På Smällen!

Det var mycket svårare för mig att ”flytta” hit än vad jag trodde. Vi har ju nästan flytta hit känns det som. Vi kommer ju bo här i 7 månader så det är ju nästan en flytt, men jag är glad att det inte är en flytt. Jag har aldrig tyckt att det har varit svårt eller jobbigt här innan men med en liten bebis så har det varit mycket svårare. En sak som jag tyckte var jobbigt att jag inte tycker det känns bekvämt att promenera själv med Lucas på gatorna här. Jag tycker det är jobbigt att gå över gatan eftersom det nästan inte finns några övergångsställen och jag är alltid lite orolig att nån ska försöka råna oss, inte för att jag är orolig för att bli av med nåt men för att jag är orolig för Lucas skull. Just det här har varit jobbigt när det är mulet eller regnar här, då vill Jair surfa och då blir jag själv hemma. Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på då och blir oftast kvar hemma på vårt rum. Jättejobbigt och tråkigt! Jag känner mig typ fast, fängslad! Hemma i Sverige kände jag ju massa härliga mammor som jag kunde gå ut och promenera med och fika med. Jag vill gärna känna lite mammor att umgås med här också…

Nu kanske vi har hittat en lösning på det. I februari så börjar Lucas nämligen på My gym här i Brasilien. Ni hittar länk HÄR till en amerikansk sida. My gym är en plats för barn att leka på och personalen där håller också klasser med sånger där. I klasserna får man sjunga med sitt barn och barnet får också leka med utvecklande leksaker. Anledningen till att jag vill dit är för att jag vill att Lucas ska få en egen timme med mamma eller pappa. En timme som bara är för honom. Men också för att jag ska få träffa lite föräldrar här. Kanske nån att umgås med en regnig dag när Jair vill surfa. Nån att ha playdate med 🙂