslan. Även om jag vet att det känns hopplöst. Jag hade likadant med mina två första, vid den tredje sa jag rakt ut att jag struntar i om det inte går den här gången men ger mig fan på att försöka.
Gissar på att känslan av att jag blir inte stressad eller upprörd om det inte fungerar måste ha gjort att det släppte på spärren.
Sedan är det ju aldrig enkelt när man har ett barn till som vill ha mamma, men där får pappa kliva in:-)
Lycka till!
Åh.. Vi har så mycket gemensamt märker jag, jag bor också i Nässjö (vilket du inte riktigt gör men ;)), vi fick våra döttrar med två och en halv veckas mellanrum (jag fick 17/3), och jag hade det också tufft med amningen. Jag gav helt enkelt upp för lite mer än en vecka sedan när min lilla inte hade nöjt sig med att bara ammas på en hel månad! Jag kämpade verkligen, men varje mattillfälle tog över en timme med både amning och tillägg och sedan kände jag verkligen att min mjölk försvann helt och hållet vissa dagar. Jag försökte att inte klandra mig själv och inte ställa krav, men det gör man ändå och man känner sig fruktansvärt otillräcklig, men nu är min dotter som en helt annan bebis som är så pass nöjd bara med ersättning och då är det lättare att acceptera läget tycker jag! Jag gjorde allt för att få mer mjölk; drack litervis med vatten, åt mycket havregryn och drack tom öl (alkoholfri) som tydligen ska öka produktionen. Lät henne amma konstant i flera dagar för att det skulle öka, köpte en elektrisk pump men inget hjälpte. Jag kan verkligen sakna amningen nu efteråt, så jag hoppas innerligt att du till skillnad från mig får det att funka kramar!
Petra Jankov har skrivit en helt underbar bok om flaskmatning, den hjälpte mig att må bättre och se det hela ur ett annat perspektiv. Tråkigt att läsa att du inte mår bra. Oavsett vilket val du gör kommer det bli bättre. Lycka till. Styrkekramar
Ett tips som kanske inte alls fungerar för dig men som gjorde det för mig. Ät extremt mkt fet mat. Jag åt extra stora portioner och mkt grädde! Typ kladdkaka och grädde varje dag :) låter kanske inte så nyttigt men gjorde susen för amningen. Hoppas det ordnar sig till det bästa för er!
Kram
Hej Rebecca!! Känner igen mig i allt du skriver fast jag har bara ett barn. Vi fick tillmata henne redan på bb men sen gick hon upp bra och bm tyckte jag bara skulle amma. Men hon var aldrig nöjd och paniken kom inom mig. Till slut fick jag nog och gav henne ersättning efter varje amning och hon blev så nöjd. Sedan fortsatte jag amma ( med tillägg efter varje mål) till hon var 6 månader. I början var amningen bara jobbig och dagarna kändes så långa, som du skriver. Men sen när hon fick ersättning också blev amningen helt underbar för oss. Så även om du ger ersättning kan amningen vara en fin stund utan panik och ångest.
Vill bara säga att du inte är ensam trots att det kan kännas så när det krånglar (jag vet…). Det du beslutar dig för att göra kommer vara bäst för dig och N. En nöjd bebis och en nöjd mamma är det bästa. Trots all hets kring amningen. Vem kan ta hand om lilla N bättre än du. Du är den bästa mamman för ditt barn men inte om du mår dåligt. Kämpa på så kommer ni nog fram till vad som är bäst för er.
Sänder styrkekramar till dig (förlåt för långt svar).
Förstår precis vad du menar, jag fick mitt tredje barn för 8 veckor sedan och tänkte tredje gången gillt med amningen eftersom det strulat varje gång för mig vid amning.
Hade hoppet uppe och var positiv de första veckorna men precis som med de andra så började mjölken sina och inget hjälpte, min kropp verkar inte förstå att den ska producera mera. Och varje amning blev bara ångestladdat där jag satt och grät, spände mig och hade hjärtklappning. Han blev helt enkelt inte mätt och jag fick komplettera med ersättning och lyckades iaf amma morgon och kväll tills för en vecka sedan när han totalt ratade bröstet
Jag hade bestämt att denna gång så ska jag inte låta skuldkänslorna komma ”att jag inte är en bra mamma som inte kan amma” eftersom mammarollen sitter inte i brösten men ändå så kom dessa känslor konstigt nog.
Men har just nu en glad och mätt bebis i min famn så har förlikat mig med att ersättning är det som funkar bäst för oss
Jag hade det kämpigt med våran son också (han är 4 år nu). När lillasyster kom i september så kände jag mig som du. Paniiik! Men!!! Jag fick så bra hjälp på BB av en barnmorska som sa att det är så, ibland äter bebisar ofta och ibland sällan. När de äter ofta kan det lika gärna vara för närhetsbehov som för mat. Ibland för törst också. Det hjälpte mig mkt. Det är inte alltid akut hunger! Idag är liten 8 månader och amningen har gått så mkt bättre än vad jag kunde drömma om (inte för att provocera utan för peppa!) tänk på att dricka mkt vatten och ta de luuuugnt! Annars blir det ju folk av flaskbarn också ;-)
Åh vad jag känner igen mig i det du skriver. Med första barnet var amningen så krånglig hon var aldrig nöjd. Fick tilläggs mata från början, och hon gick inte uppe i vikt, ammade henne i 3mån Samt gav ersättning. Nu med andra barnet kände jag sån panik att han inte skulle få mat/bli mätt så jag började tilläggsmata på en gång. Men då hade jag sånna underbara bm:s på BVC som peppa mig att jag bara skulle amma och nu får vi gå på extra kontroller och väga honom för att hålla mina hjärnspöken borta och nu funkar amningen super bra! Känner mig som en sån super kvinna, då de funka så dåligt sist. De man inte får glömma är att vissa dagar vill dom ju bara ligga och tutta även om de inte är hungriga. Men du känner ju ditt barn bäst tycker du ska tilläggsmata henne efter varje amning om de känns jobbigt. Är hon mätt kommer de ju upp! Eller försöka amma oftare några dagar och se om produktionen ökar. Nått jag lärt mig denna gången är hur mycket mjölken påverkas av hur du mår stress osv och hur hur du äter och dricker. Lycka till <3
Känner igen känslan! Amningen med sonen funkade inte och vi fick ge ersättning… När vi fick vår dotter bestämde jag mig att det skulle funka!! Men det gjorde det inte så hon får också ersättning nu.
Vad jag vill säga är; känn dig ALDRIG misslyckad eller som en dålig mamma om amningen inte skulle fungera! Barnen växer upp till friska starka små människor även med ersättning.=) Självklart ska du kämpa på om du känner att du vill och orkar, men känn dig aldrig för en sekund som en dålig mamma om det inte skulle gå!
Kram!