Har ni sett att Loppi har dragit igång något som heter LOPPIsnack där man kan vara med och diskutera i intressanta ämnen? Den här gången handlar det om man ska vänta med att ge sin nyfödda napp eller inte. Både BB och BVC avråder bestämt från att ge nyfödda napp dom första 4 veckorna eftersom risken är stor att nappen stör ut amningen. Det är nämligen enklare för barnet att suga på nappen än bröstet och då lär sig barnet inte nödvändiga tekniken. Förutom det så är det inte ovanligt att små bebisar som börjar med napp tidigt äter mindre eftersom dom nöjer sig med nappen istället för att kräva bröstet när dom är hungriga.
Vi väntade med nappen 4 veckor. Jag provade en gång när Lucas var 2 veckor om jag minns rätt men då spottade han ut den. När vi ville börja med napp var vårt ”nappfönster” över och Lucas var inte längre intresserad. Jag försökte ett tag att han skulle ta napp, men det var i princip helt omöjligt. Han ville inte ha flaska heller förrän han började äta mat och började dricka vatten. Jag har aldrig lidit över att Lucas inte har tagit napp, men det hade kanske underlättat när vi skulle sluta nattamma till exempel.
Anita Schulman som drog igång diskussionen skrev att hon tyckte synd om alla stackare som följer rådet att vänta med nappen .
Jag tycker inte ett dugg synd om oss. Vi klarade det galant! Lucas har aldrig varit en skrikbebis och jag tycker det snarare är konstigt att vissa föräldrar tycker att det är så viktigt med napp att dom tycker synd om föräldrar med barn som inte tar napp. Tänk min son kommer aldrig behöva vänja sig av med napp, han kommer aldrig vakna på natten för han har tappat nappen och hans tänder kommer aldrig ta skada. Det måste ju vara värt nåt det också. Jag har aldrig tokammat och jag har aldrig nånsin gett lillfingret, så det måste man inte alls. Det där sugbehovet som alla nappbarn har försvinner på dom barn som inte tar napp!
Jag tycker amningen är värd mer än nappen så jag kommer följa BB och BVCs råd även med nästa barn.
Hur tänker ni kring detta? Hur gjorde ni? Lämna gärna en kommentar vad ni tycker här och gå in och diskutera på LOPPIsnack HÄR också!
Kul att höra vad alla ni tyckte om det här med napp eller inte. Får se vad som händer med nästa barn. Jair vill nog gärna ge napp och för mig beror det på 🙂
Olivia fick napp när vi kom hem från bb, ca 2 dygn gammal. Hon är nu 14 månader. Hon älskar sin napp men har den enbart när hon ska sova nu. Hon älskade att amma ändå, ammade jätte ofta och mycket. När vi skulle sluta var de inte för att hon ville utan för att hon inte gick upp bra i vikt längre av min mjölk. Alla barn är olika och fungerar olika. Ert nästa barn kommer ju inte vara Lukas. Kanske behöver ni napp tidigare då eller försöka med det. Vårt nästa barn kanske inte ens tar napp. Jag tror man får känns lite som förälder.. Inget är rätt eller fel.
Min son fick napp tidigt, vi väntade inte och han har alltid haft rätt teknik och ammat rejält, han gick upp i genomsnitt 450 g i veckan i flera månader! Han har sovit i egen säng från start och aldrig varit beroende av mig som napp, han slutade äta på nätterna när han var ca 5 mån. Nu är han 9 mån och har bara napp när han ska sova, så amningen behöver inte bli sämre trots napp
När min son föddes låg han inne på neonatal en tid och då frågade personalen oss om de fick vänja honom vid napp för att trösta honom med nattetid när vi inte var där. På BB vill de ju helst annars att man ska vänta med den. Sonen är idag fyra månader och har nappen när han ska somna på kvällen ibland men spottar ut dem när han sover. Hade han velat ha nappen mer så hade han fått det men han verkar inte direkt ha det suget efter den. Bara barn har något att trösta sig med. Tycker inte det spelar någon roll om det är napp, snuttefilt, nalle e.dyl. Så länge det finns något.
Jag blir så himla förvånad när jag läser om att många fått inrådan från bvc att vänta i 4 veckor med natt. Vår son var knappt en timme gamal när förlossningspersonalen frågade om vi hade en napp med oss. Nu tog det drygt sex veckor innan vår son faktiskt tog nappen. Idag älskar han sin napp och sover alltid med den.
Vi testade olika nappar men A ville inte ta någon. Amningen Unkade inte så bra i början ( eller egentligen under hela tiden hon amma i 11 månader) så vi väntade med nappens När hon var 4 månader o vaknade varje timma på natten ville jag försöka igen o köpte wubanubb. Hon tog den DIREKT! Hon vaknade fortfarande ofta men ibland kunde nappen göra att hon somnade om. Hon använder den inte myclet på dagarna. Knappt. Endast när hon sover. Ibland när hon är gnällig o sitter i vagnen kan hön få den. Jag ångrar inte en sekund att vi började med den. Måga förskolelärare tycler det är bra med napp om barnet blir ledset på förskolan. Men vi funderar på att sluta med den kanske runt 2 års åldern. Dottern sover också exakt 30 min per tillfälle på dagen men med napp o om jag lägger mig bredvid kan hon sova 1-2 timmar. Med nästa barn kommer jag inte använda napp om det inte verkligen behövs.
Inte Anna ..
Jag måste bara få göra ett inlägg kring allt ditt smutskastande av -och allt negativt du skriver om din svärmor på bloggen, jag tycker otroligt mycket om din blogg annars och tycker du har vettiga och inspirerande inlägg annars. Men jag blir så illa berörd av det här kring din svärmor, vet hon om att du så fegt delar med dig ENBART din sida av historien till vilt främlingar? Istället för att ta det med henne, som en rakryggad, stark person med god moral skulle ha gjort? Jag blir väldigt besviken på dig, i min kultur och med mina värderingar skulle jag aldrig ens tänka tanken att tala illa om min svärmor inför andra, bakom ryggen, den respekten har jag. Vad tycker Jair om det, vet han om det? För i andra kulturen än den svenska, visar man kärlek och omtanke kring ens mans familj och tvärtom. Hade min man gjort så hade jag blivit ledsen och sårad ända in i själen. Din svärmor som med öppna armar välkomnar er in i familjen, att bo med de nästan ett år, det är fint gjort! Och det bör man inte återgälda genom att smutskasta. Känn hur du hade mått i den situationen? Det här rör ingen utom er familj och de närmaste, låt det stanna där det hör hemma och stå för dina åsikter som en stark person -inte bakom ryggen och gömma sig bakom internetsidan fasad! Din svärmor verkar vara en vacker människa, om en lite gammalmodig i sina värderingar kulturellt, men det kan nu lösa tillsammans inom er sfär, där det passar sig bättre! Man behöver inte hålla med eller tycka lika men visa respekt i alla fall Emma!
Katrine, jag snackar inte skit om min svärmor och jag smutskastar inte henne. Jair läser min blogg och min svärmor vet att jag bloggar om livet och olikheterna här. Hon är också väldigt pigg på att berätta vad jag gör för fel så fort jag inte är i samma rum så jag känner mig inte ett dugg skyldig till det du skriver. Det är svårt för andra att förstå hur det är att bo med en svärfamilj från en annan kultur. Min blogg är mitt bollplank där jag skriver av mig när jag har det jobbigt. Jag kan inte prata perfekt portugisiska och när jag blir upprörd så får jag för det mesta knappt fram något och då får jag inte en syl i vädret utan att bli avbruten. Jag och min svärmor kommer aldrig kunna reda ut det här bråket med en konversation, det får helt enkelt gå över med tiden. Så under tiden hon berättar för alla grannar att hennes svärdotter blev arg på henne så skriver jag på min blogg. Hon har sitt sätt att komma över det här och jag har mitt.
Min svärmor är en fin människa och ja hon har tagit emot mig med öppna armar precis som jag har gjort med henne i min familj. Jag och Jair har skämt bort henne och hjälpt henne och svärfar otroligt mycket ekonomiskt. Vi behöver inte vara här, vi har ett hem i Sverige och om det inte passar så åker jag gärna hem. Jag hade gärna åkt hem för en månad sen. Nu stannar jag enbart för att svärmor och Jair inte vill åka hem. Du menar att jag borde vara tacksam för att vi får bo här. Jag är glad för att vi får bo här, men hade vi inte fått det så hade jag inte varit ledsen för det. Att vi valde att vara här i sju månader det var för Jairs mammas skull. För att hon skulle få lära känna sitt barnbarn och det är något som hon bör vara lika tacksam för som jag är för att vi får bo här.
Och respect goes two ways!
Jag har själv en svärmor från Mexiko och håller med dig Emma. Lite får man ta men när det kommer till aga eller barnsäkerhet måste man stå på sig och inte acceptera det. Känner så igen mig i dina inlägg, bodde dock endast 4 veckor i Mexiko när min lilla tjej var 8 mån, min man jobbar i Sverige. Förstår inte hur du står ut så länge ;).
Skönt att det är nån som förstår 🙂 Det är svårt, särskilt om man inte har nån att prata med.
Min dotter vägde 2560 gram när hon föddes på prio ett låg på att hon skulle äta så vi lät det gå flera veckor innan vi på inrådan av släkt o vänner provade napp för de sa att det var så skönt för då slapp man vara en levande napp.
Vår dotter lärde sig aldrig att ta nappen och jag tror att det var min olust känsla inför det som gjorde att det inte riktigt funkade,hon ville hellre ligga o snutta hos mig.
Jag vet att de flesta föräldrar gör så gott det kan och det dom tror är bäst för sitt barn,men min tanke är såhär att har vi blivit så stressade i dag att vi hellre ger våra barn plast att suga på än en mammas trygga famn,det finns en sån stor marknad av bebis prylar som bevisar det jag tror.
Min dotter helammades i 6 mån och delammas fortf nu vid 13 mån,hon har sovit hela nätter sen hon var 3veckor och idag sover hon i egen säng men får komma över o amma på morgonen när vi vaknat o det är hennes o min stund på dagen <3 Hon är en positiv,glad,utåtriktad tjej så nåt tror jag vi gjort rätt 😉
Har en systerson på 4 år som fortf använder napp och har sån panik över att sluta så jag är så glad att vi slipper det! Sin du säger vi kommer aldrig behöva tvinga dom att sluta med napp när dom lagt så mkt trygghet i det o vet inte hur många jag hör som säger att barnet vaknar för att dom tappat nappen 😉
Min dotter är snart 8 månader och för ca 4 veckor sen vägra hon bröstet helt, och helt plötsligt ville hon ha napp när hon skulle sova. Innan har hon inte velat ha napp eller ta flaska över huvudtaget. Jag upplever att hon bytt ut bröstet mot nappen! Men jag är stenhård med att hon bara får ha den just när hon ska sova eller om hon har trillat och är jätte ledsen! Just själva disskusionen om nappen innan, jag var jätte osäker på om hon blev mätt när hon var nyfödd så blev att jag inte vågade ge nappen och jag tyckte det var rätt jobbigt att amma hela hela tiden just det här små suttandet för att komma till ro så med nästa syskon kommer jag nog ge napp när h*n ska sova eller komma till ro i bil! Jag tycker i första hand amning men när man vet att barnet är mätt och bara suttar då tycker jag absolut försöka ge napp, om man vill såklart! Men att sätta napp i mun bara för att, nä det kan man skippa!
Vi väntade en månad med napp, jag ville absolut inte riskera amningen! Jag är glad att vi gjorde så för dottern älskar sin napp (16 månader) och ja nu är jag glad att vi har napp för den har hjälpt henne mkt då hon har väldigt svårt att komma till ro. Men jag skulle aldrig testa napp tidigare, det är riktiga dumheter och det finns ju ingen anledning att riskera amningen! Tycker Anita Schulmans svar var väldigt dumt här faktiskt.